BEARBETNINGSREGELN

I dokument Specificatio, Accessio & Confusio (sidor 33-38)

3 DCFR

3.3 BEARBETNINGSREGELN

3.3.1 Tillämpningsområde

Bearbetningsregeln – DCFR bok åtta, kapitel fem, artikel 201 – reglerar vad som händer när någon bearbetar någon annans material så att ett nytt föremål uppstår. Regeln är dock subsidiär till överenskommelser mellan parterna, och kommer således bara tillämpas om bearbetning utförts utan materialägarens samtycke eller om en överenskommelse härom är ofullständig (framgår av art 5:101). På engelska har bearbetningsregeln namnet ”Production”, vilket är DCFRs term för sådan tillverkning som i vissa fall – specificerade i bestämmelsen – medför äganderättsövergång genom specifikation. Bearbetningsregeln har följande lydelse i originalform:

VIII. – 5:201: Production

(1) Where one person, by contributing labour, produces new goods out of material owned by another person, the producer becomes owner of the new goods and the owner of the material is entitled, against the producer, to payment equal to the value of the material at the moment of production, secured by a proprietary security right in the new goods.

(2) Paragraph (1) does not apply where:

a) the labour contribution is of minor importance; or

b) the producer knows that the material is owned by another person

122 Von Bar & Clive, Principles, Definitions and Model Rules of European Private Law, DCFR, Full Edition, Volume 5, s 5049.

123 Von Bar & Clive, Principles, Definitions and Model Rules of European Private Law, DCFR, Full Edition, Volume 5, s 5051.

and that the owner of the material does not consent to the production, unless the value of the labour is much higher than the value of the material. (3) In the cases covered by paragraph (2) and in cases where no new goods are

produced, ownership remains with the owner of material or, where there is more than one such owner, the attribution of ownership is determined application of VIII. – 5:202 (Commingling) or VIII. – 5:203 (Combination). The person contributing labour is entitled to the reversal of any enrichment subject to the provisions of Book VII. For the purposes of this paragraph, VII. – 2:101 (Circumstances in which an enrichement is unjstified) paragraph (1) (b) does not exclude the entitlement of a person contributing labour to a reversal of the enrichement.

3.3.2 Fördelning av äganderätt

Av paragraf (1) framgår att om B med sin arbetskraft framställer ett nytt föremål utav As material (bearbetning), så blir B som huvudregel ägare till föremålet och A kompenseras med en rätt till ersättning motsvarande vad materialet var värt vid framställningstillfället. A:s fordran tryggas genom att han får en säkerhetsrätt i det nya föremålet, motsvarande fordringens värde (paragraf 1). Såldes prioriteras A:s fordran framför Bs övriga borgenärers fordringar.

Det finns inga fastslagna kriterier för att avgöra om ett ”nytt föremål” (vara) kan anses ha uppstått. I Von Bar och Clives kommentar till DCFR presenteras en lista på faktorer som kan ha betydelse, baserad på komparativa studier av de europeiska rättssystemen.124 Där anges bl.a. (i) förändring i form, utseende eller design (t.ex. vindruvor till vin, textil till kläder), (ii) förändring i funktion eller användning (t.ex. trä omvandlas till möbler) (iii) förändring till karaktären eller av föremålets kärna (t.ex. enskilda komponenter byggs ihop till en motorcykel av unik modell, eller en tavla målas på annans kanvas), (iv) föremålets namn förändras (t.ex. från råmaterial till möbel eller från keramik till tallrik) och (v) en värdeökning inträffar.125

Om en nytt föremål uppstår är huvudregeln således att bearbetningen medför en äganderättsövergång från materialägaren A till specifikanten B (”specifikationsregeln”). I paragraf (2) följer dock två undantagssituationer, där A förblir ägare till det nya

124 Von Bar & Clive, Principles, Definitions and Model Rules of European Private Law, DCFR, Full Edition, Volume 5, s 5064.

125 Von Bar & Clive, Principles, Definitions and Model Rules of European Private Law, DCFR, Full Edition, Volume 5, s 5064 f.

föremålet medan B endast har rätt till behörig ersättning för sin arbetsinsats. Det första fallet är det så kallade ”tröskelundantaget” och det andra är ”ond tro-undantaget”.

Tröskelundantaget innebär att om B:s arbetsinsats endast är av mindre betydelse (eng: minor importance), förblir A ägare till det nya föremålet trots att arbetsinsatsen medfört identitetsomvandling (paragraf 2 a). B har inte ansetts böra förvärva äganderätten bara för att ett nytt föremål eller en ny vara uppstått, om hans insatser inte är tillräckligt höga i förhållande till ursprungsvärdet.126

Ond tro-undantaget är precis vad det låter som. Om B kände till att någon annan som ägde materialet inte samtyckte till bearbetningen, så förvärvar B i normalfallet inte äganderätten till den framställda varan. Med en sådan regel kan man motverka att specifikationer görs med klandervärt tillägnelseuppsåt.127 Det finns dock ett specialfall där äganderätten visst övergår till bearbetaren, trots att han kände till att materialet tillhörde någon annan, nämligen om den ondtroende bearbetarens arbetsinsats är mycket mer värd än värdet på A:s material (eng: much higher value). Specialfallet kan sägas vara en sorts proportionalitetsregel (paragraf 2 b).

I paragraf (3) stadgas förtydligandet att bearbetaren inte övertar äganderätten, om bearbetningsåtgärden inte lett till att en nytt föremål uppstått (”samma vara-fallet”). T.ex. om B fått i uppdrag att tvätta A:s bil eller reparera något sedvanligt på bilen som inte medför en identitetsomvandling.128 Vid tillämpning av tröskelundantaget, ond tro-undantaget och samma vara-fallet förblir materialägaren A alltså ägare till den bearbetade egendomen. Om egendomen ägdes av flera tillsammans, så avgör DCFRs regler om sammanfogning och sammanblandning hur äganderätten fördelas (paragraf 3).

Nu återstår frågan om hur bearbetaren ska kompenseras för sin arbetsinsats i de fall han inte förvärvar äganderätten genom specifikation. Enligt paragraf (3) andra meningen kan B ha rätt till ersättning för den värdeökning hans arbetsinsats genererat, om reglerna för

126 Von Bar & Clive, Principles, Definitions and Model Rules of European Private Law, DCFR, Full Edition, Volume 5, s 5032.

127 Von Bar & Clive, Principles, Definitions and Model Rules of European Private Law, DCFR, Full Edition, Volume 5, s 5077.

128 Von Bar & Clive, Principles, Definitions and Model Rules of European Private Law, DCFR, Full Edition, Volume 5, s 5031.

obehörig vinst (bok sju) medger det. Ersättningsrätten enligt obehörig vinst-reglerna är invecklad och påverkas bl.a. av att den ursprungliga materialägaren kan ses som en ”ofrivilligt berikad person” i institutets mening.129 Bearbetarens möjligheter till framgång i dessa fall analyseras närmare i avsnitt 4.1.3.

På nästa sida finns en figur som sammanfattar hur den avhandlade bearbetningsregeln (art. 5:201) är tänkt att fungera.

129 Von Bar & Clive, Principles, Definitions and Model Rules of European Private Law, DCFR, Full Edition, Volume 5, s 5082.

I dokument Specificatio, Accessio & Confusio (sidor 33-38)