Samtliga pedagoger i båda undersökningsgrupperna tänkte på lek som något positivt och att man mår bra av att leka. Några tänkte på sin barndoms lekar och andra tänkte på barns lekar som det ser ut idag. Gemensamt för alla var att det var viktigt för barn att leka och att ha roligt.
När jag ser barn som leker mår jag väldigt gott. (Lågstadielärare, grupp A)
Vidare tänkte alla pedagogerna på den fria leken, ute eller inne, lek som barnen skapar utifrån sin egen fantasi. Samtliga menade att rolleken var viktig och att barnen fick möjlighet att utveckla den under fri lek.
… fantasi, skapande, rollek och social samvaro. (Förskollärare, grupp B)
Resultaten visade att samtliga pedagoger menade att leken var viktig och utvecklande och bidrog till barnens trivsel och att de hade roligt.
För att skapa trivsel och goda inlärningsmöjligheter menade pedagogerna att miljön har stor betydelse.
Grupp A
I grupp A menade pedagogerna att en bra lekmiljö måste vara trygg, barnen ska känna tillit, våga skratta, bjuda på sig själv och känna sig nöjda. De önskade att den miljön som finns i leken ska finnas i klassrummet, och att arbetet som barnen gör ska kännas så stimulerande, att det blir lekfullt.
40
När barnen säger: Oh det här gick ju bra och man märker att de nästan är inne i ett flow, är man ju så nära lek man kan komma. (Lågstadielärare)
Vidare menade man att vid omorganiseringar skulle man tänka mer på miljön, så att den anpassas bättre för de barn som finns där. Detta genom att skapa miljöer, utrymme, ge möjlighet och förutsättningar för lek högt upp i klasserna.
Alla i undersökningsgruppen var ense om att det inte fanns fysiskt utrymme för lek. Skolan var inte anpassad för små barn, den var inte byggd för lek. Inne var det för trångt och de menade att man fick hitta på lekar som inte tog stor plats. Pedagogerna beskrev miljön med att det fanns mörka väggar, det var dystert, hårda golv, trånga korridorer, endast en ytterdörr och att skaderisken varstor.De var nöjda med klassrummen men i övrigt tyckte de inte att miljön var bra. De menade att det krävs att barnen har tillgång till den lilla vrån, annars kommer det någon och stör, de som har påbörjat en lek. Överlag menade man att lokalerna var urdåliga, förutom på förskolan och fritidshemmet. I förskolan fanns det rum för bygglek, skapande och rollek. Det krävdes mycket planering för att alla skulle kunna använda alla lokaler, vilket medförde att det var mest årskurs ett som använde förskolans lokaler, tillsammans med förskolebarnen. Lågstadieläraren som arbetade i årskurs ett förklarade att barnen gick in på förskolan och lekte med de gamla sakerna och förskolebarnen kom in på skolan. Framför allt var det så på höstterminen, då barnen verkligen behövde det. Hon menade att årets grupp inte var ett dugg intresserade av skolarbete, detta var inget som de hade längtat efter. En del hade väl, men sedan kom de på att det inte var så roligt som de trodde, även de som hade längtat, ville leka.
Efter de två, tre första åren glöms det bort vilka förutsättningar man har som lärare att skapa goda pedagogiska miljöer. (Specialpedagog)
Pedagogerna menade att de försökte göra miljön så inbjudande, harmonisk och vacker som möjligt. De menade att detta var viktigt med en inbjudande miljö för alla som vistades på skolan.
Jag har ett extra rum hela skolgården. (Lågstadielärare)
Samtliga tyckte att utemiljön var torftig, men menade att klätterställningen och det som fanns där var ganska fint. Inte helt tokigt, det är vi vuxna som tycker att gården är tråkig, men barnen hittar sina ställen. De menade att barn är fantastiska på att hitta på. De har gjort gångar i taggbuskarna. Pedagogerna fick muta vaktmästaren, för att barnen skulle få vara där. De
41
menade, att barnen måste få leka på undanskymda platser, under uppsikt, och känna att de får vara ifred med sina lekar. Gården var stor och det fanns en fotbollsplan. Pedagogerna tyckte att barnen lekte bra ute på rasterna ända upp i åk fem. Vidare att de äldre barnen som inte leker måste erbjudas en bättre miljö. Det måste finnas bollar, bandyklubbor, basketkorgar osv. Gemensamt material som vi hade försvann, eftersom vi inte hade bra rutiner om vem som ansvarade för det.
… leker mest ute, om det är en inställningsfråga eller utrymmesfråga det vet jag inte. Det kan vara vilket som. (Specialpedagog)
Pedagogerna i grupp A menade att miljön har stor betydelse för leken och barnens trivsel. De ansåg att deras skola inte var byggd för yngre barn. Inomhus var lokalerna för små, förutom förskoleklassens. Det var svårt att utnyttja dessa lokaler, till de äldre barnen, det krävdes mycket planering, för att det skulle fungera. I årskurs ett detta året, fanns det inte mycket intresse för traditionellt skolarbete och pedagogen utnyttjade möjligheten att låta barnen leka i förskolans lokaler.
Det fanns inte mycket material till rollekar på skolan. Pedagogerna menade att det gällde att skapa miljöer, ge förutsättningar för lek högt upp i åldrarna. En pedagog uttryckte att hon hoppades att den miljö som finns i leken ska finnas i klassrummet, och att arbetet barnen gör ska kännas så stimulerande att det blir lekfullt. En annan menade att man får välja lekar som inte tar så stor plats. Ute fanns det en stor gård. Pedagogerna tyckte den var torftig men barnen skapade sina egna lekmiljöer. Vidare ansåg pedagogerna att barnen lekte bra lekar, långt upp i åldrarna. För de äldre barnen som inte lekte på rasterna, måste det finnas material som stimulerar till lek. Det fanns delade meningar i gruppen om förskoleklassen hade blivit skolifiserad eller ej. Pedagogerna var eniga om att leken hade stor betydelse för barnens trivsel i skolan och såg betydelsen, av sin egen del i att skapa dessa miljöer för barnen.
GruppB
Inställningen bland pedagogerna var, att trivs man och har en positiv anda lär man sig mer. Syftet med leken var att det skulle bli roligare.
I grupp B hade man tillgång till fritidshemmets lokaler och material, såväl ute som inne hela förmiddagen. Det fanns olika rum och mycket materiel att välja på för skapande, experimenterande, plats för rollek och fri lek.
42
Pedagogerna menade att lokalerna var bra men att de vid vissa tillfällen upplevde att de skulle behövt större golvytor
Ute var det bra, gården var stor och kuperad, höga träd att klättra i. Det fanns en hel del buskar, där barnen kunde leka ostört. Pedagogerna menade att det var bra att ha tillgång till fritidshemmets leksaker för att alla barn inte kunde leka så bra utan material. En av pedagogerna tyckte att det fanns för lite konstruktivt material utomhus. För lite som stimulerade fantasin.
Vi förde in gamla lekar som hopprep och bollskola. De tyckte att det var roligt. (Lågstadielärare)
Samtliga pedagoger i grupp B var nöjda med det mesta i skolmiljön. De hade inställningen att trivs man så lär man sig mer. Skolsalen på andra våningen var lite trång tyckte en av pedagogerna. Det var bra att det fanns små rum, med tanke på hur olika behov barnen hade. De hade tillgång till fritidshemmets lokaler och material på förmiddagarna, såväl ute som inne. Inne fanns det plats för olika sorters lekar. Ett rum för bygglek, ett för rollek med utklädningskläder, ett för skapande och experimenterande. En av pedagogerna tyckte att den fria golvytan i förskolan lokaler var för liten. Gården var stor och kuperad. Det fanns höga träd att klättra i. En pedagog tyckte att det fanns för lite material ute som var konstruktivt och att det fanns för lite som stimulerade fantasin. Samtliga ansåg att det var bra att ha tillgång till fritidshemmets leksaker. Pedagogernas uppfattning var att miljön och deras egen inställning, inspirerade till lek och att detta hade betydelse för barnens trivsel.