• No results found

Bedömning av förmågan inom verkets ansvarsområde

För förmågebedömningen har de indikatorer och bedömningsskalor som MSB föreskriver använts. Krisberedskapsförmåga avser den robusthet och kapacitet som behövs för att undvika och hantera allvarliga kriser i samhället. Vid bedömningen delas förmågan in i delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar.

Förmågan bedöms enligt följande skala:

Förmåga Beskrivning

God Krisen passerar inte obemärkt, men resurser och kapacitet finns för att lösa

samhällsviktiga uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

God med viss brist Samhällsservice åsidosätts i viss mån för att kunna prioritera mer akut verksamhet. Resurserna är inte tillräckliga för att lösa uppgifter på ett tillfredsställande sätt. För de som drabbas framstår det som att samhället inte lever upp till sina åtaganden.

Bristfällig Resurser och kapacitet understiger kraftigt det som behövs för att hantera samhällsviktiga uppgifter och verksamheter ställs in.

Mycket bristfällig Organisationen eller samhället står i det närmaste oförberett.

6.1 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur

En indikator för bedömning av förmågan som är avgörande för elförsörjningen är säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur. Elförsörjningssystemet byggs och underhålls med höga krav på robusthet och driftssäkerhet. Vid utbyggnad, underhåll och drift av systemen finns dimensionerings- och säkerhetskriterier som ska säkerställa funktion och försörjning under förutsägbara förhållanden. Detta innebär att försörjningssystemen är dimensionerade för att klara bortfall av enstaka eller flera komponenter utan att störningar av större omfattning inträffar. Svenska Kraftnät bedömer att elsystemet som helhet är robust och tåligt med avseende på rimligt förutsägbara hot och risker.

6.2 Materiella och personella resurser

En annan indikator som är av stor betydelse, särskilt vid inträffade störningar, är tillgången på materiella och personella resurser. Det finns en reparationsberedskap med både materiella och personella resurser inom elförsörjningen. Vid omfattande

störningar finns det dock en risk för brist på viss nyckelmateriel och på

nyckelkompetenser. Många företag, inklusive Svenska Kraftnät, anlitar entreprenörer för utförande av utbyggnad, underhåll och reparationer. Flera företag har avtal med samma entreprenörer, och det kan därför vara svårt att få en överblick över vilka personella resurser som faktiskt finns tillgängliga vid omfattande störningar som drabbar flera företag. För att minska denna problematik finns det nu möjlighet att även registrera entreprenörernas resurser i SUSIE. Vid en omfattande störning kan

konkurrenssituationer uppstå, bland annat avseende entreprenörernas personal. Det är därför av stor vikt att det sker en resurssamverkan och samordning av tillgängliga resurser vid omfattande störningar.

Elövning 2012, en övning med tre delövningar, är en nordisk övning som genomfördes under 2012-2013. Fokus i övningen ligger på återställande av funktion samt samordning och prioritering av tillgängliga resurser i ett nordiskt perspektiv. Den 11-14 mars 2013 genomfördes den avslutande fältövningen med prövande fokus, där de övade byggde upp kraftledning med hjälp av beredskapsmateriel. Fältövningen riktade sig primärt till personal i Svenska Kraftnäts insatsstyrka, entreprenadföretag, före detta civilpliktiga med frivilligavtal och annan frivilligpersonal, nordiska entreprenörer och

stamnätsföretag samt personal i beredskapsförråden. Sammantaget deltog ca 130 personer.

Slutsatserna från övningen är bland annat att reparationsarbetet ute i fält fungerade mycket bra. Inledningsvis förekom det dock vissa språksvårigheter i arbetslagen som var sammansatta av flera nordiska aktörer. Det identifierades också vissa oklarheter kring mandat, ansvarsförhållanden och hur delegering av arbetsmiljöansvar ska ske som behöver klaras ut. Ytterligare ett åtgärdsbehov som identifierades är att det finns ett behov av att öka kunskapen om frivilligorganisationernas kompetens och utrustning för att bättre kunna nyttja denna resurs.

6.3 Ledning, samverkan och information

Ledning, samverkan och information är en annan indikator som Svenska Kraftnät vägt in i den generella bedömningen av förmågan. Svenska Kraftnät har under de senaste åren arbetat med att utveckla verkets krisledningsorganisation. Under 2012

genomfördes särskilda utbildnings- och övningsinsatser för att förankra planerna och

öka verkets krisledningsförmåga. I samband med detta identifierades ett antal förbättringsområden, och under 2013 pågår ett arbete med att genomföra prioriterade åtgärder. Detta innebär bland annat att organisationen och tillhörande dokumentation ses över, att en utbildnings- och övningsplan utarbetas med mera. Under 2013 har flera inkallelseprov genomförts. .

Företag inom elsektorn bedöms i relativt stor utsträckning har planer för att hantera störningar i den egna verksamheten. I och med förändringarna i elberedskapslagen 2012, och att tillhörande föreskrifter trädde i kraft den 1 september 2013, finns det ett uttalat krav på att företag ska ha en plan för att hantera störningar i den egna

verksamheten.

Svenska Kraftnäts krisledning inklusive drift- och reparationsledning disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler och tekniska system för kommunikation och lägesbild, och organisationen kan verka dygnet runt från ordinarie plats under minst en vecka. Viss tveksamhet finns dock kring uthålligheten vid händelser som innebär att krisledningsorganisationens samtliga funktioner behöver vara bemannade fullt ut under en längre tid. För sektorns del saknas det i vissa fall lämpliga lokaler för krisledning och förmåga att verka under minst en veckas tid.

I med att elberberedskapslagen omarbetades har företag inom elförsörjningen fått en informationsskyldighet gentemot Svenska Kraftnät vid störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Detta, i kombination med den nya versionen av lägesuppföljnings- och rapporteringsverktyget SUSIE, bedöms underlätta informationsutbyte och framtagandet av lägesbilder vid allvarliga störningar.

Det finns inom sektorn ett stort behov av att samordnat kunna informera kunder och allmänhet om inträffad händelse samt prognos för reparationsarbete. Svenska Kraftnät och företag inom sektorn har rutiner och tekniska system för information till media och allmänhet/kunder. Informationsbehovet vid stora störningar är dock så omfattande att det trots detta kan vara svårt att tillgodose behovet. För Svenska Kraftnäts del finns begränsade resurser för att hantera krav på extrema informationsinsatser och kapacitetsproblem kan uppstå.

Det finns nätverk för samverkan inom branschen. Ytterligare insatser kan dock

genomföras för att öka samverkan med andra delar av krisberedskapssystemet. Svenska Kraftnät och företag deltar också i samverkansövningar som arrangeras av MSB, länsstyrelser och så vidare. Svenska Kraftnät arrangerar också samverkansövningar för branschen.

Vid störningar finns det ett stort behov av samverkan och informationsutbyte mellan el- och telekommunikationsföretag. Åtgärder genomförs för att tillgodose behovet, men ytterligare åtgärder måste vidtas för att behovet ska anses vara tillgodosett. Generellt sett kan både Svenska Kraftnät och branschen utveckla samverkan med aktörer utanför sektorn och omvärldsbevakningen gällande händelser i samhället som inte rör

elförsörjningen.

6.4 Informationssäkerhet

I takt med att den digitaliserade och datorkontrollerade hanteringen av allt från kontorsautomation till styrning och reglering i elproduktion och

eldistributionsprocesserna ökar, ökar också behovet av en kontinuerlig bevakning och hantering av risker som kan vara aktuella för informationshantering och

verksamhetskritiska IT-system. Det finns i dagsläget behov av att hitta en balanserad nivå mellan fysiskt och logiskt skydd, där skydd av ingångar mot verksamhetskritiska IT-system, digitala styrkommandon eller information omfattas.

Det saknas också ett tydligt och enhetligt regelverk avseende klassificering och hantering av skyddsvärd information inom elförsörjningen. Hanteringen av sådan information ur ett elförsörjningsperspektiv skiljer sig märkbart mellan olika elföretag och

organisationer, vilket kan påverka den nationella förmågan att upprätthålla

konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet i informationshanteringen. Kunskapsnivån inom området behöver generellt sett höjas.

Ett särskilt problem är den internationalisering som sker i branschen. Graden av redundans och robusthet samt möjlighet att möta Sveriges behov av energiförsörjning kan påverkas då företag lägger ut funktioner inom och utom landets gränser. Inom landsgränserna kan den nationella lagstiftningen användas, bland annat för att styra och hantera åtkomst till anläggningar och information. Vid en flytt av vissa elverksamheter utomlands så minskar möjligheten att tillämpa den nationella lagstiftningen

(säkerhetsskyddslagen eller beredskapslagstiftning) fullt ut, därmed kan den nationella förmågan påverkas negativt.

6.5 Sammanfattande bedömning

Den generella krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar bedöms som god med viss brist för sektorn.

Svenska Kraftnät bedöms ha en god förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar, och verkets krishanteringsförmåga bedöms som god med viss brist.

Related documents