Bakgrund

Totalt har 62 socialsekreterare från 15 av länets 16 kommuner besvarat enkätundersökningen.

Av resultatet framgår att arbetet med barn och ungdomar i de olika kommunerna i länet är näst intill jämt fördelat mellan att ha en uppdelning mellan barnavårdutredningar och insatser och att inte ha dessa uppgifter uppdelade. 56,4 procent av socialsekreterarna har svarat att deras organisation har en uppdelning mellan barnavårdsutredningar och insatser, medan 43,5 procent svarat att någon uppdelning inte finns mellan detta.

Tabell 1. Redovisning av hur länge socialsekreterarna har arbetat med placering av barn

År som de svarande

har arbetat med % Antal (n=61) placering av barn

Upp till 5 år 6-10 år 11- 15 år Mer än 15 är

52,4 32 23,0 14 14,8 9 9,8 6

Totalt 100 61

De flesta av socialsekreterarna har som framgår av tabell 1, arbetat med placering av barn i fem år eller mindre. 52,4 procent av socialsekreterarna har svarat att de arbetat fem år eller mindre, vilket också är typvärdet för denna fråga. 23 procent av socialsekreterarna har arbetat 6-10 år medan 9,8 procent arbetat med placering av barn i 16 år eller mer.

Socialsekreterarna tog sin examen mellan år 1970 och år 2011. De flesta av socialsekreterarna avslutade sin utbildning år 2010, vilket därmed är typvärdet för den frågan. Medelvärdet för antal år sedan utbildningen avslutades är 10 år, vilket därmed är år 2001. Totalt är det 41 stycken av socialsekreterarna som har egna barn, medan 21 stycken av socialsekreterarna inte har egna barn.

28 6.1.2 Inställning till nätverksplacering av barn

Tabell 2. Redovisning av socialsekreterarnas inställning till olika typer av familjehemsplacering

*) Svarsalternativen Mycket bra och Ganska bra har slagits samman till Bra. Svarsalternativen Ganska dålig och Mycket dålig har slagits samman till Dålig. I den löpande texten står det positiv och negativ i stället för bra och dålig.

Av tabell 2 framgår det att majoriteten av socialsekreterarna generellt har en positiv inställning till nätverksplacering. 91,9 procent uppger att de har en positiv inställning medan 8,1 procent uppger att de har en negativ inställning till nätverksplacering. På frågorna gällande vad socialsekreterarna har för inställning till anhörigplacering respektive annan närståendeplacering uppger majoriteten att de har en positiv inställning till anhörigplacering, medan 11,3 procent uppger att de har en negativ inställning till anhörigplacering. Majoriteten har också en positiv inställning till annan närståendeplacering, medan 8,1 procent har en negativ inställning till annan närståendeplacering. Slutligen går det att utläsa av tabell 2 om vad socialsekreterarna har för inställning till ”främmande” familjehemsplacering. Majoriteten har en positiv inställning till ”främmande” familjehem, 98,4 procent, vilken är den svarsfrekvens som uppgår till den högsta av de fyra ställda frågorna rörande vilken inställning de har till olika typer av familjehemsplaceringar. Andelen socialsekreterare som svarade att de har en negativ inställning till ”främmande” familjehem uppgår till 1,6 procent. Till denna fråga gavs socialsekreterarna möjlighet att med egna ord kommentera sina svar, där det framkommer är det är situationen som är avgörande för vilken typ av familjehem som väljs för att placera ett barn i och att det uppstår olika problematik i alla typer av familjehem. Det som utmärkte sig mest i kommentarerna är att socialsekreterarna upplever att lojalitetskonflikter är något som de har haft erfarenhet av när det gäller anhörigplacering. Det kan hända att släkten kan ta parti vad gäller umgängesfrågor ”Det kan vara svårt för ett familjehem att inse och förstå att man har ett uppdrag när man i praktiken kanske gör det man tidigare gjort under flera år utan inblandning av myndighet”. Vidare framkom det att det beror på hur nätverket ser ut runt barnet och vilka som finns i nätverket som skulle tänkas

”…vara lämpliga att ens utreda. Jag har inget emot släktingar eller anhöriga som familjehem men oftast är det främmande familjehem som till slut blir det mest lämpliga”.

Inställning till olika typer av familjehemsplacering

% Antal (n=62)

Vad har Du för inställning till nätverksplacering?

Bra*

29 Socialsekreterarna har tillfrågats hur de uppfattar sin arbetsledares och sina kollegors inställning till anhörigplacering, annan närstående placering och ”främmande”

familjehemsplacering. Majoriteten av socialsekreterarna har svarat att de uppfattar sin arbetsledares inställning till alla de olika typerna av familjehemsplacering som positiv. 83,8 procent uppger att de uppfattar arbetsledarens inställning till anhörigplacering som positiv, 83,9 procent uppfattar arbetsledarens inställning till annan nätverksplacering som positiv och 90,3 procent uppfattar arbetsledarens inställning till ”främmande” familjehem som positiv.

När det gäller kollegernas inställning till de olika typerna av familjehemsplacering har 80,6 procent av socialsekreterarna uppgett att de upplever att kollegornas inställning till anhörigplacering är positiv, 82,2 procent att kollegornas inställning till annan närståendeplacering är positiv och 88,7 procent att kollegornas inställning till ”främmande”

familjehemsplacering är positiv. Ingen av socialsekreterarna har uppgett att de uppfattar att varken arbetsledaren eller kollegorna har mycket negativ inställning till anhörigplacering och annan närståendeplacering. Dock har 1,6 procent av socialsekreterarna uppgett att de uppfattar arbetsledarens inställning till ”främmande” familjehemsplacering som mycket negativ och 3,2 procent av socialsekreterarna att de uppfattar kollegornas inställning till ”främmande”

familjehemsplacering som mycket negativ.

Tabell 3. Redovisning av om socialsekreterarna anser att olika typer av familjehemsplacering försvårar eller förenklar kontakten mellan barnet och dess nätverk?

Olika typer av familjehem

Försvårar Varken Förenklar Annat kontakten försvårar kontakten

mellan barnet eller förenklar mellan barnet och dess nätverk kontakten och dess nätverk mellan barnet

och dess nätverk

% Antal % Antal % Antal % Antal Totalt

Anser Du att placering hos "främmande"

familjehem

Anser du att placering hos en anhörig

Anser Du att placering hos annan närstående

6,5 4 71,0 44 4,8 3 17,7 11 100 (n=62)

4,8 3 54,8 34 17,7 11 22,6 14 100 (n=62)

1,6 1 62,9 39 14,5 9 21,0 13 100 (n=62)

Av tabell 3 framgår att av de socialsekreterare som besvarade frågan om de anser att placering i olika typer av familjehem försvårar kontakten mellan barnet och dess närverk eller inte, uppger majoriteten på samtliga frågor att det varken försvårar eller förenklar kontakten mellan barnet och dess nätverk. Till denna fråga gavs socialsekreterarna ett ytterligare svarsalternativ, annat. De socialsekreterare som valde att besvara annat i denna fråga är eniga och menar att det beror mycket på situationen och vilket behov barnet har i det enskilda ärendet.

30 6.1.3 Det praktiska arbetet kring nätverksplacering av barn

Tabell 4. Redovisning av socialsekreterarnas arbetsrutiner kring placering som sådan, samt arbetsrutiner kring nätverksplacering av barn

*) De som har svarat nej eller vet ej på frågan om det finns arbetsrutiner för hur man skall arbeta kring placering av barn på arbetsplatsen, har inte besvarat följdfrågan om arbetsrutinerna tar upp hur man skall arbeta kring nätverksplacering av barn.

Av tabell 4 framgår det att 84,0 procent av socialsekreterarna har svarat att det på deras arbetsplats finns arbetsrutiner för hur man skall arbeta kring placering av barn. Det framgår också av tabell 4 att 60,0 procent av dem som svarat att det finns arbetsrutiner kring placering av barn uppger att arbetsrutinerna tar upp hur man skall arbeta kring nätverksplacering av barn. 15,0 procent har svarat att arbetsrutinerna inte tar upp hur man skall arbeta kring nätverksplacering av barn, medan 25,0 procent har svarat att det på deras arbetsplats finns arbetsrutiner för hur man skall arbeta kring placering av barn, men svarat att de inte vet om arbetsrutinerna tar upp hur man skall arbeta kring nätverksplacering barn.

Tabell 5. Redovisning av socialsekreterarnas uppfattning om ifall det i deras dokumentation av överväganden gällande placering av barn i journal går att utläsa om och hur överväganden har gått tillväga

Av tabell 5 framgår att när det gäller dokumentationen av överväganden vid placering av barn har 17,7 procent av socialsekreterarna svarat att de inte dokumenterar överväganden så att det i journalerna framgår om och hur överväganden gått tillväga. 58,1 procent har svarat att de dokumenterar på ett sätt som gör att det framgår i journalerna om och hur överväganden gjorts och 24,2 procent har svarat att de inte vet om de dokumenterar så det framgår i journalerna.

Av kommentarerna går det att utläsa att dokumentationen inte är fullgod och kan utvecklas och en av socialsekreterarna har kommenterat frågan gällande dokumentation med:

Dokumentation av

31 Det finns ingen dokumentation om varför vi inte väljer släktingar, anhöriga, andra

närstående som familjehem. Det som dokumenteras är varför vi väljer vissa som familjehem (inte väljer bort). (Citat av en respondent)

Tabell 6. Redovisning av socialsekreterarnas upplevelse av skillnader i krav, samt den ekonomisk ersättning mellan nätverksplacering och ”främmande” familjehem

Upplever Du att det ställs lägre krav på anhörighem på Din arbetsplats än på

Av tabell 6 framgår det att 45,2 procent av socialsekreterarna upplever att det ställs lägre krav på anhörighem än på ”främmande” familjehem på deras arbetsplatser, medan 30,6 procent svarat att de inte upplever att det finns någon skillnad i de krav som ställs. Till denna fråga gavs socialsekreterarna möjlighet att med egna ord kommentera sitt svar, där det framkommer att familjehemsutredning generellt sett skall gå till på samma sätt för alla familjehem men att det vid rekrytering och utredning av anhörighem ställs lägre krav jämfört med de krav som ställs på ”främmande” familjehem. Socialsekreterarna säger att den befintliga relationen som finns till barnet överväger eventuella brister som kan finnas i hemmet som annars inte skulle godtas för att ta emot andra barn. En respondent skriver ”släktband kan vara viktigare än att inte ha anmärkningar på t.ex. kronofogden vilket inte är ok för främmande familjehem”. En av socialsekreterarna säger att ”placering inte sker i familjer som är direkt olämpliga även om det är släktingar”. Det framkommer också att när ett familjehemsuppdrag är igång ställs samma krav oavsett om det är ett anhörighem eller ett ”främmande” familjehem.

När det gäller den ekonomiska ersättningen till familjehem framkommer det av tabell 6 att 27,4 procent av socialsekreterarna svarat att det finns skillnader i den ekonomiska ersättningen mellan anhörighem och ”främmande” familjehem på deras arbetsplats, medan 30,6 procent har svarat att det inte finns några skillnader i den ekonomiska ersättningen.

Utifrån kommentarerna till frågan går det att utläsa att flera svarat att anhörighemmen rent generellt får lägre ersättning för sitt uppdrag som familjehem, men att socialförvaltningen utgår från rekommendationer från SKL. Det framkommer att det som vanligen skiljer är att anhörighem inte får något arvode för sitt uppdrag utan bara omkostnadsersättning. Enligt kommentarerna beror det i vissa fall på att den anhörige själv inte vill ha något arvode för att ta hand om barnet och ibland beror det på att kommunen anser att anhöriga inte ”ska få betalt”

för att ta hand om sina släktingar.

32

Tabell 7. Redovisning av socialsekreterarnas arbete kring övervägande av nätverksplacering

Övervägande vid familjehemsplacering av barn % Antal (n=62)

Vems nätverks beaktar Du vid övervägande av nätverksplacering vid placeringstillfället?

Hur ytligt eller grundligt undersöker Du barnets nätverk vid en placering?

Inte alls

Hur ofta eller sällan gör Du överväganden om nätverksplacering vid placeringstillfället?

Alltid

Hur ofta eller sällan gör Du överväganden om anhörigplacering vid placeringstillfället?

Alltid

Hur ofta eller sällan gör Du överväganden om annan närståendeplacering vid placeringstillfället? undersöker barnets nätverk grundligt eller mycket grundligt vid placering medan 22,6 procent har svarat att de undersöker barnets nätverk ytligt. Typvärdet för denna fråga är grundligt, med en svarsfrekvens på 72,6 procent.

33 Slutligen framgår det av tabell 7 att på frågan hur ofta eller sällan man gör övervägande om nätverksplacering vid placeringstillfället, har 53,2 procent av socialsekreterarna svarat att de alltid gör överväganden, 27,4 procent har svarat att de gör det ofta, 11,3 procent att de gör det sällan och 8,1 procent att de aldrig gör det.

Resultatet på frågorna gällande anhörigplacering och annan närståendeplacering visar, som framgår av tabell 7 på snarlika siffror. Bland de kommentarer som lämnats går att läsa:

Under utredningen om barnets situation, i de samtal som förs med vårdnadshavare, tar vi reda på hur nätverket ser ut, relationer med släkt och anhöriga i familjen. Därför har vi en ganska god bild av om det är lämpligt att föreslå någon ur barnets eget nätverk som familjehem. Oftast finns det inget nätverk som är ”värt” att föreslå/utreda som familjehem, då vi inte tror att de klarar av uppgiften eller barnet har inte haft någon som helst kontakt med släkten.

De anhöriga som finns kanske står föräldrarna nära men inte barnet. Dessutom kan anhöriga för ena föräldern vara i konflikt med den andra föräldern och dess släkt varför ”främmande familjehem” är att föredra för barnet så att det blir en 'neutral' placering för att minimera konflikterna runt barnet och underlätta umgänget med båda föräldrarna. (Citat av en respondent)

En annan respondent har skrivit ”övervägandet görs alltid men kan ibland avfärdas då det inte finns ett fungerande nätverk”.

Utifrån frågan om socialsekreterarna anser att man alltid skall överväga nätverksplacering vid placeringstillfället, framkom det att 87,1 procent av de socialsekreterare som har besvarat frågan, svarade ja, medan 12,9 procent svarade nej. En av socialsekreterarna har kommenterat frågan med ”svar JA vid akut- och tillfällig placering, svar NEJ vid ett planerat placeringstillfälle”.

34 6.1.4 Påverkansfaktorer kring arbetet med placering av barn

Tabell 8. Redovisning av hur mycket eller lite olika faktorer påverkar socialsekreterarnas beslut gällande placering av barn

Faktorer som påverkar

socialsekreterarnas beslut gällande placering av barn

Hur mycket eller lite påverkar följande faktorer Dina beslut gällande placering av barn?*

*) Flera svarsalternativ var möjliga i denna fråga. **) Svarsalternativen Väldigt mycket och Mycket har slagits samman till Mycket. Svarsalternativen Lite och Väldigt lite har slagits samman till Lite.

Av tabell 8 framgår att de fyra faktorer som flest socialsekreterarna svarat påverkar deras beslut gällande placering av barn mycket är lagstiftning, barnets familjebakgrund, riktlinjer och egna erfarenheter och värderingar. Den faktor som minst antal socialsekreterare har angett påverkar deras beslut gällande placering av barn är pengar. Lika många socialsekreterare har svarat att pengar är en faktor som påverkar besluten gällande placering av barn mycket som antalet socialsekreterare som svarat att pengar inte alls påverkar deras beslut gällande placering av barn.

6.1.5 Socialsekreterarnas definition av anhörig och annan närstående

Socialsekreterarna har tillfrågats vilka de främst anser tänkbara vid en anhörigplacering. Av resultatet framgår att mor- och farföräldrar är de som flest anser tänkbara vid en anhörigplacering med 48,7 procent i svarsfrekvens, vilket också är typvärdet för denna fråga.

Därefter anses moster/morbror/faster/farbror som tänkbara. Övriga som angetts som tänkbara vid en anhörigplacering är äldre syskon, annan vårdnadshavare, föräldrar som ej är vårdnadshavare, kusin och före detta make/maka/sambo. 1,6 procent svarat att de inte vet vilka de anser som främst tänkbara att göra en anhörigplacering hos. 3,2 procent har lämnat ett svar som ej går att kategorisera. En av socialsekreterarna har kommenterat frågan med:

Man undersöker hur nätverket runt barnet ser ut. Finns det en närstående/anhörig som kan anses vara lämplig så utreder man om det är bra för barnet att placeras där. Är det så att familjen/nätverket av någon anledning är dysfunktionellt på något sätt och anses vara olämpligt så är det ett ”utomstående” hem som gäller.

(Citat av en respondent)

35 Socialsekreterarna har även tillfrågats vilka de främst anser tänkbara vid en annan närståendeplacering. 20,4 procent av socialsekreterarna har svarat att de ser vänner till föräldrarna som främst tänkbara, vilket också är typvärdet för denna fråga. Vidare framgår att vissa personer som socialsekreterarna anser tänkbara vid annan närståendeplacering är desamma som anses som tänkbara vid en anhörigplacering. Övriga som angetts som tänkbara vid en annan närståendeplacering är granne, barnets vänners familjer, styvföräldrar, styvsyskon, gudföräldrar, förskolepersonal och lärare, övrig närstående släkt, avlägsen släkting, syskonens nära vänner, mor- och farföräldrars vänner, vuxen i barnets förening, kontaktfamilj, bekanta, annan närstående till barnet och svåger/svägerskas föräldrar. 5,4 procent har svarat att de inte vet vilka de anser som främst tänkbara att göra en annan närståendeplacering hos. 15,1 procent har lämnat ett svar som ej går att kategorisera.

6.1.6 Socialsekreterarnas kunskap om bestämmelsen 6 kap. 5§ SoL

Figur 2. Redovisning av socialsekreterarnas kunskap om vad som står i bestämmelsen 6 kap. 5 § SoL, (n=62).

Av figur 2 framgår det att 74,0 procent av socialsekreterarna vet att det står skall i bestämmelsen 6 kap. 5§ SoL. 23,0 procent svarar att det står bör i bestämmelsen och 3,0 procent svarar vet ej.

"...bör det i första hand övervägas..."

; 23,0%

"...skall det i första hand övervägas..."

; 74,0%

Vet ej; 3,0%

36 6.1.7 Beroende mellan olika variabler

Nedan presenteras bivariata analyser för de frågor som anses intressanta att vidare undersöka eventuella samband emellan utifrån studiens syfte och frågeställningar.

Utifrån resultatet som redovisas i tabell 2 görs en vidare dataanalys för att se om inställningen till olika typer av familjehemsplaceringar är beroende av om socialsekreterarna har egna barn eller inte.

Tabell 9. Redovisning av socialsekreterarnas inställning till olika typer av familjehemsplaceringar, fördelat efter om de har egna barn eller inte

Vad har Du för inställning till nätverksplacering?

Vad har Du för inställning till annan närståendeplacering?

Bra familjehemsplaceringar av barn, oavsett typ och oberoende av om de har egna barn eller inte.

90,2 procent av socialsekreterarna som har egna barn anger att de har positiv inställning till nätverksplacering medan 9,8 procent anger att de har negativ inställning till nätverksplacering. En högre andel av socialsekreterarna som inte har egna barn anger att de har positiv inställning till anhörigplacering och till annan närståendeplacering, än de som har egna barn. När det gäller ”främmande” familjehemsplacering har samtliga socialsekreterare som har egna barn svarat att de har en positiv inställning medan det bland de som inte har egna barn är 4,8 procent av socialsekreterarna som svarat att de har en negativ inställning till

”främmande” familjehemsplacering.

37 Utifrån resultatet som redovisas i figur 2 görs en vidare dataanalys för att se om kunskapen om bestämmelsen är beroende av hur länge socialsekreterarna har arbetat med placering av barn.

Tabell 10. Redovisning av socialsekreterarnas kunskap om vad det står i bestämmelsen 6 kap. 5 § SoL, fördelat efter antal arbetade år med placering av barn

Vad säger bestämmelsen 6 kap. 5§ SoL?

Totalt 100 (n=32) 100 (n=14) 100 (n=9) 100 ( n=6)

Av tabell 10 framgår att det är de som arbetat upp till och med 5 år samt mellan 11-15 år som har de högre svarsfrekvenserna vid det felaktiga svarsalternativet. Typvärdet här är de som arbetat upp till och med 5 år. Av de socialsekreterare som svarat korrekt svarsalternativ är det de som arbetat med placering av barn upp till och med 5 år och 6-10 år som har den högre svarsfrekvensen. Typvärdet är också för de som svarat korrekt de som har arbetat upp till och med 5 år. De 2 socialsekreterare som har svarat att de inte vet vad som står i bestämmelsen har arbetat med placering av barn mindre än 6 år.

Upp till 6-10 år 5 år

11-15 år Mer än 15 år

% Antal % Antal % Antal % Antal

”När ett barn placeras bör det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående”

34,4 11 7,1 1 22,2 2 16,7 1

”När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående”

Vet ej

59,4 19 92,9 13 77,8 7 83,3 5

6,2 2 - - - - - -

38 Utifrån resultatet som redovisas i tabell 8 görs en vidare dataanalys för att se om egna erfarenheter och värderingar och barnets familjebakgrund påverkar besluten beroende på om socialsekreterarna har egna barn eller inte.

Tabell 11. Redovisning av hur mycket eller lite socialsekreterarnas egna erfarenheter och värderingar, samt barnets bakgrund påverkar deras beslut gällande placering av barn, fördelat på om de har egna barn eller inte

Tabell 11. Redovisning av hur mycket eller lite socialsekreterarnas egna erfarenheter och värderingar, samt barnets bakgrund påverkar deras beslut gällande placering av barn, fördelat på om de har egna barn eller inte