AVSLUTNING

Denna studie har försökt förklara hur ett antal erfarna representanter inom officersprofessionen ser på operationsplaneringens olika kvalitetsaspekter. Inom den militära professionen förekommer idag inte någon diskussionen om kvalitet som begrepp i relation till operationsplanering. Denna diskussion saknas även inom forskningen i militär beslutsfattning.

Det är inte enbart kvalitet som begrepp som saknas utan även diskussion och en kognitiv föreställning om att beslutsfattning och planering kan betraktas utifrån en kvalitetsaspekt. Mot denna bakgrund går det inte att återge en befintlig uppfattning kring kvalitet, utan måste byggas av vilka inslag i operationsplanering som officerare uppfattar är de bärande.

Det faktum att kvalitet i militär planering är tämligen outforskat gör studien intressant och angelägen för såväl professionen som för forskning i ledning och beslutsfattning. Samtidigt har avsaknaden av relevanta teoretiska referenser försvårat arbetet och lagt ett stort fokus på empirin.

Vad som är viktigt att ta med sig är att hur väl studien än försöker besvara forskningsfrågan så bygger det på tolkningar, som dessutom gjorts i flera steg. Internt bland respondenterna finns olika uppfattning om ämnet, olika syn på taktik och är färgade av olika förbandskultur. Inom armén och mellan truppslagen är troligtvis variationen ännu större. Denna olikhet är gynnsam för organisationen och främjar kvalitet, men belyser samtidigt en svårighet med att på ett positivistiskt sätt förklara kvalitet i operationsplanering. Resultatet av denna studie skall därför inte tolkas som påstående om en absolut sanning, utan snarare ses som ett bidrag till en i övrigt frånvarande diskussion.

Sida 58 (63)

6.1. F

Denna studie har bidragit med kunskap om hur officerare på taktisk nivå ser på kvalitet i operationsplanering vilket får ses som ett substantiellt bidrag i en fråga som är sparsamt utforskad. Studien täcker dock inte på långa vägar den kunskapslucka som finns i ämnet. Mot bakgrund till detta finns det en mängd möjliga vägar för fortsatt forskning.

Om kvalitetskriterier skall utvecklas från, som i denna studie, vara deskriptiva till att få en preskriptiv mening behöver ämnet studeras från fler perspektiv. En intressant aspekt vore att studera operationsplanering i relation till utfall av operationer i genomförda operationer.

Studieobjekt i en sådan studie kan vara övningar eller historiska militära operationer och slag.

Att studera kvalitet ur detta perspektiv kan tillföra ett viktigt komplement till befintlig kunskap och på ett tydligare sätt koppla vilka effekter olika moment i operationsplanering får i genomförandet. En sådan studie skulle ge ett värdefullt utomvetenskapligt bidrag till militära området, men samtidigt ett inomvetenskapligt bidrag genom ett perspektivtillskott.

En annan möjlighet är att studera ämnet ur ett teoretiskt perspektiv. Då flera kvalitetskriterier relaterar till etablerade krigföringsprinciper är denna koppling intressant att studera. Utgående från befintlig teori kan kvalitetskriterier studeras utifrån en bred militärteoretisk ansats. Varför har vissa kriterier denna koppling, medan andra saknar anknytning? Finns det intressanta krigförings principer som inte återfinns som kvalitetskriterier? En sådan studie skulle utveckla befintlig teori genom att stärka legitimitet eller ifrågasätta rådande kunskapsläge.

Denna studie undersöker frågan inom ett tydligt avgränsat område. Studien begränsas i organisatorisk nivå, nationell tillhörighet samt vilken förbandstyp som representeras. Ett intressant komplement till detta vore att studera andra grupper och jämföra likheter och skillnader. En studie av andra organisationsnivåer eller andra typförband är intressant då detta skulle öka en generaliserbarhet. Med hänsyn till Sveriges medlemsansökan i NATO kan en studie av uppfattningen kring kvalitetsaspekter i planering tillföra kunskap om kulturella olikheter som är viktiga faktorer i ett multinationellt samarbete.

6.2. R

Militär planering och beslutsfattning är en tämligen komplicerad verksamhet där forskningen ännu inte adresserat vad i denna process som bidrar till effekt i genomförandet av operationen.

Sida 59 (63) Idag sitter kunskapen om vad som konstituerar en bra plan i organisationen hos den erfarna personalen som haft möjlighet att bygga erfarenhet genom mångårig träning och övning. I många fall återförs erfarenheten genom att den erfarna personalen agerar som lärare och handledare på skolor och träningscentra. Denna kunskap har dock svårt att utvecklas så länge den endast återfinns i form av individuella subjektiva erfarenheter. Både en inomvetenskaplig och en professionsnära diskussion är nödvändig för att utveckla och berika ämnet.

Redan 1991 identifierades Nancy Roberts att militär beslutsfattning behöver någon form av kvalitetsmått eller prestationsindikatorer för att föra forskningen framåt. Utan dessa menar Roberts att forskningen är fast i vad som kan liknas vid "Hume's guillotine", vilket belyser problemet med att ett förskrivet agerande ensidigt baseras på hur saker är eller har gjorts tidigare (Roberts 1991, s.22). Ur detta perspektiv kan denna uppsats betraktas som ett bidrag till en diskurs som idag är bristfällig.

En utvecklad kunskap om kvalitet i operationsplanering skulle även gynna Försvarsmakten på andra sätt. Inom lednings- och sambandsområdet skulle sådan kunskap stödja den omfattande tekniska och metodologiska utveckling som sker genom att tydliggöra centrala aspekter i beslutsfattning och stabsarbete. Denna kunskap bidrar till aktörer inom Försvarsmakten men även utvecklare och andra individer som på olika sätt är involverade i denna process.

I en utbildnings- och tränings kontext kan sådan kunskap komplettera den traditionella erfarenhetsbaserade utbildningen och effektivisera lärandet. Detta är inte helt oviktigt i en organisation som skall öka i volym, samtidigt som stora pensionsavgångar skall hanteras, vilket kommer medföra en större personalomsättning. Många officerare behöver gå snabbare genom karriären, med mindre tid att bygga erfarenhet i varje befattning.

Flertalet respondenter i studien har uttryck en kritik till att Försvarsmakten tämligen ensidigt förmedlar vikt av formalia och struktur i operationsplanering i utbildning och träning. Det som respondenterna menar är de viktiga delarna som bygger kvalitet i planeringenen, vilka avhandlats i denna studie, inte diskuteras på ett organiserat sätt. Ur detta perspektiv kan studien med kvalitetskriterier som begrepp bidra till en diskurs inom och utom professionen som fyller detta behov.

Sida 60 (63)