Bedömning utifrån fysisk exploatering av grunda kustnära områden

Exploateringstrycket är högt i kustvattenmiljön vilket leder till en fragmentering av de grunda vattenområdena. Det finns i nuläget inget som tyder på att exploa- teringstrycket kommer att avta. Antalet dispenser som medför en påverkan på grunda kustnära områden minskar inte och trenden för antalet dispenser som ges till byggnader 100 meter från strandlinjen är idag på samma nivå som tidigare år och stabil.

Enligt styrmedelsanalysen i avsnitt 2 finns det potential hos de befintliga styr- medlen att sammantaget medföra att grunda kustnära områden nyttjas på ett sätt så att den biologiska mångfalden värnas och den gröna infrastrukturen stärks. Detta kan innebära att det på sikt finns möjlighet att nå delar av preciseringen om grunda kustnära miljöer. Dock har ett antal viktiga hinder identifierats vilka kan minska den effekt styrmedlen kan ha på miljötillståndet. Ett hinder är brist på underlag om var det finns värdefulla områden i behov av skydd och var exploa- tering redan skett. Utan denna kunskap är det svårt att bedöma den kumulativa påverkan av ytterligare exploatering.

Ett annat hinder är brist på resurser och kompetens på kommunerna om vat- tenmiljöer. Ytterligare ett problem är att det kan uppstå målkonflikter, både i kom- muner och på länsstyrelser, om frågan mellan att värna värdefulla grundområden och få mer kortsiktiga ekonomiska vinster i form av arbetstillfällen, tillväxt och ett ökat skatteunderlag. Ett annat hinder är att inte tillräcklig hänsyn tas till vär- defulla grundområden vid tillståndsgivning för vattenverksamhet. Brist på tillsyn är också ett generellt problem.

Värdefulla grundområden behöver skyddas med områdesskydd i ökad utsträck- ning men arbetet med detta går för långsamt. Det är även osäkert om det nätverk av skyddade områden som skapas faktiskt uppfyller kraven på grön infrastruktur och spridningsmöjligheter. Skyddet av nyckelhabitat för kustfisk i form av Natura 2000-områden är idag väldigt svagt98_{. Det är ett resultat av att dessa områden inte}

är direkt utformade för att skydda fisk.

Restaurering av redan exploaterade grundområden sker i allt för liten utsträck- ning. Karteringar behövs för att bedöma i vilken omfattning och vilka sätt detta behöver ske. Kommunerna har befogenheter för att kunna planera sina kustområ- den men väldigt få har utnyttjat denna möjlighet.

98 Sundblad G., Bergström, U. & A. Sandström, 2011. Ecological coherence of marine protected area net-works: a spatial assessment using species distribution models. Journal of Applied Ecology, 48: 112-120.

HA

V I BALANS SAMT

LEV

ANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

För att kunna bevara biologisk mångfald och förutsättningar för friluftsliv och därmed nå miljökvalitetsmålet är det viktigt att exploateringen längs Sveriges stränder minskar. Detta kan ske genom framför allt stärkt strandskydd och res- triktivitet vid prövning av vattenverksamhet.

3.2 Bedömningen av målet som helhet

Nej MILJÖKVALITETSMÅLET ÄR INTE UPPNÅTT OCH KOMMER INTE KUNNA NÅS

MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER.

Tillsammans med många problem i havsmiljön syns även effekter av ett omfat- tande arbete för att förbättra miljötillståndet i havet. Åtgärder genomförs och ny kunskap hämtas in genom miljöövervakning och forskning. Ett hinder på väg mot måluppfyllelse är dock att insatserna går långsamt.

Möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet eller att styrmedel är beslutade så att tillräckliga åtgärder är genomförda till 2020, är starkt beroende av genomförandet av åtgärdsprogrammen inom havs- och vattenförvaltning.

Genomförandet av åtgärdsprogrammet för havsmiljön kommer att påbörjas under 2016 och bedöms ha stor betydelse för måluppfyllelsen, men kompletteran- de åtgärdsarbete behövs. Åtgärdsprogrammet kommer inte att nå alla miljökva- litetsnormer för havet fram till år 2020. Delvis beror detta på att återhämtnings- tiden i havet är mycket lång men det beror också på att det krävs internationellt samarbete för att uppnå god havsmiljö i gemensamma hav. Även åtgärder i vatten- förvaltningens nya åtgärdsprogram kommer att ta lång tid för att få genomslag som förbättrad miljökvalitet i havet. Genomförandet av vattenförvaltningens reviderade åtgärdsprogram påbörjas också 2016.

Havsplanering är en annan viktig process för att på sikt kunna nå miljökva- litetsmålet. Även detta arbete är omfattande och tar lång tid. Havsplaneringen syftar till att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, vilket innebär att havets resurser ska användas så att havsanknutna näringar kan växa samtidigt som eko- system bevaras och restaureras. Havsplaneringen kan bidra till uppfyllande av miljömål genom att vara en arena för en tvärsektoriell diskussion om hur havet används och vilken samlad påverkan olika verk-samheter får på marina naturvär- den. Planer ska finnas plats senast 2021.

En sammanhållen havs- och vattenförvaltning är viktigt för att nå miljökvali- tetsmålet. Så länge en nationell strategi för sammanhållen havs- och vattenpolitik inte har tagits fram och implementerats kommer arbetet för måluppfyllelse gå långsamt.

Inom ramen för den nya gemensamma fiskeripolitiken (GFPn) finns förutsätt- ningar genom MSY-mål (maximal hållbar avkastning) och en tydligare koppling till EU:s miljölagstiftning för att bidra till målet om livskraftiga bestånd. Det är dock för tidigt att bedöma om EU:s nya fiskeripolitik har haft någon effekt på

måluppfyllelsen. Man kan konstatera att vissa fiskbestånd i Nordostatlanten och Östersjön, exempelvis sill och kräfta, fiskas enligt MSY. När det gäller torsk i Kattegatt och delar av Östersjön är däremot beståndssituationen dålig.

EU:s jordbrukspolitik har reviderats från 2014 och det är för tidigt att bedöma vilken effekt den kan få på måluppfyllelsen. Ett kraftfullt landsbygdsprogram med möjligheten att ge stöd till jordbruksåtgärder för att minskar läckaget av näringsämnen till havet, har avgörande betydelse. Landsbygdsprogrammet har även betydelse för den kustnära landsbygdsutvecklingen, rekreation och kulturarv i kustområdena.

Möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet är även beroende av att förutsätt- ningarna för att bevara och förvalta havets och kust- och skärgårdslandskapets kulturmiljöer förbättras.

Uppfyllelsen av Hav i balans samt levande kust och skärgård är dessutom bero- ende av att andra miljökvalitetsmål uppfylls, som Giftfri miljö, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv. Övergödningsproblematiken i Östersjön är fortfa- rande stor och utbredningen av döda bottnar och syrefattiga områden minskar inte.