• No results found

Livslängden har ökat i Sverige, men däremot inte antalet år med full hälsa. Något mer än tre fjärdedelar av befolkningen anser sig ha en god hälsa, män i större omfattning än kvinnor [5].

Trots den i stort sett gynnsamma hälsoutvecklingen finns det sjukdomsgrupper som ökar i omfattning. Mest oroande är ökningen av fetma och därmed sammanhängande

följdsjukdomar, inte minst det metabola syndromet och typ 2-diabetes (icke insulinberoende diabetes), vilka i sin tur bidrar till hjärt-kärlsjukdomar.

I Sverige har andelen vuxna med fetma fördubblats sedan 1980. I dag är över hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna överviktiga eller feta [6]. Beträffande barn har förekomsten av övervikt och fetma ökat mellan två och fem gånger sedan mitten av 1980-talet. Olika studier visar att 15–20 procent av barnen är överviktiga och 1–5 procent har fetma [7].

Den tekniska utvecklingen och en allt mer global livsmedelsproduktion i kombination med ekonomisk tillväxt har bidragit till minskad fysisk aktivitet och förändrade matvanor.

Bilismens framväxt, TV:s och datorns intåg och automatiseringen i arbetslivet har lett till minskad energiförbrukning. För att få tillräckligt med fysisk aktivitet måste de flesta kompensera detta med motionsinsatser på fritiden, vilket kräver en medveten och aktiv handling från individen.

Inom EU har varje person i snitt tillgång till 3 500 kcal mat dagligen, men behovet uppgår endast till i snitt drygt 2 000 kcal. Ökad tillgång till mat i kombination med sjunkande priser och högre inkomster bidrar till överkonsumtion av livsmedel. På 8 år har det genomsnittliga energiintaget ökat med 100 kcal per dag, vilket motsvarar 4–5 kg fettväv per år [8].

Fysisk aktivitet hos barn bidrar till en god fysisk utveckling, upprätthållande av energibalans, välbefinnande, benhälsa och rörlighet. Samtidigt är fysisk aktivitet viktig för lek och

rekreation, inlärning av motoriska och sociala färdigheter samt utvecklande av perception och kreativitet [9]. Dessutom kan en bra grund för hälsa som vuxen skapas genom goda

levnadsvanor under uppväxten. Fysisk aktivitet under ungdomsåren ökar insulinkänsligheten, ökar syreupptagningsförmågan, minskar risken för övervikt och typ 2-diabetes samt minskar frakturrisken senare i livet [10].

Ohälsokonsekvenser och samhällskostnader

Ohälsa relaterad till dåliga matvanor, fysisk inaktivitet och övervikt berör främst hjärt-kärlsjukdomar, cancer och diabetes, men även den psykiska hälsan och livskvaliteten

påverkas [11]. 80 procent av hjärt-kärlsjukdomar, 90 procent av typ 2-diabetes och 30 procent av alla cancersjukdomar kan förebyggas genom bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet [12].

Fysisk inaktivitet uppskattas stå för 6 respektive 3 procent av den totala sjukdomsbördan bland män och kvinnor i Sverige [13]. Enligt WHO orsakar fysisk inaktivitet 6 procent av dödsfallen för män och 7 procent för kvinnor i industrialiserade länder [12]. Av de tio största enskilda riskfaktorerna för sjuklighet och död är fem direkt relaterade till matvanorna [12].

Av ett stort antal orsaker anses kostrelaterade faktorer stå för nästan 10 procent av den totala sjukdomsbördan – inklusive övervikt (3,7 procent), låg frukt- och grönsakskonsumtion (3,5 procent), hög konsumtion av mättat fett (1,1 procent).

Det är svårt att beräkna samhällets samlade kostnader för ogynnsamma levnadsvanor. I fyra olika studier har beräknats att 0,4–5 procent av sjukvårdskostnaderna beror på fysisk

inaktivitet. De största samhällskostnaderna finns antagligen inom andra områden [14–17], som förlorad produktion beroende på dålig hälsa eller förtidig död. Det finns tre studier som visar att de direkta sjukvårdskostnader som associeras med fetma och övervikt är 1,5–3,3 procent [18–20]. En samlad bedömning av internationella studier av hälso- och sjukvårdens kostnader indikerar att de direkta sjukvårdskostnaderna för övervikt och dålig kost utgör omkring 2 procent av de totala utgifterna för hälso- och sjukvården. Detta motsvarar en kostnad på cirka 3 miljarder kronor per år i Sverige [21]. Därtill kommer indirekta kostnader p.g.a. sjukfrånvaro och förtidspensioner som är minst lika höga som de direkta

sjukvårdskostnaderna.

Jämlikhet i hälsa

Hälsan är hög men ojämnt fördelad i befolkningen. Det beror mer på olika livsvillkor och levnadsvanor än genetiska faktorer. Samhällets struktur kan också i sig vara den negativa faktor som utlöser ohälsa. Därmed är utvecklingen av hälsan något som är en samhällelig angelägenhet. Varje individ måste ges möjligheter att nå den hälsa som är individuellt möjlig.

För att det ska kunna ske krävs en samhällsmiljö och en samhällsstruktur som är hälsovänlig för alla, men också särskilt stöd åt vissa individer och grupper i samhället. Samhället bör agera för att kompensera de individer som fått en sämre start i livet. Eftersom skillnader i hälsa följer mycket tydliga sociala mönster, så beror inte olikheter i hälsa främst på individers medvetna val av livsstil [11].

Fetma och fetmarelaterade sjukdomar är bland de socialt mest ojämnt fördelade

ohälsotillstånden både hos barn och vuxna och trenden är att de sociala skillnaderna ökar. Alla åtgärder som kan förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten bland socioekonomiskt svaga grupper har därmed stor potential att minska ojämlikheten i hälsa [6].

Mål för folkhälsan

Riksdagen har beslutat om nationella mål för folkhälsan [11]. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Vidare sägs att utgångspunkten för allt folkhälsoarbete ska vara människors lika värde. Den rådande ojämlikheten mellan olika grupper i befolkningen måste motverkas. Barns,

ungdomars, äldres och invandrares förutsättningar att på lika villkor utveckla och bibehålla en så god hälsa som möjligt bör särskilt uppmärksammas. Målen är indelade i elva målområden som berör struktur, miljö och levnadsvanor. Målområde 9 handlar om ökad fysisk aktivitet och målområde 10 om goda matvanor och säkra livsmedel. Därtill berörs även målområde 6 med mål om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Inom varje målområde har delmål och indikatorer definierats som ska ligga till grund för att följa upp att målen uppfylls. Målen för fysisk aktivitet är:

− Öka andelen friska vuxna som är aktiva minst 30 minuter på minst måttlig nivå varje dag eller sammanlagt minst 3,5 timmar per vecka.

− Öka andelen friska barn som är fysiskt aktiva minst 60 minuter på minst måttlig nivå varje dag eller sammanlagt minst 7 timmar per vecka.

− Minska andelen barn och vuxna med en stillasittande livsstil.

Avseende målområdet för goda matvanor föreslås att samhället ska utformas så att det är enkelt att ha goda matvanor för alla grupper i befolkningen. Det är viktigt att påverka utbud,

tillgänglighet och efterfrågan av livsmedel. Erfarenheter visar att människor betydligt oftare gör hälsosamma val om den omgivande miljön stödjer dem i detta.

Målen för goda matvanor är:

− Öka konsumtionen av frukt och grönsaker.

− Öka konsumtionen av nyckelhålsmärkt mat.

− Minska konsumtionen av livsmedel av typen sötade drycker, godis, glass, snacks, bakverk och alkoholhaltiga drycker.

En av de många positiva hälsoeffekterna av goda matvanor och fysisk aktivitet är att

underlätta energibalansen och förebygga övervikt. Detta är speciellt viktigt hos barn då risken är cirka 50 procent att bli överviktig som vuxen om man har en övervikt i 7-årsåldern. För barn som är äldre än 10 år och har uttalad fetma är risken mycket hög för att denna blir bestående.

Målen för kroppsvikt är:

− Förebygga viktuppgång från normalvikt till övervikt hos vuxna.

− Främja en god viktutveckling hos barn.

Idrottsrörelsens folkhälsoinriktade arbete

Riksidrottsstyrelsen antog i januari 2007 en strategisk plan för idrottsrörelsens

folkhälsoinriktade arbete [22]. Utgångspunkten är att den föreningsdrivna idrotten som är uppbyggd på demokratiska principer och erbjuder fysisk aktivitet har goda effekter på folkhälsan. I den strategiska planen har man utgått från de 11 nationella målområdena för folkhälsa och formulerat på vilket sätt idrottsrörelsen kan och vill bidra till att uppnå dessa.

Målområde 6 – En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Idrottsrörelsen har lång erfarenhet av samverkan med hälso- och sjukvården. Den omfattande bredd- och motionsverksamheten är ett viktigt bidrag för sjukvårdens satsning på fysisk aktivitet som förebyggande och behandling av sjukdom.

Idrottsrörelsen vill:

− Synliggöra och utveckla idrottsrörelsens möjligheter att bidra till mer fysisk aktivitet i samverkan med sjukvården.

− Utveckla den lågintensiva bredd- och motionsidrotten för att nå barn, ungdomar och vuxna med varierande hälsoproblem.

− Vara en part i arbetet med fysisk aktivitet på recept.

Målområde 9 – Ökad fysisk aktivitet

Idrottsrörelsen engagerar en stor andel av befolkningen, framför allt barn och ungdomar, i verksamhet som baseras på olika typer av fysisk aktivitet, där den hälsofrämjande bredd- och motionsidrotten är på stark frammarsch. Därmed är idrottsrörelsen samhällets viktigaste aktör för att uppnå målet med ökad fysisk aktivitet för en bättre hälsa.

Idrottsrörelsen vill:

− Utveckla bredd- och motionsidrott för att öppna dörrarna för fler.

− Utveckla utbudet för att stimulera idrottsutövande hela livet.

− Agera genom idrottspolitiskt opinionsarbete för att öka tillgången och tillgängligheten till ändamålsenliga lokaler och anläggningar för idrott samt skapa ökade möjligheter för spontanidrott.

− Erbjuda kompetens och erfarenhet kring idrott och fysisk aktivitet för att stärka det lokala folkhälsoarbetet.

− Samverka med myndighet och andra aktörer för ökad fysisk aktivitet.

Målområde 10 – Goda matvanor

Bra matvanor är naturliga och viktiga komponenter vid träning, tävling och återhämtning.

Huvudlinjen är att eftersträva en närings- och energimässigt välbalanserad kost med hänsyn till olika typer av idrotter, ofta med en hög fysisk belastning. Ett idrottsaktivt liv i

kombination med goda matvanor blir en kraftfull strategi för att bromsa överviktsproblematiken hos barn, ungdomar och vuxna.

Idrottsrörelsen vill:

− Stimulera till goda matvanor och rätt kost i samband med idrottsutövande.

− Sträva efter att ett hälsosamt utbud erbjuds vid idrottens anläggningar.

− Utveckla metoder för att förebygga ätstörningar inom idrotten.

Related documents