• No results found

Sammanfattning och slutsatser

1. Bakgrund, syfte och översiktsplan

1.1 Bakgrund och syfte

På uppdrag av Fredrik Bergman, Ålebo 130, 388 91 Vassmolösa, tfn 0480-445012, 073-656 32 04, norragarden@hotmail.com och Daniel Andersson, Bossmåla 131, 388 99 På-ryd, 0480-911 41, 070-939 47 43, 070-750 88 78, har Bertil Persson Betongteknik AB, Bara, i samma syfte genomfört teknisk analys av ansökan och MKB jämte bildmontage för Gräsgärde vindkraftstation, Kalmar kn. Rapporten utfördes för uppdragsgivarnas räk-ning.

1.2 Översiktsplan

Bilaga 1 visar översiktsplanen 13, som anger sex (6) verk om 2-3 MW vardera för område A14 medan Bolaget har placerat 9 verk om 5,6 MW även utanför A14 med totalt 48,6 MW dvs. mer än vad som avsågs, då planen togs (12-18 MW). Kommunfullmäktige kan därför inte känna sig bunden av att bevilja tillstånd för 48,6 MW då högst 18 MW avsågs.

Område A14 antogs i Kalmar vindkraftsplan 2011 med felaktig vindkartering som grund, numera, med MIUU2011, minst 0,5 m/s lägre vindstyrka än den vindstyrka som låg till grund för planen, vilken därför är felaktig. Samma sak skedde i Arvika kn, där kn nu låter ändra översiktplanen med färre verk som följd 14. Beslut som fattas på osakligt grund är i sin tur felaktiga. Grunden för vindkraftområde A14 är nämligen felaktig, liksom hela vindkraftplanen i övrigt, grundad på avsevärt högre vindstyrka. Med vindstyrkan 6,7 m/s i stället för 7,2 m/s erhålls 19% lägre energifångst följt av dubiös ekonomi för prospekt.

1.3 Samråd

Stark begränsning av samråd skedde i och med lagändring 2018-01-01 i syfte att bana fri väg för vindkraft, utan samråd med medborgare, föreningar allmänheten, citat 15:

”I och med det nya 6 kap. miljöbalken sker förändringar i Plan- och bygglagen. En sådan förändring gäller bland annat samrådskretsen på så vis att trots att samråd ska genom-föras med de myndigheter som på grund av sitt miljöansvar kan antas bli berörda, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen (Se de nya bestämmelserna som kommer att införas i 3 kap. 9 § samt 5 kap. 11 § i Plan- och bygglagen). Remissinstanser påtalade att samrådskretsen borde utökas till att även om-fatta allmänheten och enskilda i enlighet med Esbokonventionen. Riksdagen har dock bedömt att samrådskretsens omfattning ska sträcka sig till kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter då allmänheten har andra möjligheter att yttra sig över MKB:n.”

Bolaget har heller inte samrått med Torsås kn trots 80 m från c/c verk 1 till Torsås kn.

1.4 Vattendom

Ansökan är feladresserad, eftersom byggande av bro över Halltorpsån, ca 20 m, kräver vattendom, med ansökan i sin helhet till Mark- och Miljödomstolen, MMD, Växjö TR. Bo-laget avser att bygga en bro i skärningen söder om Ålebo och skriver att denna bro inte skall hindra normalvattenflödet dvs. vid högvattenflöden, vilka blir allt vanligare m.h.t.

klimatförändringarna, så kan hela Åleboslätten översvämmas. Bolaget kan inte konstrue-ra en träbro med två (2) boggietryck på 40 ton vardekonstrue-ra för att ta maskinhuset på 350 ton resp. ta turbinblad på 15 ton vardera, på hela skärningsbredden 20 m, utan måste bygga en vägbank på drygt hälften dvs. djuprännan av skärningen blir kvar, men bredd-ning av skärbredd-ningen, som ju tar översvämbredd-ningsvattnet, stängs av. Detta styrker ännu mer att LST inte kan ge tillstånd till denna träbro, utan att fråga är om vattendom från MMD.

13 https://kalmar.se/download/18.3d99d73715c38c8a9e1293e/1496221043305/Vindkraftsplan.pdf

14 Bertil Persson. Bulleranalys jämte granskning av samrådsunderlag för Stömne vindkraftstation, Arvika. Rapp.

2019:243. 2019-03-03, 50 sid. https://pp2-resources.s3.amazonaws.com/66122/1154162-6v4a86iq5p.pdf

15 https://www.foyen.se/analys-av-nya-6-kap-miljobalken-och-gamla-6-kap-miljobalken/

2. Bullernivå

2.1 Allmänt

Bolaget har lovat att uppfylla NVs alla krav. Bolaget visar i MKB en ljudutredning, som påstås visa, att bullernivån 40 dB(A), kan innehållas vid bostäder, vilket må betvivlas.

Verken placeras nämligen för tätt varför risk finns för bullerinterferens, genom att miljö-skadligt buller, förstärks, enligt mätningar från flera vindkraftsstationer, Bilagor 2-3 16. Om VKV ”går i takt” uppstår interferensproblem med t.ex. amplitudmodulerat buller.

Bolaget använder vidare, för det, gynnsamma förhållanden med hög temperatur, skogs-mark och torr luft, sommartid, jämfört med livsmiljö som drabbade grannar får vintertid med frusen mark, fuktig luft och inversion av buller, nattetid, följt av ökad bullernivå.

2.2 Naturvårdsverkets modeller SNV2002/2010 samt NORD2000

Beräkning sker här med NVs godkända modell SNV2002. Bolagets beräkningsmodell, NORD2000 används inte, då den enligt NVs remiss 2019, är behäftad med fel och bara lämpad för väg- och spårtrafikbuller. Praxis för NORD2000 uppdateras därför nu, citat 17:

• ”Nord 2000 är en generell utredningsmodell för buller och källdata för väg- och spårtrafik, anpassat till nordiska förhållanden.”

• ”Det är viktigt att vara medveten om att beräkningar med Nord2000 i sidvinds- och motvindsförhållanden kan ha en hög osäkerhet och sådana beräkningar bör därför hanteras med stor försiktighet ”

Figur 1 visar att NORD2000 ger stora fel på osäker sida av korrekt linje i lutning 45 ° 18. Figur 2 visar att även en preliminär modell SNV2010 ger ca 1,5 dB(A) osäkert resultat.

Detta fel beror på att SNV2010 inkorrekt använder markråhetslängd för slätten 0,05 m.

För vindhastighet > 8 m/s i navhöjd ökar källbullernivån varför SNV2010 inte är giltig.

Därför används godkänd modell SNV2002 i denna rapport då försiktighetsprincipen råder.

Förklaring till varför NORD2000 beräknar fel är indatan: skogsmark/högt gräs, sommar-tid, dagsommar-tid, 15 grader Celsius och torr luft medan värsta förhållanden, som NVs modeller beaktar, är frusen mark, nattetid med temperaturinversion, klar himmel och fuktig luft.

Vidare görs beräkningar med NORD2000 för väg- och spårvägstrafik dvs. en linjeformad ljudkälla under 12 olika vindriktningar medan vindkraft är en punktformad ljudkälla.

Vid konstant vindriktning med Nord2000 får därför t.ex. Ålebo flera punktformiga ljudkäl-lor i sidled, vilket förklarar mycket stora fel med modell Nord2000 just för sidvind.

I två (2) analyser 2019 har det visats sig att NORD2000 beräknar källbullernivån för det horisontella avståndet mellan verk och mätpunkt för bullernivå medan korrekt beräkning av källbullernivå skall ske med det diagonala avståndet mellan nav och mätpunkt 19, 20.

16 Bertil Persson. Vindkraftverk och god livsmiljö oförenliga. Bygg & teknik 5/11, sid. 60-67

http://alftafinnskog.se/Ny%20mapp/B.%20Persson%20i%20Bygg%20och%20miljö%20Vindkraftverk%20och

%20god%20livsmiljo%20oförenliga.pdf

17 J. Thorén, Simulering av vindkraftljud med beräkningsmodellen Nord2000, Inst för geovetenskap, Uppsala Universitet, examensarbete, aug 2009

18 Conny Larsson. Ljud från vindkraft. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:774947/FULLTEXT03.pdf

19 Bertil Persson. Granskning beträffande mätning 2019-05-02 av bullernivå för Krokek vindkraftverk, Ödeshögs kn, jämte jämförelse med mätningar 2011-05-17/18. Rapport 2009:63PM7. 2019-11-03, 15 sid.

För SNV2002 som SNV 2010 gör beräkningar för det diagonala avståndet nav/mätpunkt.

2.3 Indata

Indata för verken används i full effekt 5,6 MW i mode 0, Level 0-0S - Measured - Mode 0-0S - 05-2019, då det inte finns styrkt, att annat än full effekt mode 0 används för ver-ken, Tabell 1. Indata för källbullernivå har IEC ”compliance” (samstämmighet), dvs. cer-tifierad källbullernivå, är 107,7 dB(A)), Figur 3. Bolaget förringar bullret med 2,8 dB(A).

Figur 3 visar källbullernivå för Vestas V150-5.6-5 600, 107,7 dB(A) vid 8 m/s, med käll-bullernivå, som i navhöjd ökar för vindhastighet högre än 8 m/s, varför nya preliminära modellen SNV2010 inte får användas, utan godkänd modell SNV2002 skall användas.

Bolaget använder källbuller 104,9 dB(A), då med ohållbara, påskruvade ”hajtänder”.

Figur 4 visar källbullernivå för Vestas V150-5.6-5 600, med ”hajtänder”, 104,9 dB(A), med källbullernivå som i navhöjd ökar för vindhastighet högre än 8 m/s, varför prelimi-när modell SNV2010 inte får användas, utan godkänd modell SNV2002 skall användas.

Bolagets verk V150 har ”hajtänder” på bakkant av turbinblad 21, 22, Bilaga 4 23, citat 24:

”Aerodynamiskt buller från bakkanten av turbinbladet är det primära ljudbruset från de modernaste turbinerna. Detta är vanligtvis ett bredbandsbuller, men mest anmärknings-värt vid frekvenser 700 Hz till 2kHz. En rad designändringar utvecklas av de flesta turbin-tillverkare, inklusive formen på ”airfoil”- och ”tip”-modifieringar, ”vortex”-generatorer längs Fenans ”crest” samt poröst eller tandat avslutande kanter. Sågtandade kanter ver-kar vara den mest studerade, med övergripande bullerminskningar av 3-8 dB, som rap-porteras. Många studier har dock visat att dessa minskningar är frekvensberoende, med sänkningar av lågfrekvent buller och ökat buller vid högre frekvenser (över 2kHz).

”Hajtänder” kan vara mindre effektiva vid låga eller måttliga vindstyrkor; i vissa situatio-ner kan det vara när grannarna finsituatio-ner turbinbuller mest hörbara.”

Bolagets bullerkonsult påvisar för Grännaberget att källbullernivå för verk med ”hajfenor”

är högre än verk utan, men Bolagets bullerkonsult förtränger nu denna brist, Bilaga 5 25. Bilaga 5 visar att källbuller efter 6 år för VKV 2-3, 4 och 7 med ”hajfenor” på Grännaber-get är 104,7 dB(A) men utan ”fenor” 104,4 dB(A) för VKV 1, 5-6 och 8-9 efter 6 år.

Med ”hajtänder” var källbullret efter 6 år högre än utan ”hajtänder” vid konstant ålder.

Bolaget i fråga nödgades då att utöver tillstånd nedreglera verken till Mode 4, Bilaga 5.

2.4 Resultat och skadeståndsrätt

Följande resultat erhölls m.h.t. begränsningsvärden och annat efter NVs remiss 2019 26:

• 40,0 dB(A) är normalt krav enligt Naturvårdsverket, NV

20 Bertil Persson. Ackumulerad bullernivå för Blästorp, Borrby, Olofsfält och Örum inom Simrishamns och Ystads kommuner, baserad på bullermätning 2019-07-03. Rapport 2009:63PM7. 2019-11-05, 12 sid.

21

25 Jens Fredriksson. Projekt 569 869. Beräkning av ljud för Brahehus och Tuggarp VKP. Grännaberget. Jönkö-pings kn. ÅF. 2015-02-09, 12 sid.

26 SOU 2013:57, Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet kap 8.2,s. 199 ff.

• 20 bostäder får här högre bullernivå än 40,0 dB(A), Tabell 2, Bilagor 6-9

• 39,0 dB(A) (osäkerhet vid beräkning med SNV2002: 1,0 dB(A))

• 30 bostäder får högre bullernivå än 39,0 dB(A), Tabell 2, Bilagor 6-9

• 38,3 dB(A) är krav från WHO 2018 27

• 35,0 dB(A) är nya australiensiska krav dock som högst 5,0 dB(A) högre än bak-grundsbullret med minimiavstånd mellan verk och bostad om 1500 m, Figur 5 28 Därtill har 75 bostäder synintryck med en dominerande effekt av verk (arkitektonisk på-verkan inom 10 gånger höjden) med sänkt begränsningsvärde som följd. Dessa bostäder har rätt till skadestånd för sänkt fastighetsvärde enligt MB 32 kap. § 3 och § 6, citat 29:

”3 § Skadestånd enligt detta kapitel betalas för skador genom 1. förorening av vattenområden,

2. förorening av grundvatten, 3. ändring av grundvattennivån, 4. luftförorening,

5. markförorening, 6. buller,

7. skakning, eller

8. annan liknande störning.

6 § Skyldig att betala skadestånd enligt detta kapitel är den som bedriver eller låter be-driva den skadegörande verksamheten i egenskap av fastighetsägare eller tomträttsha-vare. Samma skadeståndsskyldighet har andra som bedriver eller låter bedriva den ska-degörande verksamheten och som brukar fastigheten i sin näringsverksamhet eller i of-fentlig verksamhet.”

Bolaget förtränger skadeståndrätt i MB, som gäller markägare och verksamhetsutövare.

Skadeståndsrätt gäller även om verken håller sig inom tillåtna värden för buller/skuggor.

2.5 Officialprincipen

Bullerkrav i verkens närhet gäller alla omgivande bostäder enligt NVs remiss, citat 30:

 Riktvärdena bör gälla samtliga bostäder i vindkraftverkens närhet

 Bestämmelserna i miljöbalken är tvingande och syftar bl.a. till att människor ska vara tillförsäkrade ett grundläggande skydd mot störningar i miljön som kan medföra olägenhet för människors hälsa

 Det går inte att genom avtal skriva bort det grundläggande miljörättsliga skyddet mot olägenhet för människors hälsa.

Regler om skadestånd finns i miljöbalken 32 kap. § 3 och § 6. Reglerna gäller även om vindkraftverken håller sig inom tillåtna gränser vad gäller ljudnivåer, skuggtid och annat.

Sex (6) MMD ansvarar för rätt till fastställelsetalan om skadeståndsrätt enligt MB, vilken kan gälla minst 75 bostäder inom 2,5 km från verken, vilken talerätt beviljas av MMD.

För fastställande av skadeståndsbelopp krävs stämning, med värdering av fastighet före och efter det att verket har kommit till stånd. Värdering organiseras i närvaro av jurist.

Gängse skadeståndsbelopp i Danmark är 250000 DKR vilket här motsvarar minst 30 Mkr.

27 WHO, Environmental noise guidelines for the European region, 2018.

28 State code 23: Wind farm development. State of Queensland. Published by the Department of Infrastructure, Local Government and Planning, 1 William Street, Brisbane Qld 4000, Australia, July 2017.

http://www.dlgrma.qld.gov.au/resources/guideline/planning/wind-farm-state-code-planning-guideline.pdf

29 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/_sfs-1998-808/#K6

30 SOU 2013:57, Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet kap 8.2,s. 199 ff.

2.6 Samverkan mellan buller- och synintryck

Vid samverkan mellan buller- och synintryck skall SNV5956 31 och M 4499-15 32 beaktas genom skärpning krav. I dom M4499-15 låg verket nära 40,0 dB(A) i bullernivå, citat 33:

”I fråga om större avstånd brukar normalt avgörande hänsyn inte tas till synintrycket av verket såvida det inte rör sig om beslut om landskapsbilden. Av bildmaterial och av iakt-tagelser vid syn drar domstolen ändå slutsatsen att vid de närmast belägna bostäderna kommer vindkraftverket att vara ett dominerande inslag i den rumsliga upplevelsen.

På de relativt korta avstånd som det nu rör sig om innebär verkets storlek att en bety-dande del, cirka 18 grader, över horisonten, av utblicken från tomtplatsen tas i anspråk.

Med beaktande av samverkande störning av syn- och hörselintryck befaras detta utgöra ett inte helt obetydligt intrång i boendemiljön, som de boende inte har godtagit.”

Litet avstånd till många bostäder, med bullernivåer nära eller högre än 40,0 dB(A), stri-der mot M 4499-15, varför verken bör förbjudas, Bilaga 10. I Danmark rivs 2450 verk som ligger för nära bostäder, även om kravet där är som högst 11,3 ° horisontvinkel.

För 16 bostäder i Gräsgärde är horisontvinkeln > 11,3 ° varför bullerkravet skärps.

Åtminstone bör osäkerhet enligt Naturvårdsverket beaktas dvs. 40,0 – 1,0 = 39,0 dB(A).

I annat fall riskeras stora kostnader, då danska erfarenheter om vindkraftsmiljön når hit.

Inte mindre än 43 bostäder får verk inom 1500 m, som är minimiavstånd i Queensland.

3. Skuggtider

Sannolik skuggtid beräknades för en horisontell yta om 5x5 m placerad 2 m över mark.

Växthusläge råder dvs. inget hinder finns i terrängen för solen att lysa på bostaden.

Väderdata från Växjö nyttjades dvs. molnighet och solhöjd i Växjö, samt vindriktning enligt SMHI, Växjö. Helårsskuggtid beräknades med hänsyn till dessa indata, Figur 6.

Tabell 2 och Bilagor 11-12 visar att verken är synnerligen olämpligt placerade, då 16 av 76 bostäder får längre än tillåten lång maximal 30 min. per dygn (Bolaget har inte utfört beräkningar av maximal skuggtid per dygn enligt Boverkets krav) samt får 14 av 76 bo-städer längre än 8 h/år sannolik skuggtid. Skuggtidsregulator skall monteras på verken före det att de tas i drift, men utsatta bostäder får ändock ett skugginferno, morgon och kväll, med beaktande av att de kommer att utsättas för blixtrande vitt ljus, dag och natt.

I dessa bygder med låg bakgrundsbelysning är det blixtrande ljuset särskilt besvärande.

4. Energifångst

Bilaga 13 visar att vindhastighet enligt Energimyndigheten (MIUU2011), 100 m över mark, för ruta SWEREF 565000; 6265000, är 6,7 m/s 34. Navhöjd minskas med 0,75x skogshöjd, dvs. 150 m över mark är vindhastigheten 6,7+0,012x(150-100)= 7,3 m/s.

Vindhastigheten ges över markförskjutningsplan, vilket innebär att navhöjd minskas med 0,75 gånger skogens höjd eller med 0,75 gånger 20 m, eller omberäknad med ca 15 m.

Riksintresses vindstyrka uppfylls inte då krav för detta är > 7,2 m/s, 100 m över mark 35.

31 En rapport från kunskapsprogrammet Vindval. ISBN: 978-91-620-5956-9. Naturvårdsverket. 2009.

http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/5900/978-91-620-5956-9/

32 Marie Gerrevall. Bruno Bjärnborg. Dom Frinnaryd, Aneby kn. M4499-15. MMD. Växjö TR. 2016-07-04, 13 sid.

33 Marie Gerrevall. Bruno Bjärnborg. Dom Frinnaryd, Aneby kn. M4499-15. MMD. Växjö TR. 2016-07-04, 13 sid.

34 http://vindatlas.se/vindkart/umyhres_v2011_07_120m.png

Figur 7 visar energi vid 8 m/s för verket Vestas V150-5.6-5 600, dvs. 23 GWh per år 36. Avdrag för vakeffekt är uppenbar då flera verk står i rad i förhärskande vindriktning.

I Bilaga 3 visas att verk står för tätt (398 m) jfrt med krav på 5 ggr turbindiameter (5x150= 750 m) med avdrag för energin som följd 37: -0,25x(1-398/750)x100= -12%.

Mode 0 – 5,6 MW innebär att verk körs för fullt, vilket ger 2,6 dB(A) för hög bullernivå.

Nedreglering med 2,6 dB(A) innebär mode 2 med 21,1 GWh per verk och år, Figur 8.

För nio (9) Vestas V150-5.6-5 600 5,6 MW erhålls då 0,127 TWh per år i energifångst:

EMode 2 - 5,6 MW = 9 x (7,3/8)³ x 21,1 x 0,88 = 127 GWh/år 38.

Related documents