Denna studie visar att samhällets attityder generellt, och pojkarnas attityder specifikt, till skola och läsning måste förändras. Det gäller både synen på goda skolresultat som en del i en kvinnlig identitet, men också glädjen inför läsningen av skönlitteratur. För att glädjen ska infinna sig krävs att eleven tillsammans med läraren kan bedöma vilka texter som är lämpligast för tillfälle och individ. Detta individuella ansvar måste fungera, men inte utan att läraren glömmer sin skyldighet till eleverna.
En god läsförståelse grundar sig i ett intresse för och en vana att läsa oberoende av textval. Även förekomsten av ett klimat i skolan där det både är accepterat att misslyckas och att lyckas är betydelsefullt. Det måste finnas en acceptans att göra misslyckanden med läsningen och ändå kunna ta nästa steg i läsutvecklingen. Det ska då kunna göras utan att självförtroende och nervositet sätter stopp. Det måste också till en acceptans att lyckas med skola och läsning även som pojke. Framförallt måste det till bland pojkarna själva. Dessutom måste skolan bli bättre på att utmana eleverna till att nå en mer avancerad nivå i läsutvecklingen, så att deras läsning inte hamnar på en grundläggande nivå som PIRLS undersökning visar. Allard, Rudqvist och Sundblad menar dessutom att den avancerade och litterata läsningen ofta krävs för att förstå de lärobokstexter som eleverna möter i skolan. En aktiv och målmedveten lästräning och framförallt högfrekvent måste anammas.
Som en utveckling av denna uppsats skulle också ett jämförande mellan flickor och pojkar kunna vara relevant. Likaså skulle en uppföljning av de tio pojkar jag undersökt nu vara intressant att göra. Då skulle målmedvetna försök kunna göras att utveckla deras läsförståelse, och sedan följa upp dessa med ytterligare tester och uppdatera resultaten. Ett alternativ hade även varit att endast ägna undersökningen åt läsningen av lärobokstexterna för att se vilka av eleverna som verkligen behärskar dessa.
Jag menar att diskussionen om att läsa meningsfulla och för individen intressanta texter är viktiga. Finner eleven läsningen lustfylld följer än mer läsning och då når de den frekvens av läsning som är nödvändig för läsutvecklingen. Valet av texter har visat sig i denna undersökning vara sekundärt. Det viktigaste är att pojkarna läser. Läsutvecklingen har då förutsättningar att komma
naturligt och även den positiva attityden till läsning. Med ökad läsning har också de övriga skolprestationerna stora möjligheter att förbättras för pojkarna. En ökad läsförståelse skulle bidra till att fler av dem kunde koncentrera sig på att tankemässigt bearbeta lärobokstexterna istället för att lägga energin på avläsningen. Om detta skulle blir verklighet kanske citatet från en pojke i undersökningen, tillika titeln på denna uppsats, kan ändras till ”På fritiden läser jag gärna, eftersom det är roligt”.
Referenser
Allard, Birgita, Rudqvist, Margret & Sundblad Bo, Nya Lusboken – en bok om läsutveckling, Stockholm, 2001
Chambers, Aidan, Böcker omkring oss. Om läsmiljö, Stockholm: Norstedts akademiska Förlag, 1995
Connell, Robert W, ”Att undervisa pojkar”, Manlighet i fokus – en bok om manliga pedagoger,
pojkar, och maskulinitetsskapande i förskola och skola, red. Marie Nordberg.
Stockholm: Liber AB, 2005
Ejeman, Göran och Molloy, Gunilla, Metodboken. Svenska i grundskolan. Stockholm: Liber AB, 1995
Ely, Margot m.fl, Kvalitativ forskningsmetodig i praktiken – cirklar inom cirklar, Lund: Studentlitteratur, 1991
Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, 1997
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 Molloy, Gunilla, ”Vad tonåringar läser och varför”, Tvärsnitt, 1:2006
Nilsson, Jan, Barn, föräldrar, böcker, Stockholm:Almqvist & Wiksell, 1986
Persson, Magnus, Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella
vändningen, Lund: Studentlitteratur, 2007
Smith, Frank, Läsning, 3:e upplagan, Stockholm: Liber AB, 2000
Svensson, Ann-Katrin, Barnet, språket och miljön, Lund: Studentlitteratur, 1998
Taube, Karin, Läsinlärning och självförtroende – psykologiska teorier, empiriska undersökningar
och pedagogiska konsekvenser, 4:e upplagan, Nordstedts akademiska Förlag, 2007
Digitala källor
Björnsson, Mats, Kön och skolframgång. Tolkningar och perspektiv, Stockholm
www.skolutveckling.se, 2005, hämtad den 2008-03-15
Enochsson, Pia, Inga snabba sätt att förbättra pojkars betyg i utsatta områden, Myndigheter för skolutveckling, hämtad den 2008-03-10
Holmberg, Bo R och Jonsson, Mats, Pojkar pappor och prat om böcker: ett läsfrämjande och
metodutvecklingsprojekt i fyra västernorrländska kommuner,
http://www.ylb.se/projekt/PPP/PPP.pdf, hämtad den 2008-02-28 Horgby, Anne-Charlotte, Pojkar behöver pojkböcker, Nättidningen Alba, 4:2006
Härnsten, Gunilla, Jokkmokk – omotiverade pojkar och ambitiösa flickor,
www.skolutveckling.se/digitalAssets/971_utdrag_jokkmokk.pdf, 2008-02-28 Kursplanen för svenska i grundskolan, www.skolverket.se, 2008-04-14
Myndigheter för skolutveckling, Pojkars resultat i skolan – en fråga om attityder?
www.skolutveckling.se/pressrum/artiklar/pojkars_resultat/, 2008-03-10
PIRLS, Svenska elever läser bra trots en tillbakagång, http://www.skolverket.se, 2006, hämtad den 2008-06-10
Roe, A., Taube, K, Läsprestationer och könsskillnader, i Roe, A. & Linnakylä, P. (Red.) The
Nordic light. http://spica.utv.miun.se/lasaochskriva/?page=lasning_och_genus, Oslo universitet, 2003, hämtad den 2008-03-02
Övrigt material i författarens ägo
Enkätundersökning med pojkar i årskurs åtta
Bilaga A Enkät om läsning
Sätt ett kryss efter det alternativ som gäller dig. Ibland kan det vara flera alternativ
som passar.
Läsning i skolan:
1. Hur ofta läser du i skolan?
Varje lektion ( ) Varannan lektion ( ) En gång varje dag ( ) En gång i veckan ( )
2. Vad läser du för något i skolan? (Flera kan stämma på dig)
Faktaböcker ( ) Skönlitteratur ( ) Tidningar ( ) Internetsidor ( ) Serietidningar ( ) Skolböcker ( ) Recept ( ) Instruktionsböcker ( ) Annat:________________________ Läsning hemma:
3. Vad läser du hemma? (Flera kan stämma på dig)
Faktaböcker ( ) Skönlitteratur ( ) Tidningar ( ) Internetsidor ( ) Serietidningar ( ) Skolböcker ( ) Recept ( ) Instruktionsböcker ( ) Text-TV ( ) Annat___________
4. Hur ofta läser du romaner, deckare, fantasyböcker osv. hemma?
Varje dag ( ) Någon dag i veckan ( ) Någon dag i månaden ( ) Aldrig ( )
5. Hur ofta läser du serietidningar hemma?
Varje dag ( ) Någon dag i veckan ( ) Någon dag i månaden ( ) Aldrig ( )
6. Hur ofta läser du Internetsidor hemma?
Varje dag ( ) Någon dag i veckan ( ) Någon dag i månaden ( ) Aldrig ( )
7. Hur ofta läser du Text-TV hemma?
Varje dag ( ) Någon dag i veckan ( ) Någon dag i månaden ( ) Aldrig ( )
Bilaga B Texter för läsning vid test Bruksanvisning
Få ut mer av din kamera
Närbild: När du tar bilder på nära håll. Använd om möjligt befintligt ljus istället för blixt.
Kameran ställer in fokuseringsavståndet automatiskt i förhållande till zoomläget.
Nattporträtt: Minskar det röda i ögonen när du fotograferar människor på kvälls-/nattetid eller i
svag belysning. Placera kameran på en plan, stadig yta eller använd stativ.
Nattlandskap: Motiv som är på avstånd nattetid. Blixten utlöses inte. Placera kameran på en plan,
stadig yta eller använd stativ.
Text: Fotografering av svartvita textdokument. Använd närbildsläget för färgtext.
Fyrverkeri: Blixten utlöses inte vid fotografering av fyrverkeri. Placera kameran på en plan,
stadig yta eller använd stativ.
Blommor: Närbilder av blommor eller andra små motiv i starkt ljus kräver speciell inställning. Diskret: Fotografering vid tysta evenemang som exempelvis bröllop och föreläsningar eller på ett
museum. Blixt och ljud är inte aktiverade.
Själv-Närbilder: 64 cm från dig själv. Säkerställer bra fokus och minimerar porträtt röda-ögon-
effekt. Placera kameran på en plan, stadig yta eller använd stativ.
Party, Människor inomhus: En särskild inställning som minimerar röda ögon-effekt. Barn: Bilder tagna av barn i rörelse i starkt ljus.
Motljus: För motiv som befinner sig i skugga eller i motljus, alltså när ljuskällan befinner sig
bakom motivet. Tidningsartikel
Concha är tillbaka - ”Man måste vara mentalt stark och inte brytas ner” Förra gången var i december.
I går spelade Bundesligabacken Matias Concha 90 minuter igen. - Det var kul att vara tillbaka, säger han.
Efter en lång vinter med skador och få inhopp fick Concha chansen att spela en hel match igen. Det blev en sen seger mot Wolfsburg och en skön bussresa hem med sitt VfL Bochum.
- Det är klart att det varit tufft, men man måste vara mentalt stark och inte brytas ner, säger han. Det blev en tuff första halvlek med mycket två mot en situationer för Matias, men det lugnade ner sig i andra. Bochum spelade ett lågt försvarsspel och Wolfsburg hade 64 procent av bollinnehavet.
- Vi gjorde mål på en snabb omställning, säger Concha efter 1-0-segern.
Nu väntar lite ledighet i Bundesliga, men sedan hoppas Concha på en ny match från start. * Hur ser du på dina chanser till en plats i EM-truppen?
- Jag hoppas fortfarande, men vet att det finns många spelare. Jag har inte hört något från förbundskaptenerna.
Skönlitterär text
Ida är sexton och bor i Stockholm med sin mamma. Mamman är deprimerad och ligger mest på sängen med ansiktet mot väggen, skitigt hår och joggingbyxor. Ida tar ansvar och förlåter när mamma glömt att de inte har mat hemma. Mamman tar stor plats i Idas liv. En tillflyktsort är mejlen till pappa som har en ny familj och bor i USA. En annan är festerna då hon dricker och känner sig fri. Idas kompisar Susanna och Therese är sååå avundsjuka på Ida för Ida är snygg. Riktigt snygg. Så snygg att när vännerna sviker viskar man hora i korridorerna på skolan. Ida söker mening.
Sandor är sexton och bor utanför Göteborg. I radhus, kärnfamilj och gemensam helgfrukost. Sandor har just inga kompisar. Tobbe, men han är en tönt som bygger lådbilar. Men Sandor har dansen. Baletten är hans himmel och hans helvete, för man kan inte dansa utan att bli kallad bögjävel, klassbög av Babak, Valle och de andra på skolan. Sandors mamma är på honom hela tiden: dansen var hennes allt och nu är det han som ska förverkliga hennes framgångsdröm. Pappan däremot är frånvarande - instängd på sitt arbetsrum. Sandor söker mening. En kväll möts Ida och Sandor. På chatten. Båda tänker: någon fattar, någon är som jag är. De byter e- postadresser. Men deras vänskap är inte självklar. De ljuger för varandra om vilka de är, och när Sandor överraskar Ida hemma i Stockholm blir allt fel. Så fel det bara kan bli.
Bilaga C Nya Läsutvecklingsschemat
Fas 1 - UTFORSKANDE
Barnet håller successivt på att tillägna sig läsförmågan i texter med få ord på varje sida, oftast med innehållsbärande bilder. I sökandet efter innehållet, budskapet kräver den förståelsebaserade avläsningen stor energi och uppmärksamhet. Från och med punkt 11 har barnet tillägnat sig fungerande lässtrategier och befäster nu sin läsförmåga med omfångsrikare texter med färre bilder. Successivt minskar fokus på avläsningen.
1. ”Läser” (hittar) och skriver (avbildar) sitt namn. 2. Känner till läsriktningen.
3. Visar att de upptäckt att det skrivna ‘går att säga’. 4. Läser bekanta ord i texter med hjälp av ordbilden.
5. Listar ut nya ord med hjälp av de ord barnet har mött tidigare.
6. Tar hjälp av bokstäverna (t ex första bokstaven) för att avläsa ord i texten. Korrigerar sig själv ibland.
7. Tar vid behov effektiv hjälp av bokstäverna i sin läsning. Självkorrigering vanlig. 8. Kan ersätta en tala-lyssna-situation med en skriva-läsa.
9. Tar effektivt hjälp av ljuden för att läsa ut längre, obekanta ord.
10. Använder och växlar mellan ändamålsenliga strategier* för alltmer funktionell läsning av enkla texter. *(Exempel på strategier: ordbilden (p 4), listar ut nya ord med hjälp av de ord man
11. redan förstår (p 5), tar hjälp av bokstäverna (p 6), tar hjälp av ljuden (p 9).
12. Läser stapplande mer text och tar sig fram till innehållet, eftersom barnet vill förstå texten. Fas 2 - EXPANDERANDE
Barnet har nu en grund av fungerande lässtrategier och vidgar sin läsning till böcker med allt större omfång, från enklare kapitelböcker till tjockare volymer, där endast texten för berättelsen framåt. Vid tre tillfällen under denna fas uppträder, efter uppnådd kvalitet i den löpande läsningen, nya läsfunktioner, nämligen att söka, att utföra och att efter fördjupad läsning av en text överblicka.
13. Läser nästan flytande, fastnar bara ibland.
14. Sökläser, dvs hittar snabbt enstaka uppgifter i löpande text.
15. Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse. Föredrar att läsa tyst.
16. Läser och förstår en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, t ex ett recept, och visar förståelse genom handling.
17. Förstår innehållet i utländska filmer och naturprogram med hjälp av textremsan. a. Läser mycket, frivilligt och gärna – slukläser
b. Läser med behållning bokserier och liknande utan bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt, dvs klassiskt bokslukande.
c. Läser med lätthet böcker, företrädesvis ungdomslitteratur, med personteckningar, miljöbeskrivningar och inre monologer; söker mer än bara handlingen.
d. Vidgar sitt läsande till olika genrer inom vuxenlitteraturen, läser ibland flera böcker parallellt; läser och finner djupare dimensioner.
18. Fördjupande och överblickande, dvs kan efter att ha fördjupat sig i en omfångsrik text, vid ett senare tillfälle snabbt få tag på nycklarna till textens innehåll och struktur.
Fas 3 - LITTERAT LÄSANDE
Med litterat läsande avses ett läsande som förutsätter abstrakt och hypotetiskt tänkande. Det innebär att läsaren kan förstå principer som inte motsvaras av en ordagrann formulering i texten och även förstå hypotetiska resonemang, dvs kunna dra slutsatser om företeelser utanför den egna konkreta erfarenhetssfären. Det litterata läsandet öppnar för att självständigt tränga in i och igenom sakprosa och skönlitterära texter inom olika genrer och successivt förstå innebörden i metaforer, och nya dimensioner på olika nivåer.
Bilaga D Tematisk intervjumall
Efter läsning behandlas texten efter dessa teman:
• Förförståelsen – hur intresserade pojkarna är av textens innehåll, hur mycket liknade texter de brukar läsa och hur stora förkunskaper de hade tidigare.
• Svårighetsgrad – innehållsnivå och begreppsnivå
• Strukturen på texten
• Innehållet - ett återberättande av texten