Regeringens bedömning: Statens energimyndighet bör ha ansvaret att inom det löpande strategi- och prioriteringsarbetet på bästa sätt främja uppbyggnaden och vidmakthållandet av starka forskarmiljöer på energiområdet med den inriktning och bredd som gör dem till attraktiva parter i internationellt samarbete och i samverkan med svenskt näringsliv. I detta arbete bör Energimyndigheten även samråda med Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Vinnova inom de områden som berör dessa finansiärer kring satsningen på starka forskningsmiljöer.
Kompetenscentrum är ett kraftfullt instrument för att främja samverkan mellan starka forskarmiljöer och svenskt näringsliv och säkerställa forskningens näringslivsrelevans. Energimyndigheten bör därför aktivt verka för att vidareutveckla denna samverkansform.
Prop. 2005/06:127
135 Energimyndighetens förslag (FOKUS II): Överensstämmer i huvudsak
med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till Energi-myndighetens förslag. Vägverket stödjer denna inriktning. Kris-beredskapsmyndigheten (KBM) stöder Energimyndighetens strävan att bygga strategiska allianser och öka sin samverkan med andra forsknings-finansiärer. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) välkomnar satsningen på strategiska allianser emellan högskola och företag samt uppbyggnad av starka kompetensmiljöer. Sida ser möjligheter till deltagande i och utnyttjande av föreslagna kompetens-centra. Jordbruksverket vill inom tillämpliga delar vara med som en part i det byggande av strategiska allianser och nätverk som Energi-myndigheten aviserar som ett sätt att genomföra sin strategi.
Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) instämmer i Energimyndig-hetens förslag, särskilt den inriktning som innebär att man bygger upp strategiska allianser och starka kompetensmiljöer (kompetenscentra), och att man vill stimulera samverkan mellan universitet/högskolor och näringsliv. Den här strategin har varit framgångsrik i många fall. Ett bra exempel är det bioenergikluster som byggs upp kring Växjö universitet.
Högskoleverket instämmer i att det är viktigt att den kompetens som finns vid universitet och högskolor tas tillvara i samverkan med näringsliv och offentlig sektor, exempelvis inom kompetenscentra.
Linköpings universitet framför att man har flera exempel på lyckade satsningar på kompetenscentra tillsammans med industrin. Chalmers tillstyrker bildandet av allianser och anser att kompetenscentra bör rikta sig mot hela universitetsvärlden, inte bara teknik och ekonomi. Chalmers anser att kompetenscentra bör bildas inom områden som är avnämar-förankrade och där erforderlig vetenskaplig bredd finns. Växjö universitet anser att arbetet med kompetenscentra är bra och att alla initiativ för att stärka samarbetet mellan universitet/högskolor och företag behövs.
Växjö universitet pekar i detta sammanhang på vikten av att öka personrörligheten mellan näringsliv och akademi.
Landsorganisationen i Sverige (LO) ser positivt på betoningen av kompetenscentra vid högskolorna i syfte att få fram projektsamverkan med avnämare och därmed nå ökad grad av kommersialisering och tillämpning av forskningsresultaten. LO anser vidare att industriforsk-ningsinstituten bör ses som en självklar resurs och att den omstruktu-rering som sker mot färre men starkare och mer mångvetenskapliga organisationer talar för detta.
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) framhåller sin aktiva medverkan i den av Energimyndigheten stödda forskarskolan Program Energisystem. VTI ser med tillfredsställelse på detta som ett sätt att inom energiforskningsområdet stärka samarbetet mellan institutet, universitets-världen och Energimyndigheten. VTI anser att myndigheten bör utveckla effektiva former för att stödja instituten i deras roll.
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) pekar på behoven att skapa större internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer.
Svenska kraftnät (SvK) anser att samverkan mellan Energimyndig-heten, kraftföretag och tillverkare vad gäller högskoleforskningen fungerar bra. SvK:s erfarenhet från de kompetenscentrum som nu verkat ett antal år är mycket god. Speciellt har det säkerställt tillgången på
Prop. 2005/06:127
136 seniora forskare, vilket ökar graden av tillämpbara och industrirelevanta
forskningsresultat. SvK tycker att det är tillfredsställande att Energi-myndigheten, kraftföretagen, högskolor och tillverkningsindustrin sam-verkar i de kompetenscentrumen Elkraftcentrum och Svenskt Vatten-kraftcentrum, samt i forskningsprogrammet Elektra.
Banverket vill särskilt betona den satsning som Energimyndigheten gör på doktorandprojekt som medför en viktig kunskaps- och kompetens-uppbyggnad.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) anser att även den grundläggande högskoleutbildningen, inte bara forskarutbildningen, har betydelse för kompetensen och att det är viktigt att konstatera att grundutbildningen stöds av forskningen och vice versa.
Skälen för regeringens bedömning: Den koncentration och prioritering som behandlats ovan (avsnitt 5.3–5.5) gäller till stor del en inriktning mot ett färre antal satsningsområden. En annan typ av önskvärd koncentration är en ökad fokusering på forskarmiljöer med goda resurser, kritisk massa och tillräcklig bredd.
Energimyndigheten bör därför fortsätta att bygga strategiska allianser och starka kompetensmiljöer för att stimulera till ett ökat engagemang för samverkan mellan universitet och näringsliv samt medverka till att etablera och bibehålla noder med spetskompetens och tillräcklig kritisk massa för att upprätthålla en kreativ miljö och utvecklas.
Det forskningspolitiska riksdagsbeslutet 2005 (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) innehåller bland annat än ökade resurser för starka forskningsmiljöer. För att främja spetsforskning vill regeringen göra en satsning på långsiktiga forskningsanslag till starka, internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer inom både grund-läggande och behovsmotiverad forskning. Medel för starka forsknings-miljöer fördelas av Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova efter öppen utlysning och efter kvalitetsgranskning av internationell expertis.
Även inom energiområdet finns behov att främja starka forsknings-miljöer med internationell konkurrenskraft.
Det bör därför ingå i Energimyndighetens ansvar att samråda med Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Vinnova kring satsningen på starka forsknings-miljöer i enlighet med propositionen Forskning för ett bättre liv (prop.
2004/05:80). Se även avsnitt 7.2.
Utredaren av det långsiktiga energipolitiska programmet gör bedömningen att de s.k. kompetenscentra som Nutek initierat är exempel på framgångsrika insatser för att uppnå koncentration och starka forskningsmiljöer. För närvarande finns 28 kompetenscentra. Fem av dessa verkar inom energiområdet och stöds av Energimyndigheten. Res-terande 23 kompetenscentra stöds av Vinnova.
Kompetenscentra är en nyskapande form för forskningssamarbete mellan högskola och företag. En grundtanke är att utveckla högskolan som forskningsresurs för näringslivet genom att skapa attraktiva och internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer där företag deltar aktivt. Kompetenscentra bygger på och vidareutvecklar starka forskar-grupper vid svenska högskolor och främjar ett fokuserat och integrerat samarbete mellan högskolans forskare och de deltagande företagens personal. Kompetenscentra bidrar till att utveckla högskolornas förmåga
Prop. 2005/06:127
137 att organisera och driva målinriktade forskningsprogram i samarbete med
flera företag och underlättar genomförandet av verksamhet som spänner över flera discipliner och institutioner inom högskolan.
Varje kompetenscentrum leds av en styrelse, som utses gemensamt av parterna, dvs. högskolan, företagen och Vinnova eller Energimyndig-heten. I de flesta centra kommer flertalet styrelseledamöter och styrelsens ordförande från näringslivet. För den verkställande ledningen ansvarar en föreståndare, som är anställd vid högskolan.
Regeringen instämmer i utredarens bedömning att det finns skäl till fortsatta insatser i denna verksamhetsform. Kompetenscentra är en väldefinierad organisationsform med tydliga kriterier. Bland annat var det vid tillskapandet tydligt att statens finansiering och ansvar efter tio år skall avvecklas och ansvaret överlåtas på berörda högskolor och företag.
Även om kompetenscentrumformen är framgångsrik bör man inte utan vidare förändra konceptet i efterhand. Regeringen konstaterar dock att det även finns möjligheter till utveckling av konceptet och att även andra samarbetsformer kan vara av intresse. Det kan t.ex. finnas intresse av att utveckla mer nätverksbaserade forskningsmiljöer som knyter samman forskargrupper från flera högskolor och företag med olika lokalisering.
Regeringen anser att Statens energimyndighet bör ges ansvaret att inom det löpande strategi- och prioriteringsarbetet på bästa sätt främja uppbyggnaden och vidmakthållandet av starka forskarmiljöer på energiområdet med sådan inriktning och bredd som gör dem till attraktiva parter för internationellt samarbete och för samverkan med svenskt näringsliv. Vid några av universiteten och högskolorna organiseras institutioner med verksamhet på energiområdet i tematiska centrumbildningar, exempelvis Chalmers Energicentrum och Center for Energy Conversion Technologies (CETET) vid KTH. Regeringen ser positivt på att Statens energimyndighet aktivt tar del i att främja dessa och liknande initiativ vid andra universitet och högskolor för att tydliggöra de mångvetenskapliga aspekterna av energiforskning och utveckling och främja samverkan mellan institutioner vars ämnesmässiga discipliner skiljer sig åt, men som förenas i att de studerar olika aspekter av energifrågorna. Detta är ett medel för att bygga upp internationellt slagkraftiga forskarmiljöer med olika inriktning inom energiområdet.
Statens energimyndighets insatser inom det långsiktiga energipolitiska programmet har under innevarande programperiod i stor utsträckning genomförts i form av forskarutbildningsprojekt. En sådan inriktning är på många sätt ändamålsenlig. Kvaliteten på projekt som leder till licentiatexamen eller doktorsgrad garanteras på ett tydligt sätt genom högskolans rutiner för examination. Den forskarutbildade själv blir bärare av kunskap och erfarenhet av betydelse för området och kan spela en viktig roll i fortsatt verksamhet inom högskolan eller i näringslivet.
Samtidigt kan det finnas fall där ett genomförande av ett projekt av en senior forskare kan vara att föredra. En senior forskare arbetar under andra förutsättningar än den som inriktar sig på sin doktorsavhandling, och skulle i många fall kunna arbeta flexiblare och snabbare. Det är också viktigt att framgångsrika seniora forskare ges goda möjligheter till en fortsatt forskarkarriär inom energiområdet. Enligt regeringens bedömning bör därför Statens energimyndighet vid prioritering av
Prop. 2005/06:127
138 insatser även bedöma i vilken form ett projekt bäst bör genomföras, och
huruvida ett forskarutbildningsprojekt är lämpligt eller ej.
8