5.1 De lege ferenda
Det fastställs i uppsatsen att de förutsättningar som ska råda, för att göra renommésnyltning gällande enligt 5 § MFL, är tillräckligt tydliga för att kunna tillämpas utan större svårigheter. Det faktum att dessa förutsättningar med tiden blivit så tydliga att de kan liknas vid rekvisit betyder emellertid inte att proceduren är den bästa möjliga. Marknadsföringens framfart är uppenbar och det är inte mer än rimligt att rättssystemet anpassar sig i samma takt. Den marknadsrättsliga reglering som råder idag, med 18 § 7 p. som enbart reglerar jämförande reklam och med generalklausulen som komplement, var antagligen tillräcklig förr. Idag ser förhållandena annorlunda ut, där behovet av skydd mot renommésnyltning har ökat. Renommésnyltning torde i dag kräva ett eget lagrum, där tydliga rekvisit stadgas. De förutsättningar som idag är praxisstadgade är som konstaterat tillräckligt tydliga för att tillämpas som rekvisit, och gör även det i 18 § 7 p. MFL. Det skulle således inte innebära några större förändringar i bedömningsfrågan, om renommésnyltning fick ett eget utrymme i marknadsföringslagen. Det skulle däremot bidra till en bättre förutsebarhet, och följaktligen större rättsäkerhet. Det är viktigt att näringslivet vågar lita på rättsystemet och de skydd marknadsföringslagen tillhandahåller, för en fortsatt utveckling. För att uppnå en så rättvis bedömning som möjligt bör ändå rättspraxis, trots lagstadgade rekvisit för renommésnyltning, ha en fortsatt stark roll. Som uppbyggnaden av generalklausulen ser ut idag missgynnar den till viss del näringsidkare i fråga om renommésnyltning. Så länge en bedömning utförs genom transaktionstestet innebär det att konsumenteten alltid kommer vara det primära skyddsobjektet. När MD frångår 6 § MFL och dömer renommésnyltning trots att transaktionstestet inte är uppfyllt180 skvallrar det om att otillbörlighetsgrunden inte längre kan grunda sig i generalklausulen och att en förnyelse på området bör ske. Renommésnyltning enligt 5 § får idag inte samma behandling som i18 § 7 p. Generalklausulen är svårare att tillämpa och har en mildare sanktionering. Det är samma otillbörlighetsgrund som avses, om än i olika sammanhang, med snarlika förutsättningar. Det tycks därmed inte rimligt att detta ska hanteras på separat vis. Det vore även av den anledningen befogat med ett nytt lagrum för renommésnyltning. Kanske är det till och med möjligt att slå ihop förfaranden gällande jämförande reklam och övrig renommésnyltning till en allomfattande paragraf, istället för att tillämpa två enskilda?
Sammanfattningsvis finns incitament att korrigera marknadsföringslagen. Att inte förnya och anpassa lagen efter rådande utvecklig torde oupphörligen öka risken för kryphål och olika sätt att kringgå lagen. Det får antas ligga i allas intresse att genomföra en reform av nuvarande system, och skulle underlätta för såväl rättsväsendet som näringsidkare och konsumenter.
180 Se MD 2000:25 (Hästens/Skeidar).
Källförteckning
Offentligt tryck
Direktiv från Europaparlamentet
• 2005/29/EG - Europaparlamentets och rådets direktiv om otillbörliga affärs- metoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden.
Propositioner
• Prop.1994/95:123 - Ny marknadsföringslag. • Prop. 2007/08:115 - Ny marknadsföringslag.
Statens offentliga utredningar
• SOU 1966:71 Otillbörliga affärsmetoder. • SOU 1993:59 – Ny marknadsföringslag.
• SOU 2006:76 s. 211 – Otillbörliga affärsmetoder.
Litteratur
Doktrin
• Bernitz, Ulf, Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens: [upphovsrätt, patent, mönster, varumärken, namn, firma, otillbörlig konkurrens], 13., omarb. uppl., Jure, Stockholm, 2013.
• Bernitz, Ulf, Svensk och europeisk marknadsrätt. 2, Marknadsföringsrätten, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013.
• Hellner, Jan, Rättsteori: en introduktion, 2., [omarb.] uppl., Juristförl., Stockholm, 1994.
• Hydén, Håkan, Rättssociologi som rättsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 2002. • Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, 1. uppl.,
• Levin, Marianne, Lärobok i immaterialrätt: upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt, känneteckensrätt i Sverige, EU och internationellt, 10., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2011.
• Nordell, Per Jonas, Marknadsrätten: en introduktion, 6., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2014.
• Nordell, Per Jonas, Marknadsrättens goodwillskydd, Mercurius, Stockholm, 2003. • Nordell, Per Jonas, Varumärkesrättens skyddsobjekt: om ordkännetecknets mening
och referens, Mercurius, Stockholm, 2004.
• Peczenik, Aleksander, Juridikens teori och metod: en introduktion till allmän rättslära, 1. uppl., Fritze, Stockholm, 1995.
• Svensson, Carl Anders (red.), Praktisk marknadsrätt. 8. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010.
• Thurén, Torsten, Vetenskapsteori för nybörjare, 2., [omarb.] uppl., Liber, Stockholm, 2004.
• Wessman, Richard, Varumärkeskonflikter: förväxlingsrisk och anseendeskydd i varumärkesrätten, 1. uppl., Norstedts juridik, Diss. Stockholm : Univ., 2002, Stockholm, 2002.
Tidskrifter
• Block, Ulrika, Karlsson, Sofia, Marknadsdomstolen tar nytt grepp i mål om sökannonsering, Lov&Data, 2013.
• Djurberg, Ulf, Friman, Håkan, Den nya Svenska konkurrenslagen och begreppet “relevant marknad”, Svensk Juristtidning (SvTJ), 1994.
• Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, Svensk Juristtidning (SvJT), 2004. • Nordell, Per Jonas, Efterbildning och renommésnyltning i Marknadsdomstolen.
Kommentar till MD 2006:19 (Vi), Nordiskt immateriellt rättsskydd (NIR), 2007. • Nordell, Per Jonas, Åberopande av annans kännetecken – ett decennium senare,
Festskrift till Ulf Bernitz, nordisk immateriellt rättsskydd (NIR), 2001.
• Nordell, Per Jonas, Renommésnyltning i Marknadsdomstolen, Juridisk Tidskrift (JT), 1999/2000.
• Nordell, Per Jonas, Transaktionstestet och dess tillämpning i praxis, Nordiskt immateriellt rättsskydd (NIR), 2011.
• Nordell, Per Jonas, Ur svensk rättspraxis, Nordiskt immateriellt rättsskydd (NIR), 2013.
• Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, Svensk Juristtidning (SvJT), 2004. • Pezcenik, Alexander, Juridikens allmänna läror, Svensk Juristtidning (SvJT), 2005. • Sandgren, Är rättsdogmatiken dogmatisk?, Tidskrift for Rettsvitenskap, 2005.
• Svensson, Eva-Maria, De lege interpretata - om behovet av metodologisk reflektion, Juridisk publikation (JP), 2014.
• Steen, Henrik, Genomsnittskonsumentens snedvridna ekonomiska beteende - konsekvenserna av svenskt införlivande av direktivet om otillbörliga affärsmetoder, Europarättslig tidskrift (ERT), 2009.
• Wessman, Richard, Kodakdoktrinen under förändring. Angående den nya 6 § 2 Varumärkeslagen, Nordisk immateriellt rättsskydd (NIR), 1993.
Internetkällor
• http://www.konsumentverket.se/Foretag/Marknadsforing/Marknadsforingslag en/)Rättsfallsregister
EU- domstolen • Mål C-236/08 Louis Vuitton/Google • Mål C-252/07 Intel • Mål C-323/09 Interflora • Mål C-373/90 X NissanMarknadsdomstolen • MD 1981:13 Svenskt Stål • MD 1982:12 Svenska Stauff • MD 1988:19 Globen • MD 1993:9 Boss • MD 1996:3 Galliano • MD 1999:21 Robinson • MD 2000:25 Hästens/Skediar • MD 2001:21 Guldägget • MD 2001:15 Svenska Spel • MD 2001:26 Falu Rödfärg • MD 2002:10 Igloo/Hygglo • MD 2002:20 Champagne • MD 2002:30 Poolia/Skoolia • MD 2002:27 Vinnetta • MD 2003:7 Digestive • MD 2003:16 Brännvinskungen • MD 2004:13 Recidence • MD 2005:20 Vodafone • MD 2006:7 Ahlgrens bilar • MD 2006:19 Vi/Vivo • MD 2007:20 Eniro
• MD 2007:27 Twinnovation • MD 2008:8 Villa Villekulla • MD 2008:15 Maglite • MD 2009:14 TeliaSonera • MD 2009:24 Likvida Medel • MD 2009:33 Plusab • MD 2009:37 Mediakontakten • MD 2010:4 Red Bat • MD 2010:21 California White • MD 2011:1 We/WeSC • MD 2011:27 Lilla Åland • MD 2012:7 Pampers/Libero • MD 2012:11 Apoteket • MD 2012:15 Elskling/Kundkraft • MD 2015:11 OLW/Fredagsmys