Börja i tid

Börja i tid

Att börja i tid är också en viktig faktor som innebär att eleverna skulle behöva tidigt få in mål med sina studier och att eleverna skulle behöva jobba med olika yrken redan på grundskolan. Det innebär också att studie- och yrkesvägledning skulle behöva integreras i undervisningen. En studie- och yrkesvägledare uttryckte ” Och där behöver ju vi ha mycket mer tid egentligen så att vi kan komma in tidigt i ungdomarnas liv och även på grundskolan tror jag att man behöver prata om yrken för dom vet så lite om yrkesvärlden...” (IP3) En annan respondent sa ”Man hade velat att de var förberedda på vad de finns för yrken, alltså få ett brett perspektiv…”(IP1)

Detta kan liknas vid CIP- teorin som handlar om bland annat om kunskapen om arbetslivet (Peterson et al., 2002) och som är en viktig grundpelare för att kunna fatta ett beslut. Studie- och yrkesvägledarna menade att deras arbete skulle underlätta om även lärarna arbetade med den här kunskapen i undervisningen. Vilket även står i Skolverkets allmänna råd (2013) att lärarna ska vara delaktiga för att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Det skulle också kunna kopplas till SCCTs modell där mål har stor betydelse för vilken beslutsamhet individen känner för att uppnå sitt mål och det hjälper människor att organisera sig (Lent et al.,1994). En eventuell slutsats skulle kunna vara att det är en utmaning och en utvecklingsmöjlighet i att dels få komma in tidigt i elevernas liv med vägledning samt att få vägledning integrerat i undervisningen.

28

Diskussion

Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan arbetar med utmaningar och möjligheter att möta elevernas behov utifrån Skolverkets allmänna råd (2013) gällande att bli medveten om sig själv och valalternativen, lära sig att fatta beslut, genomföra dessa beslut, samt vilka utvecklingsmöjligheter de ser i relation till detta. Att studie- och yrkesvägledarna arbetar för att stärka tron på den egna förmågan hos elever har identifierats i resultatet. Studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt tyder på att deras värdegrund är att lyfta det positiva hos eleven och bygga vidare därifrån. Majoriteten av studie- och yrkesvägledarna arbetade mer eller mindre med Banduras (1994) fyra källor till att stärka self-efficacy genom att bland annat arbeta med motiverande samtal som innehöll ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Trots att studie-och yrkesvägledarna hade olika lång arbetslivserfarenhet inom studie-och yrkesvägledning så var deras svar mer eller mindre lika varandra i många avseenden och speciellt när det kom till lösningsfokuserade arbetet. Så en slutsats skulle kunna vara att studie-och yrkesvägledarna på gymnasiet använder sig främst ut av motiverande samtal för att stärka self-efficacy.

En viktig synpunkt som studievägledarna nämnde är att eleven måste få förtroende innan man som studievägledare kan gå in och göra något annat, att man har mandat till det. Har man inte förtroendet blir det svårt att jobba med eleverna och få dom att öppna upp sig. Och som en studie- och yrkesvägledare sa var att det är lättare att hamna rätt om eleven har förtroende och tillit. Men på en skola finns det många elever och alla kanske inte har det behovet av att öppna upp sig på det sättet. För att stärka tron på den egna förmågan krävs det också att eleven själv på något sätt har kommit till insikt med att den behöver tro på sig själv för att våga till exempel att ta ett beslut. Att ha självkännedom är en viktig grundpelare till att kunna fatta ett välgrundat val men det är också ett dilemma för att eleverna är fortfarande unga individer som håller på att utvecklas och de känner inte sig själva så bra. Därav framkom även av resultatet av att tona ner vikten av att göra det optimala valet. Studie- och yrkesvägledarna tyckte att det var viktigt att inte ta det så allvarligt utan det är inte hela världen om det blir fel. En respondent uttryckte att oftast så hamnar dom någonstans och det brukar bli bra ändå. Trots det så finns det en motsägning i det då det också är viktigt att göra välgrundade val för att undvika felval av framtida studier som kan leda till saker som att man inte trivs med sitt framtida yrke och som kan leda till utbrändhet och problem. Samtidigt som det är viktigt att pröva sina vingar och våga prova nya saker som man kanske inte känner till och som kan leda till något gott. Men att grunden till allt är

29

ändå att bygga upp ett självförtroende hos eleven. Har man ett gott självförtroende och tror på sin egna förmåga att klara av saker så kanske det inte spelar så stor roll om det blir fel utan då vågar man anta den utmaningen.

Att kunna fatta beslut är befriande på många sätt och vis. Tidigare forskning visar att beslutsfattande påverkar i alla områden i en människas liv (Colakkadioglu, 2016) så att känna tilltro på sin egna förmåga att jag klarar av att ta ett beslut leder till positiva saker som att till exempel må bra psykiskt. Väldigt vanligt är att många unga människor blir påverkade av faktorer som föräldrar, kompisar, lärare och samhällets i stort när det kommer till valalternativ. Majoriteten av studie- och yrkesvägledarna tyckte att föräldrars makt var den största påverkansfaktorn. Enligt Skolverkets allmänna råd (2013) ska studie- och yrkesvägledare ha en kompensatorisk roll för eleven, men hur mycket stämmer det att det är så när föräldrarna har sån makt? Desto viktigare blir det att eleverna faktiskt lär sig att tro på den egna förmågan så att de kan göra sina egna val i sitt eget liv. För om föräldrar eller andra personer fattar besluten åt eleven så går de miste om de redskap de behöver för att kunna ta beslut, stora som små och därmed förlorar kontrollen över sitt liv. En slutsats skulle kunna vara när det handlar om att fatta beslut så är föräldrars engagemang något som är komplicerat och inte alltid problemfritt vilket kan ställa till det för eleven när den ska fatta ett karriärbeslut. Därmed är detta också en stor utmaning för studie-och yrkesvägledarna.

Det som mest efterfrågades enligt respondenterna var information och inte så mycket fördjupande vägledningssamtal. Eleverna kanske inte vet att de har rätt till att efterfråga andra bitar som kunskap om självkännedom för att kunna fatta beslut utan de tror att vägledarnas roll är enbart att ge information. Det kan bero på att studie- och yrkesvägledarna själva missar att ge den information om sig själva till eleverna? Kanske ett förtydligande av vad deras roll innebär och vad man som elev har rätt till att få vad det gäller studie-och yrkesvägledning. Därmed kan det saknas en tydlig bild av studie- och yrkesvägledarens profession i skolan. En respondent nämnde att många elever vet redan vad han/hon ska göra och har redan fattat ett beslut vilket kan tolkas som att eleverna kan mycket själva. Man ska heller inte underskatta elevernas förmåga att fatta beslut själva utan stöd från en studie- och yrkesvägledare, utan det kan faktiskt vara så att eleven redan vet vad den vill och vad den ska göra för att komma dit. Det kan bero på att hon/han har stöd hemifrån där det finns möjligheter att bolla sina tankar och det kan också bero på att vi lever i ett

30

informationssamhälle vilket underlättar för eleven att till exempel ta fram information själv. Temat att sluta vidga perspektiv kunde i vissa fall vara en utmaning för en del av studie- och yrkesvägledarna för att en del elever kunde uppfattas som snäva i sitt tänk men har ändå trots det redan gjort ett beslut. Och fattar man ett beslut för tidigt i sitt liv när det gäller karriärval missar man då en massa andra karriäralternativ? Detta uppfattades som ett dilemma för studie- och yrkesvägledarna då det kunde vara svårt att ibland sluta att ge information osv.

Andra centrala delar som framgick av resultatet var att gruppvägledning och att börja i tid är en utvecklingsmöjlighet. Genom gruppvägledning finns det en möjlighet att nå ut till flera samtidigt men det har också sina begränsningar eftersom att de är långt ifrån alla elever som känner sig bekväma med den typen av vägledning. Som flera av studie- och yrkesvägledarna nämnde så fanns där en vikt av att vinna ett förtroende och tillit hos eleven innan man kan prata om djupare saker vilket gruppvägledning inte kan ge i den utsträckningen. Men att både arbeta med gruppvägledning och individuella vägledningssamtal är nog det bästa för att de båda kan komplettera varandra på ett bra sätt. Och att börja i tid med att till exempel börja prata om yrkeslivet var något som en del av studie- och yrkesvägledarna trodde på, vilket kan ifrågasättas där studie- och yrkesvägledning redan finns i yngre åldrar, men det kanske inte görs tillräckligt? Anledningen till att det inte upplevs göras tillräckligt i grundskolan kan bero på bristen av tid och resurser.

Förslag på vidare forskning inom ämnet skulle kunna vara att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan och gymnasiet arbetar med att möta elevernas behov utifrån Skolverkets allmänna råd (2013) och göra en jämförelsestudie. Ett annat förslag på framtida forskning är att genomföra en studie med kvantitativ ansats där gymnasieeleverna själva skulle skatta tron på den egna förmågan, beslutsfattande kopplat till studie- och yrkesvägledning.

31

Referenslista

Amir; T., & Gati, I. (2006). Facets of career decision-making difficulties. British Journal of

Guidance & Counselling. Vol. 34. No 4.

Bandura, A. (1994). Self-efficacy. Encylopedia of human behavior. Vol.4. 71-81.

Betz, N.E. (2004). Contributions of self-efficacy theory to career counseling: A personal perspective. Career development Quarteerly. Vol. 52. 340-353.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2a uppl.). Författaren och Liber AB. Colakkadioglu, O. & Celik, B. (2016). The effect of decision-making skills training programs on decision-making styles. Eurasian Journal of Educational Research, 65, 259–

279.

Falco, L.D. & Summers., J. J. (2019). Improving career decision self-efficacy and STEM in high school girls: Evaluation of an intervention. Journal of career development 46 (1),

62-76.

Haselden. P. G., Sanders, M., & Sturkie, L. (2012). Action Research: Effects of self- efficacy training on low achieving freshmen. Canasian Journal of Action Research. Vol

13.p 3–35.

Hodkinson, P. & Sparkes, A, C. (1997). Careership: a sociological theory of career decision making. British Journal of Education. Vol. 18. No. 1.

Kvale, S., & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lent, R. W., Brown, S.D., & Hackett, G. (1994). Toward a unifying social cognitive theory of career and academic interest, choice, and performance. Journal of Vocational Behavior,

45, 79–122.

Peterson, G. B., Sampson Jr, J. P., Lenz, J. G., Reardon, R.C. (2002). A cognitive

information processing approach to career problem solving and decision making (ss

312-369). I Brown Duane (red). Career choice and development. 4th edition. San Francisco: Jossey-Bass.

Skolverket. (2013). Arbete med studie-och yrkesvägledning. Allmänna råd.

Rogers, M. B., Creed, P. A., & Glendon, A. I. (2008). The role of personality in adolescent career planning and exploration: A social cognitive perspective. Journal of Vocational

32

Theodoropoulou, S. (2018). Labour market policies in the era of pervasive austerity: a European perspective. Policy Press. University of Bristol.

Vetenskapsrådet. (2019). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1

Intervjuguide

Bakgrundsfakta

Vilket år är du född?

Hur många år har du arbetat som utbildad studie-och yrkesvägledare? Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats?

Vilka typer av gymnasieprogram finns på din skola, högskoleförberedande och yrkesförberedande?