verktyg, 2.2.2 Användning av digitala verktyg i svenskundervisningen och 2.2.3 Inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen. Det avslutande avsnittet är 2.3 Styrdokument.
2.1 Begrepp och definitioner
• Digitala verktyg – Lärplatta (exempelvis iPad), dator och smartboard (interaktiv skrivtavla).
• Förutsättningar - Tillgång till digitala verktyg och lärares kompetens.
• Användning - Elevfokuserad användning av digitala verktyg i undervisningen.
• Att skriva sig till läsning (ASL) - Arbetsmetod för att lära sig läsa och skriva med hjälp av digitala verktyg.
• En-till-en-uppsättning - Eleverna har tillgång till en personlig lärplatta.
2.2 Bakgrund och tidigare forskning
Detta kapitel inleds med definitioner av begrepp under avsnittet 2.1 Begrepp och definitioner.
Följande avsnitt 2.2 Bakgrund och tidigare forskning innehåller litteratur gällande digitala verktyg. Det avslutande avsnittet är 2.3 Styrdokument.
2.2.1 Förutsättningar för användandet av digitala verktyg
En viktig aspekt gällande tillgång till digitala verktyg är ekonomi (Khalid m.fl., 2015, s. 344).
Att endast öka tillgången till digitala verktyg medför däremot inte automatiskt att de används på ett kunskapsutvecklande sätt i undervisningen. Ifall lärarna inte får den kompetensen de behöver för hur och när digitala verktyg kan användas, tenderar det att sänka motivationen hos lärarna, vilket kan bidra till att verktygen inte används alls (Valiente, 2010, s. 7–8).
Lärarnas kompetens är därför en viktig aspekt vid inköp av dessa verktyg, att de måste få rätt förutsättningar när det förväntas av dem att använda verktygen i undervisningen (Steinberg, 2013, s. 23). Det behövs däremot mer än bara kompetensutveckling till lärarna för att de digitala verktygen ska kunna användas på ett bra sätt. Detta på grund av att tekniken ständigt uppdateras och det mesta som lärarna lär sig i kursen förmodligen kommer vara föråldrat om några år. Den största delen av kompetensen kommer istället ifrån att både lärare och elever
använder digitala verktyg i praktiken, både på fritiden och i skolan, och på så sätt lär sig av det (Erstad, 2010, s. 62). Det är avgörande att alla på skolan samverkar och lär och utvecklas av varandra. På så sätt kan även utbildningen till eleverna förbättras gällande digitala verktyg (Skolverket, 2017, s. s.10).
Skolor bör ha en plan om hur digitala verktyg ska användas och underhållas, annars riskerar de att bli liggande om tekniska problem uppstår och hindra användningen av
verktygen (Steinberg, 2013, s. 22–23). För skolor som inte har en-till-en-uppsättning när det gäller lärplattor är ett stabilt system där lärarna kan boka verktygen för användning i
undervisningen avgörande. Dessutom är förvaringen av dessa viktig då de behöver ha tillgång till att laddas och vara otillgängliga för obehöriga, alltså förvaras i exempelvis skåp med hög säkerhet (Steinberg, 2013, s. 67–68). Med användning av teknik kommer även tekniska problem. Det måste då finnas tydliga riktlinjer i hur dessa ska hanteras (Steinberg, 2013, s.
70).
Problem som kan uppstå som läraren behöver hantera är exempelvis problem med uppkoppling eller att lärplattorna är urladdade. Tekniska problem tar därmed tid från undervisningen (Engin & Donanci, 2015, s. 273). Vissa skolor har stora brister i hur den tekniska supporten fungerar och det tar därför mycket tid att åtgärda de fel som uppstår. Detta innebär att även fast ambitionen och kompetensen finns till att använda sig av digitala verktyg i undervisningen hämmas den på grund av den tekniska aspekten (Skolinspektionen, 2012, s.
3). På vissa skolor finns däremot utvalda pedagoger som har det i sin tjänst att till exempel fungera som teknisk support och hjälpa sina kollegor när tekniska problem uppstår
(Skolinspektionen, 2012, s. 4).
2.2.2 Användning av digitala verktyg i svenskundervisningen
Tillgången till internet har haft en stor påverkan på demokratin. Trots att det finns positiva aspekter till att öppna upp den världen för eleverna så bör lärare tänka på att det även är svårt att begränsa vad det är eleverna får tillgång till med internet. Samtidigt är det inte
motiverande för eleverna att använda digitala verktyg om de är för styrda av läraren (Steinberg, 2013, s. 34–35).
I och med den snabbt växande tekniska utvecklingen blir åtkomsten av olika arbetssätt i undervisningen större (Skolverket, 2017, s. s.10). Det finns mängder av material för en lärare att välja bland gällande digitala verktyg, som appar. Det finns däremot svårigheter i att hitta lämpliga appar och appar där läraren kan följa elevernas kunskapsutveckling (Blackwell, 2014, s. 12). När apparna används på rätt sätt och anpassat efter elevernas kunskapsnivå finns
det möjlighet för personlig kunskapsutveckling hos eleverna då materialet är anpassat efter individen (Hutchinson & Beschorner, 2015, refererad i Lu m.fl., 2017, s. 3–4). Det finns olika åsikter bland lärare verksamma i de yngre årskurserna kring lämplighet av att integrera
digitala verktyg i undervisningen (Blake m.fl., 2011, s. 35).
Digitala verktyg kan vara av stor betydelse i fråga om stödinsatser för att uppnå det nämnda målet. Det finns även fler användningsområden till digitala verktyg, vilka är att kunna variera men även kunna individualisera undervisningen (Skolverket. 2017, s. 13).
Digitaliseringen möjliggör även nya arbetssätt och metoder som förut inte var möjligt, samtidigt som det kan göras både på ett enklare, snabbare och bättre sätt än tidigare (Skolverket, 2017, s. 21). Dessutom kan lärplattor individualisera undervisningen till varje elev då uppgifterna kan göras självständigt och utföras i elevens egna takt (Gybas m.fl., 2017, s. 93).
Digitala verktyg kan underlätta individualisering av undervisningen för läraren.
Exempelvis finns det program som läser upp text, för de elever som har det behovet
(Steinberg, 2013, s. 43). Detta kallas för talsyntes. Med talsyntesprogram menas ett program som läser upp bokstavsljudet tillhörande den bokstav eleven skriver. När hela ord och meningar skrivs kan även programmet läsa upp dessa, vilket möjliggör att eleverna ständigt kan vara medvetna om vad de skriver och om de skrivit fel (Forsberg & Lövgren, 2013, s.
15).
ASL betyder Att skriva sig till läsning och innebär att större fokus läggs på att eleverna ska lära sig läsa och skriva istället för att från början fokusera på att forma bokstäver med papper och penna. Argumentet till detta är att om eleverna först lär sig allt om de olika bokstäverna går det sedan snabbt att lära sig att forma dessa. Istället lär sig barnen att läsa genom att på egen hand koppla ljud till bokstav för att sedan skriva texter som för eleven känns meningsfulla. I arbetsmetoden ASL används någon form av digitalt verktyg
innehållande ett tangentbord, såsom lärplatta eller dator, men även ett talsyntesprogram som läser upp bokstavsljuden och meningarna. På så sätt kan alla elever skriva texter utifrån deras egen kunskapsnivå (Forsberg & Lövgren, 2013, s. 11). För elever som är i början av sin läs- och skrivinlärning visar forskning dessutom att barnen inledningsvis har lättare för att skriva än att läsa, vilket gör att digitala verktyg innebär ett enklare redskap för eleverna att skriva texter med (Trageton, 2014, s. 11). I ASL skapar eleverna kontinuerligt texter, vilket innebär att språket ständigt utvecklas då eleverna använder sig av det och därmed utvecklas även elevernas ordförråd (Forsberg & Lövgren, 2013, s. 112). Att arbeta med ASL kan även öka motivationen hos eleverna, då exempelvis de bokstäver och ord som skrivs är lätta att
identifiera och ändra på till skillnad från när eleverna skriver med penna (Forsberg &
Lövgren, 2013, s. 117). Detta visade sig extra tydligt hos pojkarna när arbetssättet innebar att eleverna skrev för hand först i årskurs 2, både utifrån inställning till att skriva och läsa (Trageton, 2014, s. 11).
2.2.3 Inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen
Forskning om huruvida ASL fungerar i praktiken eller inte visar sig ofullständig då processen inte följts fullt ut i de aktuella skolorna (Slavin, 1999, refererad i Genlott & Grönlund, 2013, s. 99). Detta arbetssätt, när eleverna arbetar individuellt, resulterar i att diskussioner i
klassrummet minskar. Dessa diskussioner om ord och texter, med lärare och klasskamrater, är viktiga aspekter i elevens lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Dessutom finns brister i att jämföra hur digitala verktyg fungerar i skolan nu jämfört med när verktygen
introducerades i skolan, då det skett stora förändringar i tekniken och i hur verktygen används i klassrummet. När det används idag används det mer integrerat i övrig undervisning och inte endast i individuellt arbete (Genlott & Grönlund, 2013, s. 99). Vid en observation fann Trageton (2014, s. 62) att elever som arbetade med lärplattor i par med en klasskamrat behövde mindre stöd från läraren än elever som arbetade individuellt, alltså en-till-en.
Fördelarna med att elever delar på en lärplatta är, förutom att eleverna gynnas av samarbetet, att kostnaden för dessa verktyg blir betydligt lägre. I Genlott och Grönlunds (2013, s. 103) studie har det visat sig att elevernas läs- och skrivkunskaper utvecklats genom att
undervisningen integrerats med ASL och även sociala aspekter som exempelvis diskussioner.
Elevernas inställningar var även positiva till både arbetssättet och den utveckling som de gjort under studiens gång.
Det finns fördelar och nackdelar med de två olika arbetssätten, att skriva med hjälp av lärplatta jämfört med papper och penna. Utifrån ett kognitivt perspektiv kan papper och penna föredras vid skrivuppgifter, samtidigt finns fördelar med tangentbord som underlättar
automatisk bokstavsproduktion. Det neurovetenskapliga perspektivet visar fördelar med att skriva för hand, som att bokstavsuppfattning utvecklas när eleverna får öva på motoriken och att forma bokstäverna för hand. Ur det sociokulturella perspektivet föredras det digitala skrivandet med tangentbord, liknande arbetssättet ASL (Wollscheid, m fl., 2016, refererad i Mangen & Balsvik, 2016, s. 2–3).
Fördelar med lärplattor i klassrummet är exempelvis att elevernas motivation och koncentration ökar med hjälp av dessa digitala verktyg (Flewitt m.fl., 2015, s. 12). Andra fördelar är dessutom att eleverna enklare kan se progressionen av sitt eget arbete och lättare
kan redigera och rätta misstag (Flewitt m.fl., 2015, s. 15). En framgångsfaktor hos elever som lär sig ett andraspråk är att arbeta med kombinationen av ord och bild (Gu & Lornklang, 2021, s. 125). Lärplattor möjliggör även nya sätt för elever att lära sig ny kunskap och ger möjlighet för elever med behov av stöd att arbeta på samma sätt som övriga elever (Gybas m.fl., 2017, s. 93). Hatties (2009) (refererad i Trageton, 2014, s. 39) studier har visat resultatet att eleverna inte nödvändigtvis utvecklas av just användningen av digitala verktyg. Däremot visar arbetssättet utveckling i att skriva på tangentbord. Bebell m.fl. (2012, s. 1–2) redovisar en studie som visar på att den tidiga läsutvecklingen hos eleverna har en positiv inverkan av digitala verktyg som lärplattor. En studie, gjord av Benton (2012, s. 86+89), har visat att lärare upplever att elevernas arbete förbättras och att eleverna fokuserat och engagerat kan arbeta med en uppgift under en längre tid med hjälp av en lärplatta. Engen (2002, s. 48) skriver att spel som låter eleverna öva på kopplingen mellan bokstav och språkljud kan visa goda resultat. Funktionerna i dessa program är att, förutom variation av speluppgifter, så får läraren och eleverna även möjlighet att se elevens reaktionstid och det rätta svaret. Genlott och Grönlunds (2013, s. 103) studie har visat att elever som arbetar gemensamt med digitala verktyg och samarbetar vid skrivande av texter får en bättre förståelse för texten och hur den skrivna texten uppfattas av andra.
Inställningen till att utveckla användandet av digitala verktyg i undervisningen varierar.
En orsak till att många är negativa till det är faktorn att det kan uppstå mycket tekniska problem. Även tiden som behöver läggas ner på det för att lära sig och ha tillräcklig kunskap för att kunna digitalisera undervisningen är en faktor (Skolinspektionen, 2012, s. 4). En orsak till att lärare kan se negativt på arbetet med digitala verktyg är att det individuella arbetet med lärplatta kan innebära en minskning av de diskussioner som sker i klassrummet mellan lärare och elever (Oberg & Daniels, 2013, refererad i Walsh & Farren, 2018, s. 154).
Om integreringen av digitala verktyg i undervisningen, som exempelvis lärplattor, är ogenomtänkt ger inte verktyget nödvändigtvis eleverna något kunskapsmässigt (Chou m.fl., 2012, s. 13). När digitala verktyg används i undervisningen behöver därför organisation och genomförande med ett tydligt syfte och mål tänkas igenom ordentligt för att stödja elevernas lärande. Ett mindre genomtänkt användande av digitala verktyg i undervisningen kan istället medföra en försämring i elevens lärande (Skolverket, 2017, s. 14). De faktorer som ska locka in eleverna, som musik och spelkaraktärer, kan också vara de faktorer som påverkar
koncentrationen negativt. Det krävs därför en noggrannhet vid användandet av digitala verktyg. Användning av exempelvis appar ska vara utvecklande för eleverna (Steinberg, 2013, s. 23).