I detta kapitel där vård- och omsorgschefernas har chefernas osäkerhet inför mångfaldsfrågan varit central och analyserats utifrån olika teorier om inre so- cial kontroll. Den inre sociala kontrollens syfte, kan ur ett mångfaldsperspek- tiv, tolkas som en motkraft gentemot den chefsmässiga osäkerheten genom att skapa kontroll över mångfaldsarbetet.
Chefernas osäkerhet går dels att hänskjuta till mångfaldsbegreppet som så- dant, dels till det krav om utveckling av kärnverksamheten som är en viktig del av den politiska mångfaldsbeställningen i organisationen. Den senare formen av osäkerhet har sin grund i att det i den studerade organisationen finns mång- fald representerad (i termer av en hög andel utrikes födda medarbetare) och att detta skapar svårlösta frågor om vad organisations- och verksamhetsutveck- lingen egentligen ska åsyfta.
Analysen inleddes med en diskussion av osäkerheten utifrån teorier om yr- kesmässig- och professionell kontroll. Analysen visar att den yrkesmässiga kontrollen som diskuteras som en uttryckt reell kompetens inte fungerar kon- trollerande inför chefernas arbete med mångfald om detta arbete förstås som utveckling av organisationen. Snarast präglas mångfaldsarbetet av tröghet. Detta diskuterades dels som ett resultat av den övergripande organisationens sätt att handha mångfaldsfrågan, dels som ett resultat av brister i respons och lärande. Vidare diskuterades den professionella kontrollens, med utgångspunkt i den formella kompetensen, osäkerhetsreducerande funktion avseende mång- fald. I analysen diskuteras den professionella kontrollens roll och relevans för chefers mångfaldsarbete då detta snarast kan tolkas som ett arbetsgivarearbete och inte ett vårdprofessionellt arbete.
102
Sist analyserades chefernas arbete med mångfald utifrån teorier om självbil- der. Analysen visar att chefernas självbilder går att förstå som vårdprofessio- nella. Den vårdprofessionella självbilden är en professionell självbild som resul- terar i att cheferna samtidigt som de uppfattar vem de är, uppfattar vad de ska arbeta med i vardagen. Den vårdprofessionella självbilden är gränsskapande och fungerar exkluderande inför mångfaldsarbetet.
De studerade överordnade cheferna befinner sig i ett reproducerande sys- tem utan självklara kopplingar till det vård- och omsorgsproducerande syste- met (de professionella verksamheterna). Czarniawska (200) diskuterar för- ändring av professionella organisationer och diskuterar särskilt (professionella) chefers möjlighet att delta i förändringsarbetet. Czarniawska (200:f) målar upp bilden av fyra olika idealtyper av chefer inom professionella organisatio- ner. Den första idealtypen avser chefer och ledare som stödjer det professio- nella arbetet vilket innebär att cheferna snarast sitter på förvaltande positioner (i det reproducerande systemet) och hjälper de professionella med olika former av förvaltningsarbete. Cheferna kan i detta fall vara professionella som hjälper professionella. Den andra idealtypen är cheferna som inte stör det professio- nella arbetet. Denna idealtyp avser chefer på högre nivåer som inte har direkt kontakt med det vardagliga professionella arbetet, men som inte uppfattas stö- rande av de professionella som snarare förstår att cheferna behövs. Den tredje idealtypen avser chefer som stör professionellt arbete vilket innebär att chefer- na uppfattar sin roll som att förbättra det professionella arbetet utan att detta delas av de professionella. Den fjärde idealtypen avser chefer som organiserar verksamheterna efter militära metaforer – det är vi mot resten av världen.
Sammantaget pekar den ovan skisserade bilden på att de överordnade che- fernas praktiker i det reproducerande systemet snarare tenderar att fungera
stödjande och inte störande inför det som de överordnade cheferna uppfattar
tillhöra den kärnan i de professionella verksamheterna. Chefernas kapacitet till förändring av organisationen är begränsad då de samtidigt är chefer för en professionell verksamhet som de själva är professionella. Arbetsuppgifterna de- finieras av professionen vilket medför att chefers roll och möjlighet att leda arbetet och organisationen minskar – vardagen styr sig själv med grund i den professionella kontrollen (jfr Simpson 1). Utrymmet för vad Weick (1) kallar ”sensemaking” av och för mångfald som organisations- och verksam- hetsutveckling är litet i den professionella organisationen för frågor som går utanför det ”professionella fältet” (Czarniawska 200).
103 Avslutningsvis vill jag peka på att de överordnade cheferna till syvende och sist är förvaltningschefer vilket implicit pekar på att chefernas roll i första hand är att förvalta och inte utveckla. Mångfaldsfrågan framstår ur chefernas per- spektiv som ett dilemma mellan å ena sidan det grundläggande professionella förvaltningsuppdraget och det nya kravet på ett leda, i termer av att utveckla, äldreomsorgen. Därmed kan följande fråga ställas: Har vård- och omsorgsche- ferna fått ett omöjligt uppdrag inom ramen för det ursprungliga uppdraget? Jag vill med bakgrund av ovanstående analys peka på vikten av att dels se över chefsuppdraget och de kravspecifikationer som detta grundar sig på, dels att såväl organisationsövergripande som verksamhetsspecifikt men också chefspe- cifikt skapa tydliga mångfaldsmål som kan utgöra en grund för arbetet med etnisk mångfald som utveckling av organisationen.
104
litteratur
Allsop, J (1) “Identity Maintenance Under Conditions of Change: The Medical Profession in the UK in the Late Twentieth Century” i Hellberg Inga, Saks Mike & Benoit Cecilia (red) Professional Identities in
Transition: Cross-Cultural Dimensions, Södertälje: Almqvist och Wiksell
International.
Alvesson, M (2001) Organisationskultur och ledning, Malmö: Liber ekonomi.
Alvesson, M. & Billing Due, Y. (1) Kön och organisation, Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Billing Due, Y. (2000) Beyond Body Counting: a
Discussion of the Social Construction of Gender at Work, With the Scandinavian Public Sector as an Example, Working Paper Series/Institutet
för ekonomisk forskning, Lunds Universitet.
Asplund, J. (1) Det sociala livets elementära former, Göteborg: Korpen.
Backlund, T. & Hansson, H. & Thunborg, C. (2001) Lärdilemman i
Arbetslivet, Lund: Studentlitteratur.
Berger, P & Luckmann T. (1/) Kunskapssociologi. Hur individen
uppfattar och formar sin sociala verklighet, Stockholm: Wahlström &
Widstrand.
Björngren, Cuadra, C. (2004) Tandhygienisters arbete med patienter i ett
mångkulturellt samhälle – En studie av migrationsrelaterade föreställning- ar, Malmö Studies in International Migration and ethnic Relations No 3,
200.
Broomé, P. & Carlsson, B. & Ohlsson, R. (2002) Bäddat för mångfald, Stockholm: SNS.
Broomé, P. & Ljungberg, C. & Rönnqvist, S. & Schölin, T. (200)
Chefsrekrytering i Malmö Stad . En fallstudie om kompetens, mångfald och homogenisering, Opublicerat manus.
10 Cox, T. (13) Cultural Diversity in Organizations: Theory, Research, and
Practice, San Francisco, CA: Berrett-Koehler.
Czarniawska, B. (200) En teori om organisering, Lund: Studentlitteratur. Essed, P. (1) Diversity: Gender, Color & Culture, Amherst: University of Massachusetts Press.
Giddens, A. (14) The Constitution of Society, Cambridge: Polity Press. Giddens, A. (1) Sociology, Cambridge: Polity Press.
Illeris, K. (2001) Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx, Lund: Studentliteratur.
Jönsson, H. (200) Är detta rasism – Skepsis och motstånd till personal av
utländsk härkomst bland äldre omsorgstagare, Arbetsrapport från Tema
Ä, Linköpings Universitet.
Kallen, H. (11/1) Cultural pluralism and the American Idea: an
Essay in Social Philosophy, Philadelphia, Univ. of Pennsylvania Press.
Kymlicka, W. (1) Multicultural Citizenship, A Liberal Theory of
Minority Rights, Oxford: Oxford University Press.
Ljungberg, C. (200) Den svenska skolan och det mångkulturella
– en paradox? Malmö studies in International Migration and Ethnic
Relations No 4; 200.
Lyttkens, L. (1) Den disciplinerade människan. Slutrapport från projektet Värderingsförskjutningar i det svenska samhället. Sekretariatet för Framtidsstudier: Stockholm.
Mlekow, K. & Widell, G. (2004) Hur möter vi mångfalden på arbets-
platsen? Lund: Studentlitteratur.
Omanovic, V. (2002) “Perspectives on Diversity Research” i Leijon, S. & Lillhannus, R. & Widell, Gill, Reflecting Diversity: Viewpoints From
Scandinavia, Göteborg: BAS.
Rönnqvist, S. (kommande) Kärlek på distans – när mångfaldsidén mötte
10
Sandberg, J. (14) Human Competence at Work an Interpretative
Approach, Göteborg: BAS.
Schepers MJ, R. & Casparie, AF. (1) “Medical Quality Assurance and Professional Identity in Belgium, the Netherlands and England” i Hellberg, I. Saks, M. & Benoit, C. (red), Professional Identities in Transition: Cross-
Cultural Dimensions, Södertälje: Almqvist och Wiksell International.
Simpson, RL. (1) “Social Control of Occupations and Work” i Annual
Review of Sociology, Vol. 11: 41-43.
Watson, TJ. (2001) In Search of Management, Culture, Chaos and Control
in Managerial Work, London: Thomson Learning.
Watson, CW. (2001b) Multiculturalism, Buckingham: Open University Press.
Weick, K. (1) Sensemaking in Organizations, Thousand Oaks, Calif.: Sage, cop.
Wenglén, R. (200) Från dum till klok – En studie av mellanchefers
lärande, Lund: Institutet för Ekonomisk Forskning.
Westin, C. (red) (2001) Mångfald som vision och praktik, Norrköping: Integrationsverkets rapportserie 2001:.
Åtgärdsplan för att främja integration i Malmö stad. I dagligt tal benämnd
”Malmö stads mångfaldsplan”, antagen av kommunfullmäktige 1-12- 1. Malmö: Malmö kommun
Öhlander, M. (1) Skör verklighet: en etnologisk studie av demensvård i
10