Vid begynnelsestadiet av arbetet togs det kontakt med de tilltänka informanterna med förfrågan om att delta i kvalitativa intervjuer rörande bedömning. Samtliga valde att ställa upp på intervju efter en presentation av studiens syfte och frågeställningar samt påpekande att intervju skulle komma att spelas in med diktafon, men att deras identitet och arbetsplats skulle hållas anonym om de så önskade. Vi kände en positiv anda från informanterna om att vilja delta och göra vår empiri så rik som möjligt. Vi fann inga större problem med att hitta tid och avskilda platser inför intervjutillfällena, vilket kändes tacksamt. Då de intervjuade lärarna och den biträdande rektorn svarat på våra frågor har vi upplevt det som att de svarat sanningsenligt, utan försköning av hur de arbetar och vilken inställning de har till de olika
områdena i studien. Då informanterna valde att vara anonyma, är en tanke är att det kan vara en faktor till att svaren som gavs vid intervjuerna gav en känsla av ett gediget bemötande.
Nu när undersökningen är genomförd har vi funderat på vad vi hade kunnat förbättra med den. Vi önskar att vi hade varit mer konsekventa när det gäller intervjuerna. En informant ville ha intervjufrågorna innan intervjun i syfte att hon ville komma väl förberedd till intervjun. Innan vi sa ja till detta önskemål var vi båda lite skeptiskt inställda eftersom vi hade funderingar ifall det skulle kunna påverka resultatet. Nu i efterhand tror vi inte att det påverkade studiens resultat. Men det hade känts bättre om alla informanter hade haft samma förutsättningar.
Som förslag till fortsatt forskning skulle man kunna genomföra intervjuer med elever och/eller föräldrar. Detta för att få ett annat perspektiv och en inblick och synpunkter från fler parter än lärarna gällande undervisningen användningen av bedömningsmatriser. Då hade det möjligen framkommit hur elever upplever provtillfällen och hur givande de anser det är för lärandet, och ifall eleverna ser att andra undervisningsmetoder som t.ex. grupparbeten främjar kunskapsutvecklingen mer. Det är något som vi hade velat undersöka redan under den här studien, men fann svårt p.g.a. tidsramen. Det hade även kunnats göra en jämförande studie med en skola som inte använder en liknande bedömningsmatris för att kunna se skillnader i både lärarnas arbete, undervisning och möjligen om en noggrant utformad bedömningsmatris är betydande för elevernas utveckling.
Observationer i de intervjuade lärarnas klassrum är något vi även hade velat genomföra, men uteslöt ur studien då det även här blev otänkbart med tanke på hur mycket tid vi hade på oss att genomföra studien. Observationerna hade möjligen kunnat ge oss en starkare bild av vad informanterna berättat om under intervjutillfällena. Vi ser dock att den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer var rätt metodval för den här studien då vår tanke var att få tillfällen att ställa följdfrågor under intervjuernas gång för att få en djupare uppfattning om informanternas tankar kring de olika frågorna. Vi anser att en kvantitativ metod inte hade kunnat ge oss lika stor insikt i lärarnas arbete p.g.a. det inte hade varit möjligt att ställa följdfrågor. Vid ett kvantitativt metodval hade mer öppna frågor antagligen en väg att gå för att få så mycket information som möjligt. Det är dock tveksamt om svaren hade blivit lika givande för studien på det vis som vi anser att den kvalitativa metoden blev. Därför är vi nöjda med vårt metodval som känns högst relevant för arbetet. Det transkriberade materialet från de ljudinspelade intervjuerna kom till stor nytta då vi hade tillgång till alla svar
behov av att bygga på vårt resultat med mer information från de olika informanterna. Transkribering är tidskrävande, men då vi kunde arbeta med tre intervjuerna var upplevdes det inte som så överväldigande som vi tidigare förutspått.
6 Referenslista
Björklid, Pia & Fischbein, Siv (1996). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur
Björklund Boistrup, Lisa (2011) Att fånga lärandet i flykten, sid. 109, i Lindström, Lars,
Lindberg, Viveca, Pettersson, Astrid (red.) Pedagogisk bedömning – om att dokumentera,
bedöma och utveckla kunskap Stockholm: Stockholms universitets förlag
Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. 3., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
Folke-Fichtelius, Maria & Lundahl, Christian (red.) (2010). Bedömning i och av skolan:
praktik, principer, politik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Harrison, Christine, Howard, Sally (1998) Inside the black box. Raising standards through
classroom assessment.London: GL Assessment
Harrison, Christine, Howard, Sally (2002) Working inside the black box. Assessment for
learning in the classroom. London: GL Assessment
Harrison, Christine, Howard, Sally, Black Paul, Marshall, Bethan, Wiliam, Dylan (2009)
Inside the primary black box. London: GL Assessment
Harrison, Christine, Howard, Sally (2012) Bedömning för lärande i årskurs F-5, Inne I ”the
Primary Black Box” Stockholm: Stockholms universitets förlag
Hult, Agneta, Olofsson, Anders (red.) (2011) Utvärdering och bedömning och bedömning i
Jönsson, Anders (2011a) ”Att bedöma förmågan att genomföra systematiska undersökningar i kemi”, s. 217-224 i Lindström, Lars, Lindberg, Viveca, Pettersson, Astrid (red.) Pedagogisk
bedömning – om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap Stockholm: Stockholms
universitets förlag
Jönsson, Anders (2011b) ”Bedömning i didaktisk belysning”, s. 319-341, i Persson, Sven, Riddersporre, Bim (red.) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år Stockholm: Natur & Kultur
Jönsson, Anders (2011c) ”Formativ bedömning”, s. 212-226, i Hult, Agneta, Olofsson, Anders (red.) Utvärdering och bedömning och bedömning i skolan – för vem och varför? Stockholm: Natur & Kultur
Kjellström, Katarina (2011) Att fånga lärandet i flykten, s. 190-193, i Lindström, Lars, Lindberg,
Viveca, Pettersson, Astrid (red.) Pedagogisk bedömning – om att dokumentera, bedöma och
utveckla kunskap Stockholm: Stockholms universitets förlag
Klerfelt, Anna (2002). Var ligger forskningsfronten? – 67 avhandlingar i barnpedagogikunder två decennier, 1980-1999. Kalmar: Form & tryck Lenanders tryckeri
AB
Krag, Jacobsen, Jan (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lundahl, Christian (2011b). ”Bedömning för lärande: läraren i fokus”, s. 35, 41, 78-82, i Lundahl, Christian Bedömning för lärande. 1. uppl. Finland:
Nordstedts förlagsgrupp AB
Lundahl, Christian (2013). ”Förord till den svenska upplagan”, s. 12-179, i Wiliam, Dylan Att
följa lärande: formativ bedömning i praktiken. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber
Palmér, Anne. (2010). Muntligt i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Johanneshov: TPB
Wiliam, Dylan (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Wiliam, Dylan, Black, Paul (1998) “Assessment and classroom learning”, s. 7-74, i
Assessment in Education: Principles, Policy & Practice Mar 1998, Vol. 5, Issue 1