Hela undersökningen har för mig varit en process av upptäckande, där min viktigaste upptäckt är att det är subjektet som avgör huruvida en bedömning visar vad man kan eller inte kan. För många elever är situationer av bedömning, situationer när de bara får visa vad de inte kan. Dessa situationer uppfattas dock av läraren som situationer där han får reda på vad eleven kan. Detta är alltså två diametralt skilda uppfattningar som utgår från en och samma situation av bedömning.
Varför dröjer då utvecklingen av bedömningsformer som kan hjälpa eleverna att utveckla kunskap om sitt eget lärande i matematik? Detta är en fråga som jag anser att framtida forskning bör försöka utreda. Resultatet av den här studien visar att man, för att få svar på frågan, måste gå på djupet med vad det är läraren behöver lokalt för att kunna föra ett undervisningsprojekt i hamn. Även om förutsättningarna finns i form av välfungerande lärarlag och en lärare som eftersträvar aktiva elever som tar ansvar för
sitt eget lärande är inte vägen för att nå målet spikrak. Att gå i spetsen för nya undervisningsformer kräver en lärare med ”skinn på näsan” och som har mycket tid, men även den mest förhärdade lärare kan gå vilse. Vem ska stödja läraren? Den bästa utgångspunkten för att lyckas måste vara om skolan kan enas kring en målbeskrivning vad gäller inriktningen mot undervisning som aktiverar eleverna. Med tanke på att lärare många gånger framhärdar i det som de tycker fungerat bra hittills måste detta arbete initieras av skolledarna.
Referenser
Allwood, C.-M., Jonsson, A.-C., (1999): “Om betydelsen av elevers metakognitiva förmåga”Svingby, G. & Svingby, S. (red): Bedömning av kunskap och kompetens. Stockholm: PRIM-gruppen
Carlgren, I. (2002): ”Det nya betygssystemets tankefigurer och tänkbara användningar” Skolverket: Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygsättning. Stockholm: Liber Distribution
Dolin, J.& Ingerslev, G. (1997): “Denmark” Stern, D.& Huber, G.L. (Eds.): Active
learning for students and teachers. OECD Reports from eight countries. Frankfurt am
Main: Peter Lang Gmbh Europäischer Verlag der Wissenschaften
Huber, G.L. (1997): “Analyses across countries ‘Chapter III.1.Self.regulated learning by individual students’ “Stern, D.& Huber, G.L. (Eds.): Active learning for students and
teachers. OECD Reports from eight countries. Frankfurt am Main: Peter Lang Gmbh
Europäischer Verlag der Wissenschaften
Lindqvist, S. (2003): Elevers uppfattningar och upplevelser av bedömning i matematik i skolår 5. Stockholm: PRIM-gruppen
Lindström, L. (2005): ”Pedagogisk bedömning.” Lindström, L., Lindberg, V.(red):
Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap.
Stockholm: HLS-förlag
Merriam, S. B. (1994): Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Patel, R. & Davidsson, B. (1991): Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Pettersson, A. (2005): ”Bedömning – varför, vad och varthän?” Lindström, L.,
Lindberg,V.(red): Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla
kunskap. Stockholm: HLS-förlag
Skolverket (2001): Bedömning och betygssättning. Kommentarer med frågor och svar. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2002 Upplaga 1:4): Grundskolans kursplaner och betygskriterier.Västerås: Skolverket och Fritzes
Skolverket (2003): Lusten att lära - med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket
Simons, P. R. J. (1997): “Definitions and theories of active learning” Stern, D.& Huber, G.L. (Eds.): Active learning for students and teachers. OECD Reports from eight
countries. Frankfurt am Main: Peter Lang Gmbh Europäischer Verlag der
Stern, D. (1997): ”Genesis of the study” Stern, D.& Huber, G.L. (Eds.): Active learning
for students and teachers. OECD Reports from eight countries. Frankfurt am Main:
Peter Lang Gmbh Europäischer Verlag der Wissenschaften
Stukát, S. (2005): Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet (1998): Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet.
Utdanningsdirektoratet (2005): Elevsentrert matematikkundervisning med fokus på egenvurdering. Stavanger: Skoletjenester
Bilaga 1
Malmö högskola Lärarutbildningen NMS Examensarbete ht05
Missiv till föräldrar i klass 6X- XXXXXXskolan.
Hej!
Jag heter Anna Klingberg och studerar till lärare på Lärarutbildningen i Malmö. Min inriktning är matematik. Jag håller på med en studie som ska leda till ett examensarbete. Syftet med studien är att ta reda på elevers uppfattningar om matematik för att man ska kunna ta fram nya sätt att bedöma. Eftersom jag gjort en del av min praktik i klass 6X vill jag gärna ta del av hur ditt barn ser på matematik. Eftersom eleverna inte är myndiga krävs det att föräldrarna godkänner att eleven medverkan. Alla uppgifter som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt. Det betyder att uppgifterna som lämnas inte kommer att kunna spåras till den elev som lämnat uppgifterna. Det är frivilligt att delta.
Jag/vi godkänner att XXXXXXXX får medverka i undersökningen.
Bilaga 2 Tabell 4. Matris över elevsvar: Eleven arbetar ensam i matematikboken.
Elev Får reda på vad
kan Får reda på vad inte kan Kamraten ser vad kan Kamraten ser vad inte kan Läraren ser vad kan
A Ja Ja, men då
frågar jag efter hjälp
Ja, om dom
tittar Ja, då sitter jag längre än fem minuter med uppgiften
Ibland kommer han ju
B Ja, lite Ja Vet inte Nej Lite, han ser ju vad jag behöver hjälp med, när jag inte kan en uppgift då frågar jag ju C X X X X X
D Ja (tveksamt) Ja Nja, det beror på om man fastnar så kanske man snackar mycket med dom och sånt Ja, om jag
fastnar Om jag visar hur mycket jag har gjort, så kan han ju se det
E Ja kanske, det vet jag inte riktigt
Ja, det får jag för då sitter jag och tänker lite
Ja, om dom frågar vilka sidor jag är på Om man tar hjälp av kompisarna så kanske dom får reda på vilka man inte kan
Nej, han går ju inte igenom våra böcker, han ser bara att jag kan försöka och att jag kan jobba ensam F Ja, det tycker
jag nog, det märks ju sen när jag rättar i facit om jag kan, om jag kunnat det eller inte kunnat det och sen om jag ser att jag är säker på
uppgiften så kan jag också den liksom
Ja, då kan jag ju inte det så frågar jag läraren
Nej Ja, om jag
frågar dom Ja, jag tror han ser hur långt jag har kommit och så där
G Ja Ja, när det är typ svåra så måste jag typ fråga om hjälp
Nej Ibland kan jag fråga om hjälp och då märker dom ju att jag inte kan det
Bilaga 3
Tabell 5. Matris över elevsvar: Eleven arbetar tillsammans med andra i
matematikboken.
Elev Får reda på vad kan Får reda på
vad inte kan Kamraten ser vad kan Kamraten ser vad inte kan Läraren ser vad kan A Ja, det är roligare att
jobba många Ja Ja ibland frågar någon kompis efter hjälp så visar jag hur, men den får ändå räkna själv
Ja, när alla kan så
kan typ inte jag Nej, jo ibland när han kommer. Han kommer lite då och då
B Ja, lite Ja Ja, den
märker ju att jag förstår
Jag kan ju inte så måste den förklara
Ja, fast det är inte lika lätt, då får man ju ändå lite hjälp av kamraten C Ja, det tror jag Nej jag får ju
reda på lite hur dom andra arbetar
Vi jobbar
tillsammans Vi ser hur mycket vi kan tillsammans
Ifall han hade suttit där så hade han nog fått det D Nja det får man nog det
också Nickar ja Nickar ja Ja det kan den nog också. Om det bara är han som räknar och jag bara sitter och skriver så kanske dom får reda på att jag inte kan något
Nja om han sätter sig och tittar på
E Ja kanske Ja Ja, om dom
frågar vilka sidor jag är på Om man tar hjälp av kompisarna så kanske dom får reda på vilka man inte kan
Inte lika bra, för att när jag samarbetar så brukar det oftast bli snack, men jag försöker undvika att samarbeta F Ja, det tycker jag nog
(tveksamt) för att det är så många som är med i samma grupp och då kan det lätt bli så att man diskuterar sig fram som det ska va och då får man liksom inte reda riktigt så mycket på det
Ja Ja Jag tror faktiskt det, kan jag inte håller jag mig lite utanför och ser hur de andra gör och så lär jag mig på det viset Det är ganska svårt eftersom det är allas ansvar att vara med i uppgiften G X X X X X
Bilaga 4
Tabell 6. Matris över elevsvar: Eleven ”pratar matte” med andra under
matematiklektionen. Elev Får reda på
vad kan Får reda på vad inte kan Kamraten ser vad kan Kamraten ser vad inte kan Läraren ser vad kan
A Jag vet
faktiskt inte Ja, jag kommer inte på det
Typ Ibland så frågar man ju en kompis hur man ställer upp det och så
Nej, det är bara bra tycker jag C Kanske inte ifall vi bara pratar om allt möjligt, men om vi pratar matte så jaa, det får man Nej, alltså inte lika mycket Nej för då pratar man mer, då ser man inte lika mycket vad man själv kan eller så, utan då pratar man mer tillsammans Nej, pratar
tillsammans Nej, det tror jag inte
Tabell 7. Matris över elevsvar: Eleven sitter med på en genomgång i matematik.
Elev Får reda på
vad kan Får reda på vad inte kan Kamraten ser vad kan Kamraten ser vad inte kan Läraren ser vad kan D Vet inte Ja, då får
man göra en massa sidor så man över in det liksom Det beror på om jag räcker upp handen, om jag kan det räcker jag upp handen
Vet inte Ja (tveksamt), om jag vet hur man räknar eller inte vet det
F Ja Ja Ja Ja Ja
Tabell 8. Matris över elevsvar: Eleven har prov.
Elev Får reda på
vad kan Får reda på vad inte kan Kamraten ser vad kan Kamraten ser vad inte kan Läraren ser vad kan F Ja, om det är ett prov så kollar man ju också vad man kan egentligen Ja Ja (tveksamt), om jag vet hur man räknar eller inte vet det
Bilaga 5
Tabell 9. Matris över elevsvar: Eleven har matematik utomhus i MaNO eller Ma.
Elev Får reda på
vad kan Får reda på vad inte kan Kamraten ser vad kan Kamraten ser vad inte kan Läraren ser vad kan E Nej, inte så
mycket det är mest bara att man ska mäta längder på saker Ja, dom veckorna vi skulle mäta blommorna fick jag reda på vad dom hette och hur man räknar skala och såna saker Nej, vi skulle mest bara skriva i någon bok, var den växte och hur den såg ut och längden och bredden och såna saker
Ja, man tog väl hjälp då och då
Nej, inte vad jag tror, det var mest bara när man behövde hjälp så tittade han på var man hade gjort fel F Ja, det tycker
jag väl nästan, jo det tycker jag nog eftersom då kan jag liksom se att jag kan rita en karta och få reda på att jag kan det, men det är mycket så där enkla tal man får räkna ut Ja Ja, vi arbetade två och två. Det kunde dom se på resultatet vi satte upp kartorna på väggen däruppe
Ja, det tror jag, jag tror han tittar på hur jag har räknat ut uppgifterna och hur jag har lagt upp sakerna liksom, hur jag har ritat det
Bilaga 6
Tabell 10. Elevernas uppfattningar om matematik och bedömning i matematik
Elev Vad tycker du
om matematik? Vad tycker du om att ha prov?
Vilket arbetssätt föredrar du? Varför?
Vilket tror du att du lär dig mest på? Varför vill läraren veta vad du kan i matematik? Hur skulle du vilja att det var när läraren kan se vad du kan? A Först tyckte jag det var jättetradigt, men nu ska jag satsa på matte
Det är ju lite läskigt, alltså man blir ju lite nervös
Diagnoser tror jag, man kan jobba med det när man vill
Jag tror det är
proven Jag vet inte Jag vet faktiskt inte, jag har ingenting jag vill ändra på B Jag tycker det
är roligt Bra Prov, vi har mer genomgångar nu
X Kanske för
att han ska kunna veta vad han ska hjälpa mig med
Jag tycker det är ganska bra som det är nu C Just nu tycker
jag att det är rätt kul, men ibland kan det kännas rätt jobbigt
Bra Prov, ifall man klarar då man går upp då känner man ju sig genast lite bättre på matte
Jag tror nog det är det vi håller på med nu, ifall man klarade en diagnos så bara man kom till nästa kapitel då var det ju inget svårare
För att se var jag ska jobba i matteboken och vad vi ska jobba med och sånt Kanske en liten ändring , när man ska rita upp nåt diagram eller så att det inte är på millimetern D Tja det kan
vara lite segt ibland om man fastnar
Tja Jag tycker inte det spelar någon roll
Tystnad Jag vet inte Jag vet inte
E Det är ju ganska klurigt och det höjer ju IQ:n lite, men ibland så blir det ganska svårt och ibland lätt
Man blir ju lite nervös dagarna innan
Diagnoserna är lite lättare, så det vill jag helst ha
Jag lär mig mer på prov, så vet jag vilka jag inte klarar när han kommer med det där pappret Det är ju viktigt att läraren får veta, så vet ju dom vad jag ska träna på och sådana saker Diagnostiska prov och frivilliga prov om man klarar de diagnostiska proven F Jag tycker det
är ganska kul, det beror på vilka uppgifter det är
Jag tycker det är ganska bra, då ser man liksom vad man kan i matte och så. De kan vara ganska stressande Nu föredrar jag prov, men jag tycker det hade blivit för mycket press att ha det tidigare. Prov, jag pluggar lite mera på arbetet då, med diagnostiska test kollar man bara vad man kan så man jobbar som vanligt då. Med prov är det mera att man ska kunna det För att han ska kunna hjälpa mig vidare i matten så att jag får tillräckligt med utmaningar eller att jag får jobba med det jag inte kan
Jag tycker prov det ska man ha, fast hellre muntliga så att jag kan förklara hur jag har gjort, jag hade kunnat få ett slarvfel, men jag hade visat hur jag tänkt G Innan tyckte
jag att det var jättekul, men nu så har det blivit svårare och därför inte lika roligt Sådär alltså, det kan ju vara kul ibland på vissa mattetal, jag blir stressad när jag inte kan Prov, för då ser man vad man ska jobba med sen, men jag tyckte det var bra då
X För att han
ska veta vad vi ska jobba med senare
Jag tycker nog det är bra så här