När det insamlade datamaterialet ankom till Brå skedde vissa rättningar av enkätdata. Alla som fyllt i postenkäten har kunnat besvara frågor som enligt instruktionerna bara ska besvaras av vissa. I dessa fall har de överflödiga svaren exkluderats, eftersom enkäten i så stor utsträckning som möjligt ska följa strukturen i telefonintervju formuläret, där detta sköts automatiskt. Eftersom enkätmaterialet är förhållandevis litet och de flesta respondenter har fyllt i enkäten på rätt sätt, är omfattningen av genomförda rättningar liten.
Ett problem som visade sig vid rättningen av enkätdata var dock att en del respondenter svarat nej på den inledande frågan – om de
40 Enkäten fanns på engelska, arabiska, persiska och bosniska/kroatiska/serbiska.
har eller har haft en parrelation som varat minst en månad – men ändå fortsatt att besvara resten av frågorna om utsatthet för brott i nära relationer. Majoriteten av dessa personer har inte uppgett någon utsatthet, men ett fåtal individer har uppgett att de varit utsatta för brott i nära relationer. Dessa individer, oavsett hur de besvarat resten av enkäten, har kodats som bortfall i de frågor som de besvarat, i enlighet med hur rättningen genomförts i resten av NTU. Dessa personer kan ha varit utsatta i en parrelation som varade kortare tid än en månad, men de kodades ändå som bort
fall, eftersom kriteriet var att parrelationen skulle ha varat minst en månad. Eftersom det handlar om få personer bedöms detta inte påverka resultaten nämnvärt.
Den enkätfråga som flest respondenter svarat på av misstag är frågan om eventuell upplevd oro under 2012. Denna fråga skulle endast besvaras av alla personer som har eller har haft en parrela
tion som varat minst en månad men som inte blivit utsatta under fö
regående år (2012). Det förekom dock att också personer som ald
rig haft en parrelation samt personer som blivit utsatta under 2012 svarade på denna fråga. Dessa svar togs dock bort i rättningen.
I analysarbetet genomfördes univariata analyser 41 i programmet SPSS version 20, och en signifikansnivå på 95 procent användes.
Att enbart univariata analyser genomfördes beror på att kartlägg
ningen har en beskrivande ansats. I redovisningen av utsatthet relaterat till boendeort har Hregioner 42 använts. Avrundningen av procenttal i tabellerna innebär i vissa fall att svarsandelarna inte summerar till exakt 100 procent. I bilaga 4 återfinns en tabell över antal individer som medverkat i det nya frågeavsnittet om brott i nära relationer i NTU 2013 samt populationsstorlekar för redovisningsgrupperna, och en tabell över beräkning av statistisk säkerhet.
Frågeinnehåll
Den inledande frågan i det nya frågeavsnittet var en fråga där re
spondenterna fick uppge om de har eller har haft en parrelation som varat minst en månad.43 De respondenter som svarade ja på denna fråga fick därefter information om att frågorna var formu
41 Univariat analys innebär att man bara studerar en variabel åt gången.
42 H-regioner baserade på Storstäder (Stockholm/Södertälje A-region, Göteborgs A-region och Malmö/Lund/Trelleborgs A-region), Större städer (kommuner med mer än 90 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum) samt en sammanslagning av kategorierna mellanbygden, tätbygden och glesbygden, som i denna rapport kallas mindre städer/landsbygd.
43 Tidigt visade det sig att denna fråga var problematisk eftersom intervjuarna uppgav att vissa respondenter inte förstod innebörden av begreppet parrelation.
En extra instruktion fick därför läggas till som löd ”Med parrelation menas ett förhållande eller ett sammanboende med en partner, till exempel flickvän, pojkvän, hustru eller man”.
lerade så att ingen i deras närhet skulle kunna förstå vad frågorna handlade om. I bilaga 1 och 2 återfinns frågeformuläret och post
enkäten som använts i föreliggande kartläggning.44 De typer av händelser som ingår i denna kartläggning är
• systematiska kränkningar och förödmjukelser
• försök att inskränka friheten
• hot
• trakasserier
• misshandel respektive grov misshandel
• sexualbrott respektive grovt sexualbrott.
Frågorna handlade om utsatthet dels under livstiden, dels under föregående år (2012). Inför vissa analyser i denna kartläggning har dessa brottstyper klassificerats som psykiskt respektive fysiskt våld. I kategorin psykiskt våld ingår då systematiska kränkningar och förödmjukelser, försök att inskränka friheten, hot och trakas
serier, medan misshandel och sexualbrott kategoriseras som fy
siskt våld.
Frågorna i kartläggningen utgår från gärningspersonen (”Har det någon gång hänt att en nuvarande eller tidigare partner till dig utsatt dig för ...?”) och inte, som i det ursprungliga NTUformulä
ret, i endast själva gärningen (”Har du råkat ut för ...?”), eftersom det förstnämnda sättet anses vara bättre lämpat för att fånga in brott i nära relationer (Straus m.fl. 1996). Frågorna som ställs i det ursprungliga NTUformuläret är utformade för att fånga in gärningar som är straffbara enligt brottsbalken, medan det nya frågeavsnittet om brott i nära relationer har en mer extensiv tolk
ning av vad som kan vara ett brott i en nära relation, i syfte att fånga upp fler typer av händelser.
Genom att ställa frågor om konkreta händelser (till exempel om respondentens nuvarande eller tidigare partner hållit hårt, knuffat eller gett en örfil) ökar möjligheten att respondenten vill berätta om sina upplevelser. Frågar man i stället om respondenten blivit utsatt för till exempel misshandel visar forskningen att risken är större att respondenten känner sig stigmatiserad och därmed blir mer ovillig att berätta om sina upplevelser. Dessutom har olika personer olika definition av begreppet misshandel, och det blir därför svårt att avgöra vad som verkligen mäts om man ställer frågan ”Har du råkat ut för misshandel?”.
Frågorna avser två tidsperioder: dels respondentens liv som hel
het, dels avgränsat till föregående år (2012). För de personer som svarar att de blivit utsatta under 2012 ställs även en följdfråga om hur ofta de blivit utsatta.
De personer som uppgav att de blivit utsatta fick även svara på om de med anledning av det inträffade varit i kontakt med poli
44 Se Brå 2014b för det kompletta frågeformuläret och den kompletta postenkäten som använts i NTU 2013.
sen, sjukvården, socialtjänsten, någon kvinno eller mansjour eller någon annan myndighet eller frivillig organisation.
De personer som svarade att de har eller har haft en parrelation som varat minst en månad, men som inte varit utsatta för någon av de ovan nämnda typerna av brott under 2012, fick svara på om de under det senaste året känt sig oroliga över att bli utsatta för dessa typer av brott av nuvarande eller tidigare partner. Denna fråga har alltså besvarats både av de personer som aldrig blivit ut
satta och av dem som blivit utsatta tidigare i livet, men inte under 2012.
I samtliga analyser har de personer som svarat Vet ej eller Vill ej svara exkluderats, bortsett från analysen om återkommande ut
satthet. Eftersom det kan vara svårt för utsatta personer att upp
skatta hur ofta de blivit utsatta för respektive brottstyp är det även av värde att studera hur många personer som i stället valt något av dessa två svarsalternativ. För frågorna om utsatthet för åter
kommande psykiskt våld valde 0,9 procent av kvinnorna något av dessa två svarsalternativ, medan motsvarande andel av männen varierar mellan 1,8 och 2,2 procent. Andelen kvinnor som valt nå
got av svarsalternativen Vet ej eller Vill ej svara varierar mellan 1,1 och 2,0 på frågorna om återkommande fysiskt våld. För männen varierar andelen mellan 1,4 och 4,5 procent. Det är med andra ord bara en liten andel av de utsatta som känt att de inte kunnat eller velat svara på dessa uppföljningsfrågor.