Avslutning och framtida forskning

Vi har nu i vår mening uppfyllt uppsatsens syfte och besvarat

forskningsfrågorna som ställdes. Uppsatsen har belyst socialsekreterares perspektiv i arbetet med barn som upplever våld vilket också kan ses som betydelsefullt för socialt arbete. Utöver slutsatserna har vi dragit lärdom av att arbetet med barn som upplever våld är komplext och behöver därför forskas mer om och ständigt utvecklas. Det är av vikt att socialarbetare som arbetar med barn som upplever våld regelbundet uppdaterar sin kunskap för att underlätta arbetet och på så sätt kunna hjälpa barnen som far illa. Under uppsatsens gång har det hos oss växt funderingar kring om barn och deras familjer får rätt behandling eller insats då det utifrån den här studien ofta verkar vara socialsekreterare och behandlare som får skräddarsy

behandlingen för varje enskilt fall. Vi har dessutom reflekterat kring hur många barn som upplever våld som socialtjänsten missar grund av att deras föräldrar inte samtycker till hjälp. Det har skapat en fråga hos oss om

familjers behov av hjälp tillgodoses olika beroende på kommun och vem som bedömer behoven. Det skulle därför för framtida forskning vara av vikt att undersöka hur familjer får hjälp i praktiken och om det finns stora skillnader i insatser beroende på var och av vem de får hjälpen.

Avslutningsvis har uppsatsarbetet varit mycket givande, lärorikt, intressant men också en ögonöppnare. Vi lämnar nu uppsatsarbetet med en kvarstående

oro för barn som upplever våld och inte får hjälpen de behöver till följd av att dagens lagstiftning inte räcker till. Kerstin får avsluta med ett citat för att tydliggöra föräldrars starka rättigheter i dagens lagstiftning och därmed deras stora påverkan på socialsekreterares möjligheter att hjälpa barn som upplever våld:

Trots att vi har Barnkonventionen som lag nu, sen första januari, så är det ändå väldigt mycket Föräldrabalken man följer, att det är föräldrarnas rätt till sina barn istället för barnens rätt till sina föräldrar…(Kerstin).

8 Referenslista

Andersson, G., Bangura Arvidsson, M., Mattsson, T., Ponnert, L. &

Rasmusson, B. (2011). Social barnavård – några utmaningar. Glimtar från

forskning ur olika perspektiv (rapport 2011:6). Lund: Lunds universitet.

https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/social-barnavaard--naagra- utmaningar-glimtar-fraan-forskning-ur-olika-perspektiv(edb7c236-094a- 4c13-88e1-f8c51a0b18b4).html

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl., Stockholm: Liber.

Dunér, A. & Nordström, M. (2006). The discretion and power of street-level bureaucrats: an example from Swedish municipal eldercare. European

Journal of Social Work. 9(4). ss. 425–444. Doi:10.1080/13691450600958486

Ekström, V. (2016). Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor

som utsatts för våld i nära relationer. Diss. Linköping: Linköpings

universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Aliu%3Adiva-130941

Eriksson, M. C. & Christianson S. Å. (2017). Professionals’ Experiences With and Perceptions of Children Exposed to Severe and Homicidal Violence in Sweden. Victims & offenders. 12(4), ss. 523–548. Doi:10.1080/15564886.2015.1118419

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 34–54.

Folkhälsomyndigheten (2020). Bromsa smittan – det här kan du som

beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/alla-har-ansvar-att-forhindra- smitta-av-covid-19/bromsa-smittan--det-har-kan-du-som-privatperson-gora/

[2020-04-28]

Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer: en nationell kartläggning. (Brottsförebyggande rådets rapportserie 2014:8). Stockholm:

Brottsförebyggande rådet.

https://www.bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861526/2 014_8_Brott_i_nara_relationer.pdf

Gümüscü, A., Nygren, L. & Khoo, E. (2018). Social work and the

management of complexity in Swedish child welfare services. Nordic Social

Work Research. ss. 1–13. Doi: 10.1080/2156857X.2018.1542336

Kjellgren, C., Svedin, C.G. & Nilsson, D. (2013). Child Physical Abuse - Experiences of Combined Treatment for Children and their Parents: A Pilot Study. Child Care in Practice, 19(3), ss. 275–290.

Doi:10.1080/13575279.2013.785934

Lindhagen, Å. (2020). Föräldrarätten kan innebära stora problem för utsatta

barn. https://www.regeringen.se/debattartiklar/2020/05/foraldraratten-kan-

innebara-stora-problem-for-utsatta-barn/ [2020-05-18]

Linell, H. (2017a). The characteristics and extent of child abuse: findings from a study of the Swedish Social Services child protection. European

Journal of Social Work, 20(2), ss. 231-241.

Doi:10.1080/13691457.2016.1188774

Linell, H. (2017b). The process of disclosing child abuse: a study of Swedish Social Services protection in child abuse cases. Child & Family Social Work, 22, ss. 11-19. Doi:10.1111/cfs.12245

Lipsky, M. (2010). Street- Level Bureaucracy: Dilemmas of The Individual

in Public Service. New York: Russell Sage Foundation.

Lundgren, L. & Sunesson, P-A. (2019). Nya Sociallagarna: med

kommentarer i lydelsen den 1 januari 2019. 32. uppl., Nordstedts Juridik:

Stockholm.

Pernebo, K. & Almqvist, K. (2017). Young Children Exposed to Intimate Partner Violence Describe their Abused Parent: A Qualitative Study. Journal

of Family Violence, 32(2), ss. 169–178. Doi:10.1007/s10896-016-9856-5

Regeringskansliet (2020). Idag blir barnkonventionen svensk lag.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/idag-blir-

barnkonventionen-svensk-lag/ [2020-05-18]

SFS 1990:52 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Socialdepartementet (2006). Utveckling av den social barn- och ungdomsvården. (Regeringens proposition 2006/07:129). Stockholm: Regeringskansliet.

Socialdepartementet (2012). Stärkt stöd och skydd för barn och unga. (Regeringens proposition 2012:13:10). Stockholm: Regeringskansliet.

Socialstyrelsen (2015). Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens

Socialstyrelsen (2016). Våld. Handbok om socialtjänstens och hälso- och

sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2018). Grundbok i BBIC: Barns behov i centrum. 2 uppl., Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2019a). Anmälningar om barn som far illa eller misstänks

fara illa - Nationell kartläggning 2018.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-12-6502.pdf

Socialstyrelsen (2019b). Våld i nära relationer.

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-

relationer/ [2020-01-29]

Socialstyrelsen (2020). LVU. Handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOSFS 2014:4. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i

nära relation. Stockholm: Socialstyrelsen.

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme:

utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt

forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa

metoder. Stockholm: Liber, ss. 17-31.

Sveriges Riksdag (u.å.). 1979: Sverige blir först i världen med att förbjuda

alla former alla former av barnaga. https://www.riksdagen.se/sv/valet- 2018/riksdagsvalet-i-undervisningen/demokratins-

historia/demokratilinje/1979-sverige-blir-forst-i-varlden-med-att-forbjuda-

Tham, P. (2018). A Professional Role in Transition: Swedish Child Welfare Social Workers´ Descriptions of Their Work in 2003 and 2014. The British

Journal of Social Work. 48(2), ss. 449-467. Doi: 10.1093/bjsw/bcx016

Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion i

vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Thulin, J. (2019). Putting words to child physical abuse: Possible

consequences, the process of disclosure, and effects of treatment. From children’s perspectives. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Alnu%3Adiva-82396

Unicef (2018). Inget barn ska behöva utsättas för våld.

https://unicef.se/fakta/vald-mot-barn [2020-05-13]

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Studentlitteratur: Lund.

Åkerlund, N. (2017). Barns relationer i våldets närhet: Respons, positioner

och möjligheten till barns röst. Diss. Linköping: Linköpings universitet.

Bilaga 1 – Intervjuguide

Arbetssituation

• Hur ser din nuvarande arbetssituation ut?

• Vad har du för arbetserfarenheter av våld mot barn och barn som bevittnar våld?

Våldet

• Vilka former av våld möts du av i ärenden med våldsutsatta barn? • Hur kommer våldet till er kännedom?

• Utifrån din tolkning, vilka konsekvenser får våldet för de utsatta barnen?

• Vilka insatser finns till familjer där våld förekommer?

Handlingsutrymme, insatser och utmaningar

• Kan du berätta hur ni arbetar i ärenden med våld mot barn eller barn som bevittnar våld?

• Hur agerar du om vårdnadshavare och/eller barn inte samtycker till erbjudna insatser och det inte finns grund för LVU?

• Hur följer ni upp utredningar som avslutas utan insats? • Hur följer ni upp insatser som avslutas?

• Vilka eventuella utmaningar stöter ni på?

Lagstiftning och kunskap

• Vad tycker du om dagens lagstiftning i SoL och LVU i ärenden med våldsutsatta barn?

• Är det något du saknar i ditt arbete med våld mot barn på din arbetsplats?

• Har du och dina kollegor tillräcklig kunskap för att hantera ärenden med barn som upplever våld?

Övriga synpunkter

Bilaga 2-Informationsbrev

Till dig som är socialsekreterare inom barn och familj- Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie för kandidatuppsats

En stor del av socialtjänstens ärenden utgörs av barn som upplever våld. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt men kan också innebära social utsatthet samt ekonomisk/materiell utsatthet. Barn är ett offer för våld både när barnet själv utsätts eller om barnet bevittnar våld mot närstående.

Vi ser samtidigt en kunskapslucka gällande hur socialsekreterare agerar när samtycke till frivilliga insatser enligt Socialtjänstlagen saknas och när det inte finns tillräckliga grunder för tvångsvård enligt Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga.

Syftet med studien därför att få förståelse för hur socialsekreterare som arbetar inom barn- och familj agerar inom ramen för deras

handlingsutrymme gällande våldsutsatta barn, i ärenden som hamnar i gråzonen mellan frivilliga insatser enligt SoL och tvångsvård enligt LVU.

Det är helt frivilligt att medverka i intervjustudien och du kan när som helst avbryta din medverkan. Intervjuerna kommer att genomföras via Skype och beräknas ta cirka 30 minuter. Vi önskar med ert godkännande att spela in och transkriberas intervjuerna för att sedan efter godkänd uppsats radera

datamaterialet. Den färdiga uppsatsen kommer att vara tillgänglig på DiVA.

Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt och det kommer att förvaras så att ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. Inga enskilda personer eller arbetsplatser kommer att kunna identifieras i uppsatsen.

Vi heter Amanda Andersson och Ina Nilsson och läser till socionomer på Linnéuniversitetet i Kalmar. I utbildningen ingår att göra en kandidatuppsats, vilket är anledning till att denna intervjustudie kommer att göras. Har du några frågor så hör gärna av dig.

Kalmar 2020-03-31 Studerande: Amanda Andersson xxx-xxxxxxx Ina Nilsson xxx-xxxxxxx Handledare: Anna Piasecka Universitetslektor xxx–xxxxxxx