Gränsen mellan kvantitativa och kvalitativa betygskriterier är inte absolut utan flytande. Till exempel kan kriterier uttryckas i procent, via adjektiv- komparation till verbalt definierade och preciserade. De kan skrivas i ma- triser eller i löpande text. Kan kvantitativa betygskriterier ibland vara be- fogade? Var går gränsen? Kan de kvantitativa relateras till lärandemålen? Hur formuleras de bättre verbalt?
Formulerandet av betygskriterier är en balansgång mellan tydlighet och fragmentisering. Olika typer av matriser och punktlistor kan vara mer kosmetiska än verkligt betydelsebärande. Ännu en gång är det därför vik- tigt att lärare själva formulerar de kriterier som man använder när man i realiteten betygsätter studenternas prestationer, och gärna diskuterar dessa med kollegor. Vid HT-fakulteterna vill vi förmedla en komplex och holis- tisk kunskapssyn och färdighetsvärdering. Detta bör således avspeglas i de kriterier som används.
Författarpresentation
Mikael Askander är fil. dr i litteraturvetenskap, och verksam som fors- kare och lärare i intermediala studier och digitala kulturer vid Lunds uni- versitet. Han har också mångårig erfarenhet av planering, utveckling och ledning av högre utbildning.
Lars Berggren är professor i historia vid Lunds universitet. Fram till års- skiftet 2015 var han prodekan på HT-fakulteterna med ansvar för grund- utbildning. Han började sin yrkesbana som grundskollärare och gymna- sielärare. Under flera år var han verksam som lärarutbildare vid Lärarhög- skolan, sedermera området för lärarutbildning, i Malmö. Hans forskning är främst inriktad på arbetarhistoria, modern socialhistoria och kulturhis- toria, men han har också skrivit en del om pedagogik och didaktik. Till- sammans med Roger Johansson genomförde han på uppdrag av Skolverket en utvärdering av historieämnet i årskurs nio i början av 2000-talet. Johanna Bergqvist Rydén är fil. dr i historisk arkeologi. Hennes av- handling behandlade medeltida och renässanstida läkekonst i Sverige. Hennes historiska-arkeologiska forskning behandlar för närvarande mate- rial från koncentrationslägret Ravensbrück utifrån frågor om motstånd, minne och identitet. Johanna är adjunkt vid Avdelningen för högskolepe- dagogisk utveckling (AHU) och har inom pedagogisk utveckling arbetat främst med frågor som rör bedömning, betygsättning och examination samt handledning. Hon är även timanställd vikarierande lektor vid Insti- tutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet.
Kristofer Hansson är docent i etnologi och verksam som forskare och lärare vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Här un- dervisar han på olika kurser och program. Han är också handledare på lärar- och förskollärarprogrammen vid Malmö högskola. Kristofers forsk- ning utgår från en fenomenologiskt inspirerad kulturanalys och rör män- niskors upplevelser och handlande i förhållande till hälsa, långvarig sjuk- dom och funktionsförmåga. Han är en av tre kontaktpersoner för noden Medicinsk humaniora vid Institutionen för kulturvetenskaper.
Lisa Hetherington är fil. mag. i Engelsk litteratur och arbetar som fa- kultetssekreterare vid Humanistiska och teologiska fakulteternas kansli. Under åren 2014-2015 var hon projektledare för fakulteternas satsning på betygskriterier.
Satu Manninen är professor i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Språk- och litteraturcentrum (Lund). Hon har undervisat i uppsats- skrivande och inom kurser i engelska och allmän språkvetenskap i Sverige, Finland och Skottland och tillsammans med en kollega skrivit en lärobok om engelsk språkvetenskap. Tillsammans med Cecilia Wadsö Lecaros har hon de senaste åren arbetat med utvecklingen av engelskans kurser i aka- demisk skrivande på alla nivåer inom grundutbildningen.
Alexander Maurits är utbildningsledare vid Humanistiska och teolo- giska fakulteterna (tjl.) och universitetslektor i kyrkohistoria vid Centrum för teologi och religionsvetenskap. Han undervisar på grundnivå och av- ancerad nivå i kyrko- och missionsstudier. Inom det högskolepedagogiska fältet har han sysslat med forskarutbildningen, och har tillsammans med Marie Cornqvist utgivit Det goda seminariet. Forskarseminariet som läran- demiljö och kollegialt rum (2016).
Katarina Mårtensson är lektor och pedagogisk utvecklare vid Avdel- ningen för högskolepedagogisk utveckling (AHU) med en bakgrund i lo- gopedi. Hon arbetar med högskolepedagogiska kurser, konsultstöd och utvecklingsprojekt för lärare, forskare och ledare inom Lunds universitet. Hennes forskning handlar om hur kollegiala akademiska sammanhang,
s.k. mikrokulturer, påverkar hur lärare tänker om och agerar i undervis- ningen. Hon har varit redaktör för den nationella e-tidskriften Högre Ut- bildning, och är nu redaktör för den internationella tidskriften Internatio- nal Journal for Academic Development. Hon har också under perioden 2016-2019 ett ordförandeuppdrag i ISSOTL, International Society for Sc- holarship of Teaching and Learning.
Annika Mörte Alling är docent i franska med litterär inriktning vid Lund universitet. Här undervisar hon på text-, grammatik- och översätt- ningskurser samt handleder uppsatser, inom ämnet franska såväl som på översättarutbildningen. Hennes forskningsområden är den franska 1800-talsromanen och dess reception, litteraturens roll och funktion, emo- tioners plats i litteraturundervisningen. Hon är också intresserad av hur man kan främja läsning av skönlitteratur, inom språkundervisningen och i allmänhet.
Kikki Nillasdotter är universitetsadjunkt i svenska på Språk- och lit- teraturcentrum där hon i huvudsak arbetar med skrivkurser på Språkkon- sultprogrammet, Lärarutbildningen och grundkursen i svenska med språk- lig inriktning. Hon är också språkpedagog på Studieverkstaden vid Lunds universitet där hon handleder studenter på alla nivåer i akademiskt skri- vande och studieteknik. Hon har arbetat med undervisning och kursut- veckling på Lunds universitet sedan 2010 och intresserar sig särskilt för skrivande som lärandeverktyg.
Anna Ransheim är universitetsadjunkt i svenska som andraspråk på Språk- och litteraturcentrum där hon i huvudsak arbetar med språkkurser i svenska. Hon håller också i kurser med didaktisk inriktning för blivande lärare i ämnet Svenska som andraspråk på grundnivå och inom Skolverkets uppdrag Lärar- lyftet. Hennes intresse är andraspråksinlärning och i synnerhet grammatisk utveckling, skrivutveckling och didaktiska perspektiv på språkinlärning.
Sara Santesson är universitetsadjunkt i retorik och håller högskolepeda- gogiska kurser om skrivutveckling. Hon har, tillsammans med Susanne Pelger, skrivit lärarboken Retorik för naturvetare (2012). Sara är verksam vid Institutionen för kommunikation och medier.
Anders Sigrell är professor i retorik. Bland hans retorikdidaktiska pu- blikationer kan Retorik för lärare – konsten att välja språk konstruktivt (2011) nämnas. Anders är verksam vid Institutionen för kommunikation och medier.
Cecilia Wadsö Lecaros är universitetslektor i engelska med litteraturve- tenskaplig inriktning vid Språk- och litteraturcentrum (Lund). För närva- rande arbetar hon inom ett VR-projekt om svensk översättning av brit- tiska 1800-talstexter. Hon har framförallt undervisat i uppsatsskrivande och inom kurser i engelskspråkig litteratur. Tillsammans med Satu Man- ninen har hon de senaste åren arbetat med utvecklingen av engelskans kurs i akademiskt skrivande på olika nivåer och har tidigare arbetat med den s.k. AWELU-plattformen.
David Örbring är doktorand i utbildningsvetenskap med inriktning mot geografiämnets didaktik vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Han är också universitetsadjunkt i kulturgeografi vid Lin- néuniversitetet. Hans forskning handlar om kunskap i geografi i förhållande till styrdokument och lärarnas erfarenheter. David är även medlem av styr- gruppen för IGU-CGE (International Geographical Union Commission on Geographical Education) samt för Geografilärarnas Riksförening.