Begränsningar och framtida forskning

Det teoretiska ramverk som legat till grund för studien har vissa begränsningar. Till följd av tidsbegränsning för uppsatsen, har ett lågt antal vetenskapliga artiklar samlats in som teoretisk grund. Detta blir en begränsning då andra faktorer kunde framkommit om fler artiklar använts.

För att mildra denna begränsning och skapa en så tillförlitlig teoretisk bas som möjligt, användes litteraturstudier och studier som likt denna, hade ramverk som baserade sig på litteraturstudier. Ett exempel på detta är van der Merwe och Smith (2014) som i sin litteraturenkät går igenom 175 vetenskapliga artiklar, något som under tidsbegränsningen inte hade varit möjligt att genomföra. En ytterligare begränsning i studien blev antalet respondenter.

Även detta var en följd av tidsbegränsningen då kvalitativa intervjuer genererar omfattande mängder material (Oates, 2006, s.277) men också av den anledning att coronapandemin, som pågick under uppsatsarbetet, skapade en sämre tillgänglighet. Vidare är en del av frågorna i intervjuguiden ställda på ett ganska smalt och direkt sätt, vilket är något som kan anses begränsande för studien. Detta gjordes i syfte att säkerställa tillräcklig information för att kunna avgöra om vardera faktor fanns närvarande i den undersökta organisationen. Skulle däremot ostrukturerade intervjuer ha använts och att samtliga faktorer framkom utifrån dessa, hade studiens resultat eventuellt kunnat validera framgångsfaktorerna på ett mer trovärdigt sätt. Med det sagt, innebär ostrukturerade intervjuer mindre kontroll för forskaren (Oates, 2006, s.188) och i och med studiens tidsbegränsning ansågs detta val inte aktuellt. För att undvika bias och få med olika perspektiv var respondenterna som intervjuades både ledare och anställda från olika domäner inom företaget. Däremot kan man diskutera i relation till validering av studiens resultat, att fler respondenter förmodligen hade kunnat bidra till en större trovärdighet.

Det är svårt att konstatera om resultatet kan generaliseras till den grad där det kan fungera vägledande för alla typer av verksamheter. Studieobjektet för uppsatsen var ett IT-företag med en generellt hög teknisk kompetens, vilket är något som kan tänkas innebära ett till viss del domänspecifikt resultat och därmed bidra till mindre generaliseringsmöjligheter. För att veta säkert bör framgångsfaktorerna testas vidare och valideras i olika typer av organisationer, kanske särskilt med lägre teknisk kompetens. Då remote work redan används aktivt i verksamheten av intresse fanns endast möjligheten att undersöka fenomenet i ett nuläges-perspektiv. Vi föreslår att framgångsfaktorerna även bör undersökas genom andra typer av metoder som aktionsforskning och designforskning för att testa faktorernas gångbarhet som ett vägledande verktyg. I och med coronapandemin som lett till användningen av remote work, kan det också finnas intressanta faktorer relaterat till situationen som bör undersökas i framtida forskning om remote work. Exempelvis kan man tänka sig att den sociala distanseringen (Jansson, 2020, 18 mars) påverkar de anställdas psykiska hälsa negativt, vilket kan skapa andra uppfattningar och behov relaterat till remote work. Även samhällsekonomiska påfrestningar kan påverka företagen negativt vilket skulle kunna vara något att ta hänsyn till.

6.5 Summering

Utifrån studiens resultat kan det konstateras att vilka faktorer som bidrar till en framgångsrik användning av remote work, skiljer sig åt beroende på om det är enskilda individer som frivilligt arbetar remote eller om det är en hel organisation som arbetar remote för att upprätthålla verksamheten. Studien bekräftade fyra framgångsfaktorer helt och två framgångsfaktorer delvis. En framgångsfaktor hade inget stöd i fallet. Vidare framkom två nya framgångsfaktorer.

Framgångsfaktorerna som undersökts i denna studie bör undersökas vidare för att kunna valideras i andra verksamhetstyper och möjligen bilda ett ramverk för en fullständig användning av remote work.

38

Referenser

Berube Kowalski, K. & Swanson, J. A. (2005). Critical success factors in developing teleworking programs. Benchmarking: An International Journal, 12(3), ss. 236–249, doi:10.1108/14635770510600357.

Boon Heng, T., Chin Hooi, S., Yap Liang, Y., Othma, A. & Tze San, O. (2012).

Telecommuting for Business Continuity in a Non-profit Environment. Asian Social Science, 8(12), s. p226, doi:10.5539/ass.v8n12p226.

Burford, L. D. (2012). Project management for flat organizations: cost effective steps to achieving successful results. Ft. Lauderdale, FL: J. Ross Pub.

Folkhälsomyndigheten. 2020. Spridningen av Covid-19 är en pandemi.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/spridningen-av-covid-19-ar-en-pandemi/ (Hämtad 2020-04-09).

Gajendran, R. S. & Harrison, D. A. (2007). The good, the bad, and the unknown about telecommuting: Meta-analysis of psychological mediators and individual consequences.

Journal of Applied Psychology, 92(6), ss. 1524–1541, doi:10.1037/0021-9010.92.6.1524.

Gill, T. J. (2006). Workplace continuity: how risk and technology will affect facilities strategy.

Journal of Facilities Management, 4(2), ss. 110–125, doi:10.1108/14725960610651205.

Guimaraes, T. & Dallow, P. (1999). Empirically testing the benefits, problems, and success factors for telecommuting programmes. European Journal of Information Systems, 8(1), ss. 40–54, doi:10.1057/palgrave.ejis.3000317.

Herbane, B., Elliott, D. & Swartz, E. M. (2004). Business Continuity Management: time for a strategic role? Long Range Planning, 37(5), ss. 435–457, doi:10.1016/j.lrp.2004.07.011.

Jansson, Ida. 2020. Så stängs världen ner – ländernas förbud och restriktioner. SVT nyheter. 18 mars. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-stangs-varlden-ner (Hämtad 2020-04-10).

Krisinformation. 2014. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vad är en kris?

https://www.sakerhetspolitik.se/Krisberedskap/Vad-ar-en-kris/ (Hämtad 2020-05-24).

Lam, W. (2002). Ensuring business continuity. IT Professional, 4(3), ss. 19–25, doi:10.1109/MITP.2002.1008533.

Malmquist, Jörgen, Hagberg, Lars & Norrby Ragnar. [u.å.] Nationalencyklopedin. Pandemi.

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pandemi (Hämtad 2020-04-09)

Oates, B. J. (2006). Researching information systems and computing. London ; Thousand Oaks, Calif: SAGE Publications.

Offstein, E. H., Morwick, J. M. & Koskinen, L. (2010). Making telework work: leading people and leveraging technology for competitive advantage. Strategic HR Review, 9(2), ss. 32–

37, doi:10.1108/14754391011022244.

Roy, D. R. (2011). Preparing for a Pandemic: Lessons From A(H1N1). American Society of Safety Engineers, 56(06), ss. 44–49.

Saldaña, J. (2011). Fundamentals of qualitative research. New York: Oxford University Press.

Siha, S. M. & Monroe, R. W. (2006). Telecommuting’s past and future: a literature review and research agenda. Business Process Management Journal, 12(4), ss. 455–482, doi:10.1108/14637150610678078.

van der Merwe, F. I. & Smith, D. C. (2014). Telework: Enablers and Moderators when Assessing Organisational Fit. I: Proceedings of the Southern African Institute for Computer Scientist and Information Technologists Annual Conference 2014 on SAICSIT 2014 Empowered by Technology - SAICSIT ’14. Presenterad vid the Southern African Institute for Computer Scientist and Information Technologists Annual Conference 2014, Centurion, South Africa: ACM Press, ss. 323–333.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad: 2020-04-02 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Whitman, M. E. & Mattord, H. J. (2016). Principles of information security. Fifth edition.

Boston, MA: Cengage Learning.

Ye, L. R. (2012). Telecommuting: Implementation for Success. International Journal of Business and Social Science, 3(15).

40

Bilagor

Bilaga 1 - Tabell över framgångsfaktorer från tidigare forskning Bilaga 2 - Intervjuguide, anställd

Bilaga 3 - Intervjuguide, ledare