Basgruppsarbete

Efter tre dagars uppmjukning är det dags för det första basgruppsmötet, ett s.k. uppstartsmöte. Gruppmedlemmarna har lärt känna varandra något och under morgonen har de haft i uppgift att tillsammans formulera ett gruppkontrakt som ska ligga till grund för kommande samarbete. Före kontraktskrivningen diskuterar de under kurschefens ledning hur de vill att gruppen ska jobba och hur gemenskapen ska vara. I den grupp jag följer lovar medlemmarna varandra att vara delaktiga i och bidra till arbe- tet, att stötta och ställa upp för varandra, att ha gruppmöte en gång i veckan, att bjuda på det de kan, att inte vara rädda för att fråga, att vara ärliga, att inte tråka varandra men gärna skoja litet. Arbetet går snabbt. Brandman 5 skriver upp löftena på tavlan med driven handstil. När kon- traktet ska utformas på blädderblocksblad är han beredd att skriva där

99

också ”om inte någon annan som skriver bättre vill skriva”. Varje gruppmedlem ska underteckna kontraktet innan det hängs upp i klass- rummet. Även de andra gruppernas kontrakt tyder på att kamratskap värderas högt av brandmännen.

Pedagogiska situationer

Vi går ut på övningsfältet. Två situationer ligger till grund för kommande veckas studier på temat Räddning. Den första är en simulerad trafikolycka med två bilar inblandade. En person ligger medvetslös på vägen i röken från den ena bilen. En till synes död person sitter fastklämd i en bil och i den andra sitter en levande, fastklämd person bakom en utlöst krock- kudde. De studerande går runt och tittar, samtalar med varandra och antecknar vad de ser. Flera av dem försöker få kontakt med de skadade för att kunna ställa diagnos och prioritera. Den andra situationen visar en fallolycka med en man som ramlat ned i en silo. Det finns ingen utgång längst ned. Man måste fira sig ned och sedan hissa sig upp tillsammans med den döde. Efter att ha inspekterat olyckorna går grupperna tillbaka till grupprummen där textversioner av de båda situationerna gås igenom. Eftersom det är det första uppstartsmötet leder läraren arbetet. Enligt häftet ska arbetet inledas med en förberedande diskussion:

Under den förberedande diskussionen kontrollerar gruppen vad man redan kan om problemet i situationen. På så sätt aktiveras den kunskap som finns i gruppen, och det blir utgångspunkt för sökandet efter ytterligare kunskap. (PBL Ett kompendium i problembaserat lärande)

Det görs dock inte. Gruppen läser istället igenom situationen, pekar på olika detaljer och övergår sedan snabbt till att klargöra begrepp. Läraren, L176_{, säger att det är viktigt att alla är överens om vad som står i texten så} att de har samma utgångspunkt för arbetet. Samtidigt läser man och fun- derar kring målen i studiehandledningen. L1 förtydligar vad som menas. De studerande lyssnar till synes uppmärksamt. Nästa steg är att fastställa och analysera problemet.

76 _{Gruppen har olika lärare vid olika tillfällen, vilket påverkar interaktionen. De} betecknas L1, L2, L3 osv. för att läsaren ska kunna skilja dem åt.

100

Fastställ och analysera problemet

Syftet med situationen fastställs för att gruppen skall kunna avgränsa uppgif- ten. Nyckelord: Lägga fram förslag till förtydligande/omsätta situationens innebörd till ett bestämt problem/Formulera en tydlig problemställning. Ex: Vad skiljer hög riskmiljö från en vanlig insats?

(PBL Ett kompendium i problembaserat lärande)

Läraren klargör vad som menas och skriver sedan på tavlan: 1. trafikolycka

skadade människor

rök vid skadeplatsen - en person i röken trafiken

fastklämda

Han ber de studerande att formulera detta till en mening där problemet fastställs. Vad ska göras, när och hur? säger han. Brandman 5 frågar om han menar att de ska formulera en övergripande mening för hela pro- blemet. De studerande hittar inte något lämpligt svar. Till slut skriver L1 själv på tavlan: "Att omhänderta skadade på ett ur sjukvårdsmässigt och säkert sätt på skadeplats." Därefter är det dags för s.k. brainstorming som enligt PBL-instruktionen ska innebära en analys av problemet:

Notera alla förslag, idéer och associationer till problemet, utan att begära förklaringar eller granska kritiskt. Har ni kommit fram till mer än ett pro- blem kan ni behöva genomföra mer än en brainstorming. Rent praktiskt kan man göra på många sätt – en metod vi kommer att använda oss av är att alla skriver sina tankar som stödord på ”gula lappar”. Efter 5-10 minuter redovi- sar man sina lappar genom att klistra upp dem på tavlan och samtidigt berät- ta vad man menade med lappen. Man kritiserar inte varandras förslag, men däremot kan be (!) om ett förtydligande. (PBL Ett kompendium i problembaserat

lärande)

De diskuterar hur de ska gå tillväga. Brandman 6 föreslår att de ska an- vända lapparna eftersom det är lätt att flytta omkring dem. L1 råder dem att skriva frågor eller ett par ord. Han säger att de ska skriva ned "allt som finns i huvudet”. Alla skriver gula lappar med mycket liten handstil.

Kategorisering

Läraren sätter upp lapparna på tavlan och börjar systematisera dem. Alla ser att texten är för liten för att man ska kunna se vad som står, men

101

arbetet går vidare med lärarens hjälp. Han säger att lapparna kan ändras eller kompletteras vid behov och undrar om de saknar något. Enligt PBL-häftet ska de granska förslagen och förklaringarna som kommit fram, ta fram samband och sortera bort det som inte hör till ämnet.

Formulera lärmål eller lärfrågor

Titta på förslagen och förklaringarna som samlats i grupper under förra punkten. Vad är fortfarande otydligt? Vilken kunskap behöver ni inom varje problemområde? Formulera ett lärmål (”Kunna använda olika metoder för släckning vid rökdykning”) eller en lärfråga (”Hur utför man HLR på ett barn?”). Nyckelord: Formulera lärmål utifrån den kunskap som saknas. Formulera målen tydligt, väldefinierat och konkret. (PBL Ett kompendium i

problembaserat lärande)

Läraren poängterar nu att de ska fundera på vad de redan kan och vilka inlärningsbehov de har, men ingen säger vad han kan eller inte kan. Brandman 5 säger att varje situation är unik och att det är svårt att skapa generella lärmål som ska kunna användas övergripande. De studerande överlåter initiativet till läraren som tar upp sådant de inte tänkt på och ger förslag på formuleringar. Endast brandman 5 och 6 deltar i samtalet. Brandman 3 antecknar de 11 frågor man efter mycken möda kommer fram till och som ska besvaras under den kommande veckan:

Vilken/vilka bestämmelser och föreskrifter gäller vid avspärrning vid en tra- fikolycka?

Hur genomför jag säkring av skadeplatsen?

Hur gör jag min prioritering lämpligast på skadeplatsen? Vilket kunskapskrav finns för att omhänderta de skadade? Vilken utrustning/mtrl måste jag kunna?

Är det lämpligast med en standard rutin vid trafikolycka, isåfall vilka? Vad ska avrapporteras till ambulanspersonalen, innehåll?

Metod för nedfirning/hivning i schakt eller silo (räddare+patient)? Vilken utrustning måste jag kunna?

Finns det särskilda risker vid räddning av person i schakt/silo?

L1 uppmanar så brandmännen att använda allt som står till deras förfo- gande i studierna och påminner dem om att hänvisa till källorna. Han säger att de inte ska dela upp frågorna mellan sig och att alla ska kunna svara på alla frågor. Detta poängteras också i PBL-kompendiet som en förutsättning för arbetet.

102

Jag frågar om det var svårt att formulera problem och frågor för att de inte hade situationen klar för sig eller om det var formuleringarna de hängde upp sig på. Brandmännen svarar att de snabbt hade överblickat situationen på skadeplatsen och fått problemet klart för sig, men att det var svårare att formulera problemet i skrift i klassrummet.

Nästa dag är det uppstartsmöte i parallellblocket Hälsa & Fysisk trä-

ning I. Lappskrivandet går snabbare än dagen innan, men formuleringsar-

betet skapar fortfarande problem. Efter lektionen frågar jag om lappskri- vandet gett fler idéer än vad var och en haft, men brandmännen säger att alla håller sig inom samma områden. Jag frågar också om de känner sig delaktiga i lärandet så långt och på den frågan svarar de ja.

Självstudier

Nu tar man de lärmål eller frågor man formulerade under steg 5 och går ut och skaffar sig kunskap. Man kan arbeta i grupp eller enskilt. Kunskap skall vara förstådd och kunna tillämpas – att veta att farlighetsnummer 5 betyder oxiderande ämne är inte mycket värt om man inte vet vad det innebär. En förutsättning är att man inte delar ut lärmålen på de olika gruppmedlem- marna så att någon söker på ett område, en annan på ett annat. Alla skall söka information och skaffa kunskap inom alla lärmål!! Målet är att ni skall kunna ha en fruktsam diskussion på slutet – inte att ni skall redovisa för var- andra eller läraren. (PBL Ett kompendium i problembaserat lärande)

De studerande förväntas nu söka svar på de olika lärfrågorna samtidigt som undervisningen fortgår med föreläsningar, lektioner och övningar med anknytning till situationerna. Efter två dagar följer L1 upp hur arbe- tet går och Brandman 5 svarar att de vet vad de ska göra och att det bara är att köra på. L1 påpekar att var och en ska ha svaren klara till grupp- genomgången och tvärgruppsredovisningen i slutet av veckan. Därefter ska de sammanställa ett kompendium till var och en i gruppen, till de andra grupperna och till läraren. Han understryker att de ska ifrågasätta det de läser. Enligt PBL-häftet ska nu var och en arbeta på följande sätt:

Planera

Skapa rutin och balans mellan studier och avkoppling. Utnyttja tillgänglig tid på bästa sätt. Effektiv planering är nödvändig för bra resultat. Nyckelord: Besluta om vad som måste göras/Kontrollera när du har tillgång till biblio- tek, datorer, och andra resurser. Sätt upp realistiska mål och kontrollera att de uppnåtts.

103

Välj informationskällor

Sök de informationskällor som har med situationen att göra och som före- faller vara de ”bästa”. Här kan man dock göra en uppdelning om man vill, så att någon söker på internet, en annan i biblioteket osv. Nyckelord: Välj utifrån lärmålen/lärfrågorna, värdera källornas lämplighet, sök igenom käl- lorna.

Studieteknik

Skaffa information som kan förstås och som kan användas till att besvara lärfrågorna eller lösa delproblemen. Nyckelord: Läs med utgångspunkt från målen/Tänk efter: Förstår du det du läst?/Ifrågasätt det lästa. Är det logiskt? Vad stöder sig argumenten på? Associera. Koppla ihop det nya med gammal kunskap. Gör egna anteckningar.

Förbered redovisning

Fortfarande är lärmålen eller lärfrågorna utgångspunkten. Förbered vad du vill ta upp i basgruppen för att deltagandet skall vara effektivt och ge både dig och de andra i gruppen så mycket som möjligt. Se till att ha tillräckligt med egna anteckningar för att inte glömma bort något. Nyckelord: Reflekte- ra kritiskt över det som lästs/Omformulera otydliga delar som du stött på till konkreta frågor: Vad är det som är otydligt?/Avgör om du kan presente- ra ditt studerade material på ett tydligt sätt. (PBL Ett kompendium i problemba-

serat lärande) Basgruppsdiskussion

Efter tre dagar med självstudier, sjukvårdslektioner och praktiska öv- ningar träffas gruppen utan handledare för att gå igenom de svar var och en har funnit på de frågor som formulerats vid de båda uppstartsmötena. De väljer ingen ordförande eller sekreterare, men diskuterar tillsammans hur de ska lägga upp arbetet. Enligt instruktionen ska de arbeta på föl- jande sätt och med följande innehåll:

Under diskussionen tillämpas den nya kunskapen. Deltagarna kontrollerar om problemet kan lösas och målen uppnåtts. Lösningar och lärmål redovi- sas muntligt och skriftligt. Gruppen diskuterar otydligheter och frågor. Nyckelord: Presentera vad som studerats kortfattat och tydligt. Lös proble- met – hur skulle ni hantera det med era nya kunskaper?/Har ni nått lärmå- len/löst lärfrågorna?/Redovisa källor – har källorna varit bra?/Ställ frågor – ge kompletterande information /Testa den nya kunskapen kritiskt – vad har den för djup, vilka kopplingar ser ni, finns det andra uppfattningar? (PBL

Ett kompendium i problembaserat lärande)

De kommer överens om att gå igenom frågorna och komplettera de egna svaren utifrån vad de andra kommit fram till. De är engagerade och arbe-

104

tar snabbt och metodiskt. Arbetet kryddas med skämt, berättelser och redogörelser om egna yrkeserfarenheter. Brandman 6 har fått internet- material från någon i en annan grupp. Brandman 2 berättar om en video han har sett. Brandman 5 har pratat med en träningsexpert på sin hem- makår. Brandman 4 och 6 har hittat material till fallolyckan och de kommer överens om att kopiera detta så att alla kan läsa. Arbetsformen gör att alla är aktiva, men det är Brandman 5 och 6 som talar mest också vid detta möte. De säger alla var de funnit materialet. Referensgivningen har de tagit på allvar. Brandman 6 ifrågasätter att man ska läsa böcker om det man redan kan. Brandman 5, som tycks mån om att uppfylla det han uppfattar som skolans förväntningar, svarar att man ju måste ha källor. Han föreslår emellertid att de inte skriver ner all information utan bara hänvisar till de sidor i källorna som informationen står på och sedan avvaktar lärarens utlåtande om detta tillvägagångssätt.

Mycket av tiden går åt till procedurfrågor, till att fundera på hur de ska arbeta och hur de ska redovisa. De drar sig tillsammans till minnes vad läraren har sagt, bl.a. att de inte behöver skriva nu, att kompendiet inte ska vara inlämnat förrän veckan därpå. De bestämmer sig för att ta med datorn till redovisningen och att Brandman 6 då ska föra in de and- ras kompletteringar i sin egen text. Brandman 5 uppmanar de andra att inte "vidga konan för mycket". De är noga med att inte komma in på sådant som ska komma längre fram i kursen. De konstaterar att frågan ”Är det lämpligt med en standardrutin vid en trafikolycka och i så fall vilken?” inte har något entydigt svar och bestämmer sig för att undvika sådana frågor framöver. Brandman 6 säger att det gäller att formulera konkreta frågor annars kan det bli svårt att hitta information. De gör inte någon återkoppling till situationerna och de diskuterar inte källornas kvalitet. De testar inte ”den nya kunskapen” kritiskt, trots lärarens på- minnelse dagen innan. Trots instruktionen i PBL-häfte görs inte någon utvärdering av gruppens arbete:

Det är viktigt att en utvärdering av gruppens arbete avslutar basgruppsmö- tet. Vad har ni upplevt? Vad har fungerat bra och vad har inte varit så bra? Fundera också över din egen roll i gruppen – vad har jag bidragit med till gruppens resultat? (PBL Ett kompendium i problembaserat lärande)

105

Avslutande basgruppsdiskussion

Inte heller vid slutredovisningen väljs någon ordförande eller sekreterare. Brandmännen kommer förberedda och har med sig anteckningar, men tycks inte ha arbetat så grundligt som PBL-häftet föreskriver:

Alla skall förbereda sig för att aktivt deltaga i den avslutande diskussionen. Ett sätt att förbereda sig kan vara att arbeta lite mer med varje lärfråga. Nöj dig inte bara med att skriva ned svaret på lärfrågan utan skriv ner dina tan- kar och funderingar kring frågan och de svar du funnit. Det kan handla om att du ner (!) om du håller med eller inte håller med, men du måste tala om varför du instämmer eller misstycker.

Nöj dig inte heller med att bara söka i en källa/bok utan sök i många käl- lor/böcker. Om du hittar olika svar på en lärfråga, försök då att redovisa skillnaderna mellan svaren och sammanfatta gärna med vad du själv tyck- er.//Rita gärna skisser och figurer för att förklara hur du tänker. Motivera varför du tycker som du gör, och be kamraterna om förtydligande när du tycker något är oklart.

Arbeta med en fråga i taget, men om du upptäcker att lärfrågan du håller på med har beröring med en annan så redovisa även detta och varför du tycker att de hänger ihop.

Försök att skriva så tydliga och läsbara anteckningar som möjligt inför diskussionen. Du har hjälp av anteckningarna för att minnas det du vill ta upp, och ni kan kopiera och läsa varandras anteckningar efter diskussionen. Det förhöjer läreffekten ytterligare.

Tänk på att det är en diskussion – inte en redovisning för lärarna! Den avslutande diskussionen är ytterligare ett lärtillfälle där ni hjälper varandra att förstå situationen bättre. (PBL Ett kompendium i problembaserat lärande)

De går igenom lärfrågorna och Brandman 6 för in kompletteringar i sin datortext. Brandmännen stöttar varandra i formuleringsarbetet och klär sina kunskaper i ord. De har gemensamma erfarenheter från övningarna att falla tillbaka på. Läraren (L1) och Brandman 5 kompletterar med erfa- renheter från yrkeslivet. De återkommer till frågan om referensskrivning- ens hur och varför som de fortfarande inte är klara över. Avslutningsvis görs en snabb avstämning mot målen i studiehandledningen. Någon annan utvärdering görs inte. De kopplar inte tillbaka till situationerna eller frågan hur de skulle hantera problemet med sina nya kunskaper.

Tvärgruppsredovisning

Tvärgruppsredovisningen är det som avslutar varje block. Tanken med des- sa är att man skall dela med sig utanför sin egen grupp av resultaten. Klassen består av fyra grupper, och de kommer helt naturligt att ha kommit fram till

106

olika saker. Genom att för ett par timmar bryta upp de vanliga basgrupperna och sätta sig i nya grupper – tvärgrupper – får man tillfälle till en förnyad diskussion och möjlighet att förmedla kunskap, tips och goda råd mellan grupperna. Under tvärgruppsredovisningen går man först igenom var de olika grupperna inhämtat sin kunskap. Därefter diskuterar tvärgruppen och kommenterar temamålen som finns i studiehandboken. En diskussion om studiemetoder kan avsluta tvärgruppen. Arbetar alla basgrupper på samma sätt, eller har någon en egen variant som fungerar bättre för dem? (PBL Ett

kompendium i problembaserat lärande)

Redovisningen börjar i helklass. Kurschefen ber först om spontana syn- punkter på hur det varit att arbeta problemorienterat. En studerande som inledningsvis uttryckt förtvivlan och uppgivenhet inför arbetssättet säger att han ”börjar se ljuset i tunneln”. "Det var svårt att veta vad ni var ute efter i början", säger en. "Nu är det mer konkret." "Bra med kopplingen teori/praktik," säger en annan. En tredje kontrar: "Vi lär oss inte klippa bilar på internet. Man måste göra det praktiskt." "Hur är det då om man inte har teoretisk kunskap?" undrar kurschefen. Han får inte något svar.

En brandman säger att ”det här med grupparbete är jävligt bra”, en annan säger att man ”lägger ner själen också på fritiden”, en tredje att ”man tar mer ansvar i den här utbildningen”. En brandman föreslår att de övningar varje grupp har möjlighet att beställa läggs som uppsam- lingsheat i slutet av varje moment, när de vet vad de saknar. Förslaget tas väl emot, men önskemålet förverkligas inte under utbildningen. Brand- männen i den grupp jag följer sitter tysta medan de andra pratar.

Under tvärgruppsredovisningen läser Brandman 1 upp gruppens frågor och svar och deltagarna från de andra grupperna bockar av i sina listor. De kommer fram till att man berört samma områden, men i övrigt kommenterar de inte varandras sätt att arbeta. Den mest erfarne brand- mannen i den andra gruppen kompletterar med sin grupps svar. Det blir en dialog där också läraren (L1) deltar och där flera saker kommer fram som inte berörts i den grupp jag följt. Brandman 5, som varit mest talför och styrande under basgruppsarbetet, säger ingenting under tvärgrupps- redovisningen. Brandman 1 och 2 är också tysta, men tycks lyssna intres- serat. Tvärgruppsredovisningarna var tänkta att bli givande kunskapsut- byten mellan de olika basgrupperna, men endast ett par studerande del- tog i samtalen. De olika grupperna hade gjort likartade erfarenheter och