• No results found

2 Miljöns betydelse för lusten att lära

2.5  Avslutande reflektioner

I detta slutliga avsnitt kommer jag att diskutera mitt empiriska mate- rial i relation till mitt syfte. Intentionen med denna rapport har varit att undersöka vad den förberedda skolmiljön innebär och känne tecknas av i olika montessoriverksamheter. Vidare har jag haft intresse att utreda om det finns variation i lärarnas uppfattningar.

2.5.1 Den förberedda miljöns resurser, svårigheter samt variation

Klassrumsmiljö handlar inte bara om den fysiska miljön utan också om den psykosociala miljön, vilket de intervjuade lärarna i under- sökningen framhåller. De menar att en god fysisk miljö ofta leder

till en god psykosocial sådan. Trots olika utgångspunkter har samt- liga skolor i undersökningen utformat typiska montessorimiljöer. Det är intressant att se, oavsett förutsättningar har lärarna skapat miljöer som jag som observatör känner igen. Rummen talar om att här bedrivs montessoripedagogik. Miljöerna liknar varandra i funktion och inne- håll och är organiserade med omsorg. Det är inte enbart de klassiska montessorimaterialen som utgör denna grund utan helheten; där rum i rummet, mattor och soffa, krukväxter, gardiner, anpassade möbler och ordning förekommer på ett naturligt sätt. Eleverna har möjlighet att arbeta enskilt, i par eller i grupp. Här finns möjlighet för avskildhet och öppna ytor för gemensamma samlingar. Eleverna kan röra sig fritt i lokalerna. Allt material är placerat tillgängligt. Samtliga klassrums utformning är medveten och det finns motiv bakom den valda möble- ringen.

Den fysiska miljön varierar dock också i de olika skolorna eftersom lokaler och omgivningar naturligt skiljer sig åt. Skolorna är placerade i varierande miljöer; mindre stad, landsbygd och storstad. De arkitek- toniska skillnaderna är också stora.

Eleverna i skola A och B har till största del svenska som modersmål och föräldrarna har gjort ett aktivt skolval för sina barn. Upptagnings- områdena är stora och spridda. Barnen behöver ofta skjutsas till och från skolorna pga. att de inte bor i skolans naturliga närhet. Eleverna i Skola C har till största del annat modersmål än svenska vilket skiljer sig åt från de andra två skolorna. Eleverna bor i skolans närområde och kan själva promenera till skolan. Föräldrarna har, även här, gjort ett aktivt val för sina barn och valt montessorispåret på skolan. Barnen kommer från ett stort antal länder med ännu fler representerade språk; vilket speglas i miljön. Teckningar, bilder och foto vittnar om att elev- erna har olika religion, hudfärg och seder.

Det finns en tydlig variation mellan skolorna. Intervjuerna visar att skolan är mycket central för barnen i Skola C. De kommer från olika

kulturer och skolan utgör en viktig trygghet och funktion för att närma sig det svenska samhället. Eleverna vill inte vara lediga under helger och lov utan älskar sin skola och sina lärare. Lärarna på de två andra skolorna har inte samma erfarenheter. Bostadsområdets socioekono- miska status berör också familjernas sociala deltagande i samhället. Mindre god hälsa kan påverka och hindra socialt deltagande i övriga

samhället.98 Lärarna i Skola C ägnar mycket tid åt att se och finnas till

för barnen. Skolan utgör en viktig roll för elevernas självkänsla och framtid.

Björklid nämner några olika pedagogiska miljöer och filosofier däri- bland Montessori, och menar att miljön utgör en tydlig del i montes-

soripedagogiken.99 Hennes egen forskning visar också att den fysiska

miljön har betydelse för lärandeprocesser och elevers välbefinnande, vilket överensstämmer med Montessoris teorier.

2.5.2 Lärarnas uppfattningar om den förberedda montessorimiljön

De intervjuade lärarna är väl förtrogna med den förberedda montessori- miljön. Den ska utgöra en inbjudande, motiverande och stimulerade lärandemiljö samt vara en viktig grund i pedagogiken. Lärarna visar både i teori och i praktik att montessorimiljön är viktig. Inget i den för- beredda miljön sker av en slump utan med stor medvetenhet och har vuxit fram genom Montessoris teorier i samspel med praxis och olika barn. Detta framkommer tydligt i både intervjuer och under obser- vationer. Variationerna mellan lärarnas uppfattningar kring den för- beredda miljön är relativt liten.

Trots att Montessori menade att montessorimaterialet inte utgör peda- gogiken är det tydligt att lärarna uppskattar och använder det dag- ligen. Samtliga lärare anser att det är en konkret hjälp för att kunna visualisera och förklara olika moment i undervisningen. Alla lärarna är väl förtrogna med materialens olika arbetsgång och uppfattar mate- rialen som goda verktyg. Detta strider delvis mot Montessoris syn på materialanvändningen. Hon menar att materialen inte ska utgöra ett

hjälpmedel för lärarna utan endast för barnen.100 Personligen anser jag

att alla pedagogiska material ska fungera som redskap för båda parter. Montessori var en innovativ kvinna och utvecklade stimulerande material, vilka tillät barnen vara aktiva. Hon uppmanande framtidens

lärare att vidareutveckla hennes idéer.101 Det framkommer att de inter-

vjuade lärarna har inspirerats under sina montessoriutbildningar och vidareutvecklat Montessoris ursprungliga material. Lärarna beskriver att de framställt nya och tidsenliga material vilka vuxit fram utifrån tidigare läroplan samt nuvarande kursplaner i Lgr11 i samband med montessoristudier vid högskolan.

Nya tekniska hjälpmedel används framförallt i två av skolorna, A och B. För en del elever är det extra viktigt att erbjudas verktyg som dator eller iPad anser lärarna på skolorna. Montessori och den norske forska- ren Trageton betonar att handens motorik inte är tillräckligt utvecklad och skapar för barnen problem att forma och skriva bokstäver. Elev- erna tillåts att skriva med hjälp av dator eller iPad. I Skola B arbetar eleverna en hel del med interaktiva montessorimaterial vilka passar en del barn bättre än de traditionella montessorimaterialen.

Weinsteins idé om klassrummets sex grundläggande funktioner överensstämmer väl med montessoripedagogiken. I ett montessori- klassrum ska alla material vara tillgängliga. Detta kallar Weinstein

för uppgiftsunderlättande.102 Dagens elever ska utbildas i ansvars-

tagande.103 Det krävs att lokalerna är anpassade så att eleverna tillåts

ta eget ansvar och klara sig själva. Eleverna ska på ett lättillgängligt sätt kunna nå det material som de behöver så att de kan arbeta utan svårigheter. Material och utrustning ska också utmana och inspirera till intellektuell utveckling, vilket Nordin-Hultman också betonar. Hon menar att rummens miljöer ska vara organiserade på olika sätt och att eleverna ska kunna arbeta parallellt med skilda uppgifter och aktiviteter. Lärandet ska synas i klassrummet. Elevernas arbete och alster ska tydligt visa vad som pågår i klassen. I Skola C synliggörs

elevernas målningar, teckningar och alster i skolans konstkorridor. En tidigare rektor entusiasmerade lärarna till att hålla denna tradition vid liv; något som fortfarande uppskattas av elever och lärare. Eleverna på denna skola får på detta sätt möjlighet att uttrycka sig genom olika språk.

Denna studie har handlat om den förberedda montessorimiljöns fysiska och psykosociala miljö. Trots den forskning som finns inom området berörs knappast lärandemiljön som viktig resurs. vare sig i läroplanen, Lgr11, eller i dagens lärarutbildningar. Jag hoppas att med denna studie starta en diskussion och inspirera skolor att utveckla den fysiska och psykosociala miljö.

Referenser

Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011) Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups.

Björklid, Pia. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt

om samspel mellan lärande och fysisk miljö i förskolan och skolan. Stockholm: Liber AB.

Carlsson, A. (2013). Montessoritidningen nr 1, 2013. Malmö: Exakta.

Cronquist, Bodil. (2008). Språket 2 Handledning i

montessorimaterial kring ordklasser & satsanalys. Gleerups

Utbildning AB.

Cronquist, Bodil. (2009). Språket 1 Handledning i

montessorimaterial kring skrivning och läsning. Malmö: Gleerups

Förlag.

Davidsson, Bo & Patel, Runa. (2003). Forskningsmetodikens

grunder. Lund: Studentlitteratur.

Forsell, Anna. (red). (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

Gardner, Howard. (1998). Så tänker barn - och så borde skolan

undervisa. Falun: Brain Books AB.

Gustafsson, Christina. (1984). Montessoriundervisning på

grundskolans låg- och mellanstadier. En utvärdering i Täby kommun. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

Gärdenfors, Peter. (2010). Lusten att förstå – Om lärande på

människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur.

Lindqvist, Gunilla. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.

Malm, Birgitte. (2006). Reflektioner kring lärares liv och verksamhet. Montessorilärares yrkesberättelser. Lund: Studentlitteratur.

Maltén, Arne (1986). Vad är kunskap? Malmö: Liber. Montessori, Maria. (1933/1998). Barndomens gåta. Oskarshamn: Seminarium. Montessori, Maria. (1933/1998). Barndomens gåta. Oskarshamn:

Seminarium.

Montessori, Maria. (1949/1987). Barnasinnet. Stockholm: MacBook förlag.

Montessori, Maria. (1948/1998). Upptäck barnet. Oskarshamn: Seminarium.

Montessori. Maria. (1949/1998). Utbildning och fred. Jönköping: Seminarium Utbildning och förlag AB.

Montessori, Maria. (1912/2002). The Montessori Method. Mineola: Dover Publications INC.

Nordin-Hultman, Elisabeth. (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Nacka: Liber.

Palmberg-Eriksson. Stina. (2000). Skolhuset som samhällsspegling –

lärarhandledning. Riksantikvarieämbetet och Sörmlands museum. http://www.raa.se/bok/pdf/handled.pdf

Polk Lillard, Paula. (1972). A Modern Approach. New York: Schocken Books.

Pramling Samuelsson, Inger & Sheridan, Sonja. (1999). Lärandets

grogrund. Lund: Studentlitteratur.

Skantze, Ann. (1989). Vad betyder skolhuset? – skolans fysiska

miljö ur elevernas perspektiv studerad i relation till barn och ungdomars utvecklingsuppgifter. Stockholms universitet:

Pedagogiska institutionen.

Signert, Kerstin. (2000). Maria Montessori Anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (1998, reviderad 2010). Läroplan för förskolan, Lpfö98.

www.skolverket.se

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011. www.skolverket.se

Stoll Lillard, Angeline. (2005). The Science behind the Genius .Oxford: University Press.

Trageton, Arne (2014). Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber.

Föreläsningar:

Creelman, Alastair. (2012-04-27). Malmö högskola: Socialt lärande – hur öppenhet och sociala medier förändrar lärandet.

Webbadresser: http://blogg.lararnasnyheter.se/pdf/pm-teman/2008-1.pdf http://montessorisallskapetmer.wordpress.com http://www.slideshare.net/alacre/alltid-p-del-1 www.skolverket.se http://www.ht.lu.se/o.o.i.s?id=21232&p=PeterGardenfors// http://www.raa.se/bok/pdf/handled.pdf

http://fou.skolporten.com/art.aspx?id=a0A20000000D5nd &typ=art// www.arnetrageton.no http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdf Fotnoter 1 www.skolverket.se 2 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=4818597 3 Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

4 Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

5 Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

6 (1896 – 1934)

7 Pramling Samuelsson, I & Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund. Lund: Stu- dentlitteratur. Sid. 89

8 Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur. 9 (1859 – 1952)

10 Maltén, A. (1986). Vad är kunskap? Malmö: Liber. sid 98

11 Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. sid. 44

12 Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

13 Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Sid. 84 - 86 14 Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. www.skolverket.se

2011. www.skolverket.se Sid.15ff

16 Gustafsson, C. (1984). Montessoriundervisning på grundskolans låg- och mel- lanstadier En utvärdering i Täby kommun. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

17 Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

18 Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöver- sikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stock holm: Myndigheten för skolutveckling. Sid. 141

19 http://www.ht.lu.se/o.o.i.s?id=21232&p=PeterGardenfors

20 Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur. Sid. 16ff

21 Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur. Sid. 16ff

22 Gardner, H. (1998). Så tänker barn - och så borde skolan undervisa. Falun: Brain Books AB.

23 http://fou.skolporten.com/art.aspx?id=a0A20000000D5nd&typ=art

24 Nordin-Hultman, E. (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Nacka: Liber.

25 Nordin-Hultman, E. (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Nacka: Liber. Sid. 24

26 Nordin-Hultman, E. (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Nacka: Liber. Sid. 186

27 Nordin-Hultman, E. (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Nacka: Liber. Sid. 187

28 Nordin-Hultman, E. (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Nacka: Liber.

29 Nordin-Hultman, E. (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Nacka: Liber. Sid. 191

30 Nordin-Hultman, E. (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Nacka: Liber. Sid. 189

31 Föreläsning: Creelman, A. (2012-04-27). Malmö högskola: Socialt lärande – hur öppenhet och sociala medier förändrar lärandet.

32 http://www.slideshare.net/alacre/alltid-p-del-1 33 http://www.slideshare.net/alacre/alltid-p-del-1 34 http://www.slideshare.net/alacre/alltid-p-del-1

35 Palmberg-Eriksson. S. (2000). Skolhuset som samhällsspegling – lärarhandled- ning. Riksantikvarieämbetet och Sörmlands museum.

Sid. 8 http://www.raa.se/bok/pdf/handled.pdf (2012-05-24) 36 Ibid. Sid 8

37 Ibid. Sid. 15 - 17

38 Riksarkivet http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=25903&refid=1025 39 Palmberg-Eriksson. Stina. (2000). Skolhuset som samhällsspegling – lärarhand- ledning. Riksantikvarieämbetet och Sörmlands museum. Sid. 19 http://www.raa.se/ bok/pdf/handled.pdf (2012-05-23)

40 Bjurström, P. (2008). Från PALATS till moduler. Pedagogiska magasinet I/08. http://blogg.lararnasnyheter.se/pdf/pm-teman/2008-1.pdf

41 Carlsson, A. (2013). Montessoritidningen nr 1, 2013. Malmö: Exakta.

42 http://www.lararnasnyheter.se/chef-ledarskap/2011/10/08/har-far-larandet-rum 43 Montessori, M. (1966). The Secret of Childhood. Fides Förlag

44 Montessori, M. (1949/1987). Barnasinnet. Stockholm: MacBook förlag. Sid. 139 45 Montessori, M. (1948/1998). Upptäck barnet. Oskarshamn: Seminarium. Sid. 151 - 153

46 Montessori, M. (1949/1987). Barnasinnet. Stockholm: MacBook förlag. Sid. 194 - 197

47 Montessori, M. (1949/1987). Barnasinnet. Stockholm: MacBook förlag. Sid. 241 -244

48 Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

49 Montessori. M. (1949/1988). Barnasinnet. Stockholm: MacBook förlag. Sid. 194 -196

50 Forsell, A. (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB.

51 Cronquist, B. (2009). Språket 1 Handledning i montessorimaterial kring skriv- ning och läsning. Malmö: Gleerups Förlag. sid 8

52 Polk Lillard, P. (1972). A Modern Approach. New York: Schocken Books. 53 Polk Lillard, P. (1972). A Modern Approach. New York: Schocken Books. 54 Stoll Lillard, A. (2005). The Science behind the Genius .Oxford: University Press. Sid. 56

55 Montessori, M. (1998). Barndomens gåta. Oskarshamn: Seminarium. Sid. 68 – 69. 56 Stoll Lillard, A. (2005). The Science behind the Genius .Oxford: University Press. 57 Cronquist, B. (2008). Språket 2 Handledning i montessorimaterial kring ordklas- ser & satsanalys. Gleerups Utbildning AB. sid. 11

58 Signert, K. (2000). Maria Montessori Anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlit- teratur. sid 39 - 43

59 Cronquist, B. (2009). Språket 1 Handledning i montessorimaterial kring skriv- ning och läsning. Malmö: Gleerups Förlag. sid 10

60 Davidsson, B & Patel, R. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Student- litteratur.

61 Davidsson, B & Patel, R. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Student- litteratur.

62 http://www.raa.se/bok/pdf/handled.pdf sid. 19

63 Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

64 Montessori. M. (1949/1988). Barnasinnet. Stockholm: MacBook förlag. 65 Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Sid. 58 - 59

66 Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Sid. 58 - 59

67 http://www.lararnasnyheter.se/chef-ledarskap/2011/10/08/har-far-larandet-rum 68 Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Sid. 58

70 Montessori, M. (1948/1998). Upptäck barnet. Oskarshamn: Seminarium. Sid. 151 71 Malm, B. (2006). Reflektioner kring lärares liv och verksamhet. Montessorilära- res yrkesberättelser. Lund: Studentlitteratur. Sid. 57

72 Malm, B. (2006). Reflektioner kring lärares liv och verksamhet. Montessorilära- res yrkesberättelser. Lund: Studentlitteratur. Sid. 57

73 Stensmo, C. (2008): Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 74 Montessori. M. (1949/1988). Barnasinnet. Stockholm: MacBook förlag. 75 Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur. 76 Stensmo, C. (2008): Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 77 Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur. 78 Stensmo, Christer (2008): Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 79 Stensmo, Christer (2008): Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 80 Stensmo, Christer (2008): Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Sid 104 81 Montessori, M. (1912/2002). The Montessori Method . Mineola: Dover Publica- tions INC. Sid. 374

82 Signert, K. (2000). Maria Montessori Anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlit- teratur. Sid 42

83 Montessori, M. (1948/1998). Upptäck barnet. Oskarshamn: Seminarium. Sid. 116 84 Montessori, M. (1948/1998). Upptäck barnet. Oskarshamn: Seminarium. Sid. 116 ff

85 Nordin-Hultman, E. (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Nacka: Liber. Sid. 187

86 Nordin-Hultman, E. (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Nacka: Liber. Sid. 191

87 Signert, K. (2000). Maria Montessori Anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlit- teratur. Sid 42 – 437 vilket Lgr11 också tydliggör. sig till läsning. Stockholm: Liber. 88 Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber. Sid. 11 Samt www.arnetrageton.no

89 Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. www.skolverket.se Sid. 224

90 Montessori, M. (1948/1998). Upptäck barnet. Oskarshamn: Seminarium. Sid. 203 91 Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur. Sid.223

92 Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur. Sid. 224

93 Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur. Sid.224 ff.

94 Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur. Sid.224 ff.

95 Montessori, M. (1949/1987). Barnasinnet. Stockholm: MacBook förlag. Sid. 242 - 245

96 Montessori, M. (1948/1998). Upptäck barnet. Oskarshamn: Seminarium. Sid 153-154.

97 Montessori, M. (1949/1987). Barnasinnet. Stockholm: MacBook förlag. Sid. 194 98 http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdf

99 Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. sid. 44

100 Signert, K. (2000). Maria Montessori Anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlit- teratur. Sid 42 - 43

101 Montessori, M. (1912/2002). The Montessori Method . Mineola: Dover Publica- tions INC. Sid. 374

102 Stensmo, Christer (2008): Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 103 Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. www.skolverket.se Sid. 7

3 Alla dessa elever!

Kajsa Hallstedt

Related documents