Barnkonventionen i myndigheter

I dokument BO_2002_utanbilder Sida 3. Många syns inte men finns ändå (sidor 115-120)

bo har under en tvåårsperiod samarbetat med nio pilotmyndigheter, Arbetsmiljöverket, Boverket, Migrationsverket, Länsstyrelsen i Skåne, Rikspolis-styrelsen, Skolverket, SocialRikspolis-styrelsen, Ungdoms-styrelsen och Vägverket.

bo har genomfört en rad informations- och utbild-ningsinsatser under året i nära samarbete med pilot-myndigheterna och har genom det tagit till sig kun-skaper och erfarenheter om barnkonventionens om-sättning. bo har i sitt arbete med myndigheterna själva arbetat utifrån de framgångsfaktorer, som be-skrevs i förra årets rapport till regeringen. Samarbetet har förankrats i ledningen för att få legitimitet. I för-sta hand har ledningen och chefer på andra nivåer fått utbildning och/eller information om barnkonventio-nen. Därefter har övrig personal eller nyckelpersoner erbjudits information och utbildning utifrån vad som passat den enskilda myndigheten. Uppläggningen av utbildningarna har skett i dialog med respektive myndighet och en rad olika modeller har tagits fram.

Samarbetet har sett olika ut för de olika myndig-heterna, några av myndigheterna upprättade en sär-skild projektplan. Kontaktpersonerna från pilot-myndigheterna har under året haft ett fortsatt erfar-enhetsutbyte genom den referensgrupp de ingår i.

Fra m g å n g s f a k t o rer röner fra m g å n g

I början av 2ooobeskrev Ekonomistyrningsverket (esv) i sin rapport Barnperspektiv vid statliga beslut en rad framgångsfaktorer för arbetet med att införa ett barnperspektiv i statlig verksamhet: e n g a g e m a n g , utbildning, dialog och erfarenhetsöverföring. Förutom i förra årets rapport Båda är bäst, typ har bo presente-rat dessa framgångsfaktorer i två nya böcker. De pub-licerades vid årsskiftet 2oo1/2oo2 och vänder sig till statliga myndigheter respektive kommuner och landsting, Barnets bästa – från vision till verklighet och Med barnkonventionen som karta och kompass – i kom-muner och landsting.

I boken Barnets bästa – från vision till verklighet beskriver bo hur Boverket, Migrationsverket,

Riks-polisstyrelsen och Vägverket har arbetat utifrån dessa framgångsfaktorer. För att få en bild av hur de nio pilotmyndigheterna uppfattat samarbetet med b o sändes en enkel enkät ut till kontaktpersonerna vid myndigheterna under hösten 2oo1. Åtta kontaktper-soner besvarade enkäten som också innehöll ett antal frågor om hur myndigheterna nu arbetar vidare med barnkonventionen. b o har under arbetets gång be-tonat betydelsen av framgångsfaktorerna. Sju av myn-digheterna som svarade instämmer i att dessa fram-gångsfaktorer är verksamma och att de har tillämpats i arbetet.

I sina svar anger myndigheterna ytterligare ett antal faktorer som varit viktiga i arbetet. Hit hör prioritering, uthållighet, tydliga krav i olika styr-dokument och uppföljning, frågeansvarigas status, barnkonventionens relation till myndighetens arbets-uppgifter och anpassad utbildning.

Nöjda med BO:s stöd

Alla kontaktpersoner är i stort nöjda med samarbetet med bo och det stöd de fått. Samarbetet med pilot-myndigheterna har haft skiftande karaktär och inne-håll. När vi nu summerar två års samarbete finner vi att det vid samtliga myndigheter pågår ett arbete med att genomföra barnkonventionen i myndig-hetens ordinarie verksamhet.

Ambitiösa utbildningspro g ra m

Sex myndigheter har genomfört ambitiösa utbild-ningsprogram som varierat både vad det gäller mål-grupper och tidsåtgång. Genomgående för myndig-heterna är att ledningen har fått utbildning och infor-mation om barnkonventionen. Ett annat genomgående drag i utbildningsinsatserna är inriktningen mot handläggare och experter. Informations- och

utbild-ningsinsatserna har varierat i tid från en timme till två dagars konferens och i ett fall en hel veckas utbildning kring bland annat barnkonventionen, aktuell lagstiftning och samtal med barn. De sex myndigheterna har planerat och genomfört utbild-ningarna i samarbete med bo. Några myndigheter har vid sidan av detta anlitat frivilligorganisationer.

Två stora myndigheter, Migrationsverket och Riks-polisstyrelsen, har valt att utbilda handledare/kontakt-personer som ska ansvara för utbildningarna på andra nivåer i myndigheterna.

Positiva sidoeff e k t e r

Arbetet med barnkonventionen har också gett posi-tiva sidoeffekter. Tydligast redovisas det av kontakt-personen vid Migrationsverket som bland annat konstaterar att arbetet med barnkonventionen gett möjlighet till genomlysning av hela org a n i s a t i o n e n utifrån ett perspektiv. Till det kommer att arbetet gett insyn i alla processer och en möjlighet att se brister i till exempel verksamhetsplaner.

Andra konstaterar till exempel att arbetet med barnkonventionen stimulerat till dialog mellan led-ning och medarbetare liksom till kunskapsfördjup-ning och attitydpåverkan.

Svårigheter i arbetet

Bland de svårigheter pilotmyndigheterna har funnit nämns till exempel möjligheten att få acceptans på alla nivåer för att ”prioritera också denna fråga”, att

”översätta” konventionen till den egna myndighetens språk och att väcka engagemang. En kontaktperson ser en svårighet i att ”orden, fraserna i barnkonventio-nen är utnötta och glider lätt förbi utan att på djupet förändra tänkande och beteende”. I flera svar konsta-teras att det praktiska med barnkonsekvensanalyser

upplevs som problematiskt – en osäkerhet kring hur man går från teori till praktik.

Genomtänkt stra t e g i

Samtliga redovisar att det i myndigheterna finns en genomtänkt strategi för arbetet med barnkonventio-nen och att särskilda personer på såväl chefs- som handläggarnivå är utsedda som ansvariga för arbetet.

Vi kan konstatera att fem av åtta myndigheter redan har uppdraget att arbeta med barnkonventionen inskrivet i sina regleringsbrev. Sju av myndigheterna har skrivit in uppdrag kring konventionen i sina styr-dokument – verksamhetsplaner eller motsvarande.

Samtliga kontaktpersoner redovisar att deras myn-digheter har planer för ett fortsatt arbete med barn-konventionen genom att satsa på att utbilda olika personalkategorier och att lyfta fram barnperspektivet i myndigheternas styrdokument. Det framgår också att myndigheterna söker sig fram till former för att konkret införa barnkonsekvensanalyser i ”vardags-arbetet”.

Efter två års intensivt och stimulerande arbete till-sammans med pilotmyndigheterna kan vi från bo:s sida konstatera att alla antagit utmaningen att föra in ett barnperspektiv i arbetet.

Nationell ko n f e re n s

För att sprida de erfarenheter som pilotmyndigheterna har av sitt arbete med barnkonventionen till andra myndigheter anordnade bo en nationell konferens Barnperspektiv i statlig verksamhet den 6 december 2oo1. Syftet med konferensen var att samla de erfaren-heter som gjorts så här långt och att göra ett avstamp inför det fortsatta arbetet. b o kände att tiden var mogen för att inte enbart ta in kunskap och idéer utan att även försöka omsätta dem. Konferensen erbjöd

därför ett antal workshops kring ett par moment som visat sig vara av stor betydelse för att nå resultat och som visat sig vara särskilt svåra att ta sig an. Tanken var att varje myndighet skulle kunna hitta någon workshop som motsvarade just deras behov för att komma igång med arbetet eller att fortsätta redan påbörjat arbete. Workshops fanns kring rubrikerna:

Barnkonventionens grunder, Framgångsfaktorer – hur lägger man upp en strategi för att arbeta med barnkon-ventionen? Perspektivarbete – vad är det? Barnkon-sekvensanalyser – hur gör man? Barnets bästa, Former för inflytande, Samtal med barn.

Handbok ger stöd

Boken Barnets bästa – från vision till verklighet vänder sig till chefer och andra anställda inom offentlig valtning. Den erbjuder stöd och stimulans för ett för-ändrings- och utvecklingsarbete med utgångspunkt i barnkonventionen. Den beskriver också de krav som barnkonventionens genomförande ställer på myndig-heter och hur ett barnperspektiv kan omsättas i stat-lig verksamhet

Det finns idag en viss kunskap om barnkonven-tionen och dess betydelse såväl bland vuxna som hos barn och unga själva. Många myndigheter med beslutsansvar för barns uppväxtvillkor har upptäckt de potentialer som barnkonventionen har som både mål och verktyg i verksamheten.

Samtidigt efterlyses mer information och kunskap om barnkonventionen och metoder för dess tillämp-ning framför allt i praktisk verksamhet inom kom-muner, landsting och myndigheter. Det handlar till exempel om hur ett barnperspektiv kan genomsyra en verksamhets arbetsprocesser eller hur barnets bästa kan bedömas i myndigheters beslut. Hur sådana pro-cesser kan gå till visar det arbete med att förverkliga

barnkonventionen som bland annat pågår inom Boverket, Migrationsverket, Vägverket och Riks-polisstyrelsen. I boken föreslår bo en modell för vad som kan innefattas i en barnkonsekvensanalys.

Enkät till statliga myndigheter

Under slutet av 2oo1 sände b o ut en enkät till ett 9o -tal statliga myndigheter som mer eller mindre arbetar med barn och ungdomar. Detta är den andra enkäten till statliga myndigheter, den första gjordes 1998.

Barnkonventionen i kommuner

I dokument BO_2002_utanbilder Sida 3. Många syns inte men finns ändå (sidor 115-120)