Alltsedan GB:s ikraftträdande råder avtalsfrihet mellan makar.109 Denna frihet finns inte inskriven i balken, men följer av allmänna rättsgrundsatser. Allmänna avtalsrättsliga regler är tillämpliga i den mån ÄktB inte innehåller avvikande regler.110 Avtalsfriheten inskränks således i vissa fall på grund av att familjerättsliga principer ska beaktas.111
3.3.1 Inskränkningar i avtalsfriheten
Ett exempel på en inskränkning, vad gäller underhåll, är att det inte är möjligt att i förväg avtala sig fri från underhållsskyldighet när man fortfarande är gifta eller innan man ingått äktenskap.112
NJA 1950 s. 513
I fallet hade makarna, före äktenskapet, ingått avtal som bland annat reglerade rätten till underhåll. Hustrun yrkade om högre underhållsbelopp än vad som avtalats och fråga uppstod om avtalet var giltigt och om ja, om det kunde jämkas. Högsta domstolen uttalade att avtalet inte kunde åberopas till befrielse från de förpliktigelser av familjerättslig natur som maken enligt lag ådragit sig gentemot makan. Maken ålades därför att betala högre underhållsbelopp än vad som hade avtalats.
RH 2000:42
I målet hade den ekonomiskt svagare parten genom avtal avsagt sig rätt till underhåll
under äktenskapet. Mannen, som var i behov av bidrag från sin hustru, hade genom avtalet
bundit sig att betala löpande underhåll i form av hyra till hustrun. Hovrätten poängterade att underhållsreglerna i 6:1-3 i ÄktB är av tvingande natur varför ett avtal, där man i förväg avsäger sig rätt till underhållsbidrag, inte kan ingås med bindande verkan. Avtalet ogillades.
Regler om underhåll under ett bestående äktenskap och i vissa fall efter äktenskapsskillnad är av tvingande natur. Det är dock tillåtet att avtala om underhållets omfattning när frågan aktualiseras. De två ovan nämnda rättsfallen
109 Teleman, Ö., s. 17. 110 Prop. 1986/87:1 s. 64.
111 Agell, A., Brattström, M., s. 56. 112
29 talar dock emot en möjlighet att i förväg avtala bort de legala förpliktelserna och befria sig från underhållsskyldighet.113
3.3.2 Möjligheter att avtala om underhåll i förväg
Fråga uppstår då om möjlighet finns att i förväg avtala om underhåll som överstiger en eventuell bidragsskyldighet i samband med aktuell skilsmässa. Frågan har inte avgjorts av Högsta domstolen och således saknas prejudikatvärde. Det finns dock en opublicerad dom från hovrätten som behandlar detta spörsmål.
Hovrätten över Skåne och Blekinge mål nr T 569-03
Makarna hade några år efter att de gift sig träffat avtal om vad som skulle gälla vid en eventuell skilsmässa. Avtalet innebar bland annat att maken, enligt avtalsvillkoren, skulle utge underhållsbidrag till makan. Makan yrkade att underhåll skulle betalas ut enligt avtalet. Maken hävdade att avtalet var ogiltigt och bestred kravet. Som grund angav han att det varken enligt lag eller allmänna rättsgrundsatser är möjligt att fritt förfoga över familjerättsliga anspråk förrän saken i verkligheten aktualiseras och att åtagandet i vart fall skulle jämkas enligt 36 § Avtalslagen alternativt 6:11 ÄktB. Som grund för att avtalet skulle tillämpas anförde makan att avtalet tillkommit på makens initiativ och att avtalsfrihet råder mellan makar.
Enligt makarnas egen utsaga rådde i äktenskapet en rollfördelning som innebar att maken arbetade hårt som affärsman, medan makan hade det huvudsakliga ansvaret för skötseln av hem och barn.
Den huvudsakliga frågan som rättsfallet berör är om maken, på grund av föravtalet, är skyldig att utge underhållsbidrag till makan. Hovrätten inledde med att konstatera huvudprincipen om att makarna är ekonomiskt självständiga i förhållande till varandra och att makar med anledning av detta är fria att träffa avtal med varandra om tvingande regler inte föreskriver annat. Begränsningar i vad man kan avtala om gäller bland annat frågor om vårdnad, umgänge och barns boende. Därefter konstaterades att det enligt praxis inte är möjligt att träffa föravtal som innebär att den underhållsberättigade i förväg helt eller delvis avstår sin lagliga rätt till underhåll. Möjlighet att gå utöver vad lagen föreskriver, det vill säga avtala om ett högre underhållsbelopp, är inte reglerat i lagen. Det finns inte heller något stöd i praxis eller doktrin, för att ett sådant avtal inte skulle kunna ingås med
113
30
bindande verkan. I och med att undantag för att sätta avtalsfriheten ur spel saknas och inga andra ändamålsskäl förelåg ansåg hovrätten att avtalet var giltigt i den del som avsåg underhåll.
Vad gäller jämkning av avtalet konstaterades först att 36 § Avtalslagen inte var tillämplig då det, i den familjerättsliga lagstiftningen, finns möjlighet att jämka avtal om underhåll i 6:11 ÄktB. Efter en genomgång av paragrafens rekvisit konstaterades, främst med anledning av att avtalet tillkommit på initiativ av den underhållspliktige, att skäl för jämkning saknades och maken förpliktigades att utge underhåll enligt föravtalet. Domen överklagades och beviljades prövningstillstånd av högsta domstolen, men parterna förlikades och målet kom aldrig att prövas.
3.3.3 Argument kring möjligheten att avtala om underhåll i
förväg
Som tidigare antytts är rättsläget oklart vad gäller föravtal om underhåll då prejudicerande fall saknas. Vad som talar för att det är möjligt att föravtala om underhåll är den familjerättsliga avtalsfriheten. Vad som talar emot är att familjerättsliga principer ändock måste beaktas och att de förbjuder ett föravtal som innebär att underhållsskyldigheten elimineras. Agell och Brattström menar att denna regel samtidigt talar emot att i förväg avtala om mer underhåll än lagen medger och hänvisar till 1950 års rättsfall. De anser följaktligen att avtal om underhåll inte kan ingås innan en skilsmässa är aktuell. De hänvisar också till den begränsade avtalsfrihet som råder vid bodelningsavtal, 9:13 ÄktB.114
Bentzon, professor vid Köpenhamns Universitet, behandlar i en uppsats familjerättsliga avtals giltighet. Uppsatsen har kommenterats av Agell.115 Avtal som sluts långt före en eventuell skilsmässa skulle bli aktuell, menar Bentzon, är helt ogiltiga. Detsamma gäller även avstående från rättigheter som ges enligt lag. Att i förväg sluta sådana avtal som innebär avstående från eller tillskapande av rättigheter som går utöver lagen skulle strida mot god sed, eftersom familjerätten vilar på en frihetsgrundsats.116 I Agells artikel ställs ett schema upp där det tydliggörs vilka avtal som är giltiga och vice versa. Där
114 Agell, A., Brattström, M., s. 55 f. 115 Agell, A. (1987), s. 68 ff.
116
31 framgår att det inte går att avtala om familjerättsliga förpliktelser som ännu inte är aktuella, till exempel avtal om underhåll till make.117
En intressant regel, som talar emot rätten att avtala om underhåll i förväg, och som nämns i ovanstående rättsfall, är den som återfinns i 9:13 ÄktB och som behandlar föravtal om bodelning. Här ges en rätt att inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad skriftligt avtala om den kommande bodelningen. I det sista stycket poängteras att avtal som makar i annat fall ingått om kommande bodelning är utan verkan om det inte utgör äktenskapsförord. Avtal som ingåtts alltför långt i förväg saknar rättslig betydelse eftersom det är inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad som avtalet fyller en praktisk och betydelsefull funktion.118 Om avtal om bodelning skulle kunna ingås innan en skilsmässa är aktuell så skulle ett sådant avtal komma i konflikt med äktenskapsförordet, som reglerar omvandling av giftorättsgods till enskild egendom och vice versa. Avtal om fördelning av egendom kan således inte träffas innan en skilsmässa är aktuell.119
Ett sista argument som talar emot en möjlighet att föravtala är regeln i 8:2 ÄktB. Regeln innebär att en utfästelse från en make att under äktenskapet ge den andra maken en gåva är utan verkan. Här åsyftas främst att skydda eventuella borgenärer.120 Det framhölls även i förarbetena att något behov för makar att kunna göra en dylik utfästelse inte torde finnas.121 Om man bortser från borgenärsskyddet kan regeln även verka för att förhindra att givaren fattar förhastade löften för framtiden. Det kan vara svårt för den som avger ett löfte att överblicka sin egen framtida ekonomiska situation.122 Denna ståndpunkt stämmer överrens med Bentzons syn på avtal för framtiden.
117 Agell, A. (1987), s. 92. 118
Prop. 1986/87:1 s. 70.
119 Agell, A., Brattström, M., s. 148. 120 Agell, A., Brattström, M., s. 56. 121 Prop. 1986/87:1 s. 387.
122
32