B ARNS INFLYTANDE I EN DRÖMVÄRLD

6.5 Barns inflytande i en drömvärld

“En förskollärares dröm är ju att man skulle få vara 100% i barngrupp, och inte allt det där andra.. Tiden styr så väldigt mycket. Det är så mycket annat som är

förskollärarens uppdrag, som ska göras, så att man förlorar lite på barnens bekostnad.” - Sara.

Flera av förskollärarna uttrycker att de, i en drömvärld, skulle vilja ha mer tid i

barngruppen. Detta, menar dom, skulle leda till att de skulle kunna lägga mer tid på att verkligen lära känna varje barn och dennes behov, tankar och idéer.

“Man räcker inte riktigt till, man ska göra så mycket runt omkring, så man hinner inte mer än att lyssna på barnen.” - Linda.

Linda menar att bisysslor som ska göras leder till att förskollärarna enbart hinner lyssna till barnen, men att de sedan inte finns tid till att planera och verkställa det som barnen önskar.

Flera av förskollärarna lyfter att det finns bisysslor som pedagogerna måste göra under dagen som leder till att de tvingas prioritera bort tiden i barngruppen. Sara tydliggör att exempel på dessa bisysslor kan vara möten, rapporter som ska skrivas och deadlines som ska hållas och att detta leder till att pedagogerna förlorar tid och det blir på barnens bekostnad. Sara lyfter att efter en arbetsvecka så kan hon känna att hon ser tillbaka på dagarna som varit med känslan av att hon hade velat prioritera bort vissa saker, för att på så sätt få mer tid i barngruppen. Pia uttrycker en önskan om att det fanns mer tid till att sitta ner med barnen.

Hon förklarar att dagen ofta går i ett, och när dagen sedan är slut så reflekterar hon kring:

“Jaha, men hann jag ens prata med dom? Om hur dom mår? Alltså såhär, sitta ner och lyssna. Det kan jag väl känna att…det är så mycket annat…och det är bara att acceptera.” - Pia.

Vi tolkar detta som att förskollärarna har en klar bild av hur de skulle vilja att deras

arbetssituation i förskolan skulle se ut, men vi upplever även att de kommer med förslag på vad som skulle behöva ske för att uppnå denna drömvärld.

Barbro menar att flera pedagoger ger möjligheter att göra fler saker med barnen. Margareta förklarar att genom att inte prioritera det som barnen ger uttryck för att de vill göra, så släcker man barns stjärnögon. Med det menar hon att man släcker barns vilja att lära sig.

Förskollärarna ger uttryck för att det finns flera faktorer som påverkar hur mycket

inflytande barnen har på verksamheten. Flera av förskollärarna lyfter personaltäthet som en av dessa faktorer.

“Man kanske har personalbrist eller väldigt många barn på en pedagog.. de vill spela fotboll eller de vill de och de, och så funkar det inte just nu för att.. Så att det kan hindra dom ganska mycket. “ - Anna.

Förskollärarna uttrycker att flera pedagoger i verksamheten skulle leda till mer tid att hinna se, lyssna på och lyfta inflytandet för varje enskilt barn. De menar även att pedagogernas utbildning spelar stor roll för hur verksamheten ser ut, och att om fler pedagoger i förskolan hade en högre utbildning så skulle detta kunna leda till ett gemensamt syn- och

förhållningssätt. För att nå ett gemensamt syn- och förhållningssätt så menar Anna att det krävs ständiga och reviderade reflektioner inom arbetslaget kring barns inflytande. Hon menar att om denna reflektion uteblir så kan det leda till att pedagogerna i arbetslaget agerar olika. Även Åberg och Lenz Taguchi lyfter vikten av arbetslagets barnsyn och hur den påverkar den pedagogiska verksamheten. De poängterar att arbetslaget måste reflektera kring den barnsyn som de vill ha och hur detta kommer till uttryck i förskolan. De menar att barn ska ses på som kompetenta och att arbetslaget behöver fundera kring hur barns

kompetens möjliggörs i förskolans verksamhet (2005, s. 59). Sofia och Pia menar att det är viktigt att se barns inflytande som en viktig del i förskolan och att det gäller att alla

pedagoger har en förståelse för vad barns inflytande innebär för att kunna arbeta med det.

För att få en samsyn i arbetslaget så förklarar Jenina att pedagogerna kan ta lärdom av varandra. Utan en dialog mellan pedagogerna så menar hon att det kommer att påverka barnen, då den uteblivna dialogen kan leda till att pedagogerna gör det som de anser är enklast och bekvämast.

Något som vissa förskollärare menar kan underlätta arbetet med barns inflytande är klimatet i personalgruppen. Då detta kan påverka hur personalen bemöter barnen och deras tankar och idéer.

“Jag tror det är lätt när man känner att kraften är slut, att det blir “Nu ska alla ut, alla ska ha vantar på. Tyst nu” Att det blir surt och gnäll och skrik och gap. Men tycker man att det är roligt och har ork, då är det mer så här “Ta dom i fickan, fryser du så byter vi”, då orkar man det.” - Linda.

Även Pia uttrycker att:

“Är det mycket annat och pedagogerna är trötta, då blir det mer strikt.” - Pia.

Tegnér menar att det finns kommunikationsmönster för hur individer kan utöva en mer demokratisk makt. Exempel på dessa kommunikationsmönster är härskarstrategiska kommunikationsmönster som att tysta och osynliggöra, kontra demokratiserande

kommunikationsmönster som att lyssna, fråga och vara intresserad (2015, s. 46). Det kan tolkas som att förskollärarna ger menar att klimatet i personalgruppen påverkar vilket kommunikationsmönster som förskollärarna utgår från. De härskarstrategiska

kommunikationsmönster som Tegnér lyfter där en individ tystar ner och osynliggör en annan individ och dess åsikter, kan tänkas att förskollärarna på samma sätt använder sig av i situationer där de är stressade. Vi tolkar det som att förskollärarna menar att om pedagoger i förskolan har orken, så använder de sig av ett demokratiserande kommunikationsmönster då de istället lyssnar på barnen och är intresserade för vad barnen ger uttryck för.

Barngruppens storlek och konstellation är andra faktorer som förskollärarna menar påverkar hur mycket inflytande barnen har på verksamheten. De menar att stora barngrupper leder till att personalen inte hinner se och höra alla barn samt att konflikter i barngruppen leder till att personalen måste prioritera att hjälpa barnen att samarbeta och därför tappar fokus på arbetet med barns inflytande. Anna uttrycker att det går att kombinera att arbeta utifrån barns behov och intresse och samtidigt inkludera samarbete och konflikthantering i detta. På så sätt tolkar vi det som att om barngrupperna var mindre och om förskollärarna kunde utgå utifrån barns inflytande oavsett vad för svårigheter som uppstår i barngruppen så skulle det underlätta arbetet med barns inflytande.

Vår tolkning av detta är att förskollärarna har en medvetenhet kring att det finns situationer då barnen inte är eller får vara delaktiga i förskolans verksamhet. De uttrycker att dessa situationer grundar sig i bristen på tid, personaltäthet, klimatet i personalgruppen samt barngruppen och dess konstellation. Flera av förskollärarna förklarar att det finns bisysslor som måste göras, vilket leder till att de får prioritera bort tiden i barngruppen. Dessa är alla faktorer som vi upplever att förskollärarna ser som något som påverkar hur mycket eller hur lite inflytande barn får i förskolans verksamhet. Vi har en förståelse för att det finns faktorer som påverkar förskollärarnas arbete med barns inflytande, men vi funderar återigen på om förskollärarna har reflekterat kring hur det skulle påverka arbetet med barns inflytande om de klev utanför de ramar som de upprepade gånger återkommer till. På så sätt kanske de skulle kunna uppnå denna drömvärld.