Bakgrund och syfte med förslagen

För att sända ljudradio och tv i marknätet krävs sändningstillstånd enligt radio- och tv-lagen (2010:696). Ett tillstånd får förenas med de innehållsvillkor som anges i lagen (4 kap. 8–11 §§ och 11 kap. 3 §).

Nuvarande sändningstillstånd för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) gäller för perioden 2020–2025. Innehållsvillkoren som ställs upp i sänd-ningstillstånden gäller inte för sändningar via satellit eller genom tråd eller för tillhandahållanden i form av beställradio eller beställ-tv. Inne-hållsvillkor om exempelvis opartiskhet och saklighet gäller således enbart för sändningar i marknät.

I propositionen Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrande-friheten (prop. 2021/22:59) föreslås att yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ändras för att möjliggöra villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet. Ändringarna före-slås träda i kraft den 1 januari 2023. Sådana villkor ska framgå av lag (3 kap. 3 § YGL).

Utredningen föreslår att regeringen ska få fatta beslut om att vissa villkor som anges i radio- och tv-lagen ska gälla även för sänd-ningar av ljudradio, tv och sökbar text-tv samt tillhandahållanden av beställradio och beställ-tv genom tråd som finansieras med public service-avgift enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Villkor får ställas upp om motsvarande vill-kor finns i ett gällande sändningstillstånd och under den tid sänd-ningstillståndet gäller. Programföretaget behöver godta att villkor ställs upp.

De villkor som utredningen bedömer som lämpliga att ställa upp under den återstående delen av tillståndsperioden är villkor om opar-tiskhet och saklighet, genmäle, beriktigande (för ljudradio) samt förbud mot och villkor för reklam, sponsring och produktplacering.

För tv-program föreslår utredningen att den nuvarande bestäm-melsen om beriktigande av uppgifter som inte är reklam i 5 kap. 4 § radio- och tv-lagen ändras så att uppgifter som förekommit i pro-gram som sänts eller tillhandahållits av public service genom tråd ska beriktigas när det är befogat.

Utredningen gör bedömningen att förutsättningar saknas för att under innevarande tillståndsperiod ställa upp innehållsvillkor för verksamhet som i dag inte omfattas av radio- och tv-lagen. Det gäller exempelvis publiceringar i textformat eller program som inte ingår i beställradio eller beställ-tv.

Utredningen bedömer att det inte krävs någon ändring av gransk-ningsnämnden för radio och tv:s (granskgransk-ningsnämndens) uppdrag för att nämnden ska kunna granska program som sänts eller till-handahållits genom tråd. Utredningen föreslår dock en ändring i 17 § förordningen (2020:879) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv så att det blir tydligt att en anmälan som rör ett tillhandahållande av beställradio eller beställ-tv av SR, SVT eller UR där villkor ställts upp ska ha kommit in till myndigheten inom tre månader från att tillhandahållandet inleddes. Vid överträdelser av innehållsvillkor som gäller för verksamhet på internet bör gransk-ningsnämnden kunna besluta om sanktioner i form av offentlig-görande, som kan förenas med vite, och särskild avgift.

Syftet med förslagen är att även public service-företagens sänd-ningar av ljudradio, tv och sökbar text-tv samt tillhandahållanden av beställradio och beställ-tv som görs genom tråd ska omfattas av de innehållsvillkor som anses som grundläggande för en verksamhet

som finansieras med allmänna medel. Förslagen kan då bidra till att upprätthålla dagens höga förtroende för public service. Villkoren bör även kunna följas upp på ett ändamålsenligt sätt.

7.1.2 Ordningen för beslut vid förhandsprövning

Public service finansieras med allmänna medel. Inför varje ny till-ståndsperiod fattar riksdagen beslut som fastställer ramarna för public service-uppdraget. På grundval av riksdagens beslut fattar regeringen sedan beslut om sändningstillstånd och medelsvillkor för tillståndsperioden. Från och med 2026 är tillståndsperioden för SR, SVT och UR åtta år.

Om SR, SVT och UR under en tillståndsperiod vill lansera nya tjänster av större betydelse eller göra väsentliga ändringar i befintliga tjänster inom ramen för den kompletterande verksamheten ska programföretagen anmäla detta för en förhandsprövning. Syftet med förhandsprövningen är att bedöma om en tjänst har en sådan på-verkan på marknaden att finansieringen utgör ett otillåtet statligt stöd. Vid en förhandsprövning ska en bedömning göras av dels tjänstens allmänna värde, dvs. om och i vilken omfattning en tjänst bidrar till att public service-företaget som tillhandahåller tjänsten uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst, dels vilken marknads-påverkan tjänsten har.

En anmälan om förhandsprövning hanteras i dag av Myndigheten för press, radio och tv enligt förordningen (2019:1256) om uppgifter för Myndigheten för press, radio och tv vid förhandsprövning av tjänster hos public service-företagen. Myndigheten ska inom tre månader efter att en anmälan kommit in från public service-företaget, eller efter att myndigheten har inlett en prövning efter anmälan av någon annan, lämna ett yttrande till regeringen med en bedömning av om en tjänst ska godkännas eller inte (6 §). Regeringen fattar det slut-liga beslutet. Systemet med förhandsprövning har funnits sedan 2010.

I januari 2022 har ännu ingen tjänst anmälts för prövning.

Public service oberoende och starka integritet i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället är en grundläggande förutsättning för verksam-hetens legitimitet och allmänverksam-hetens förtroende. För att ytterligare stärka public service oberoende föreslår utredningen att Myndigheten

för press, radio och tv bör fatta beslut vid en förhandsprövning i stället för regeringen. Med hänsyn till att ett beslut har sådana fak-tiska verkningar framför allt för programföretagen bör ett beslut av myndigheten kunna överklagas till domstol.

Syftet med förslaget är således att värna public service oberoende och verksamhetens legitimitet genom att minska risken för att ett beslut vid en förhandsprövning uppfattas som politisk styrning av public service-företagen.

7.2 Alternativa lösningar och effekter av