Begreppet statistik

I dokument Vad är officiell statistik? (sidor 100-106)

Författningsförslag

Bilaga 3 Den officiella statistiken

2 Vad är statistik?

2.1 Begreppet statistik

Min övergripande uppgift är att se över Statistiska centralbyrån och systemet för den officiella statistiken. Som framgått av avsnitt 1.1 regleras den officiella statistiken i lagen om den officiella statistiken, med tillhörande förordning. Av detta regelverk framgår inom vilka områden det ska finnas officiell statistik, vilka statliga myndigheter som ansvarar för att denna statistik tas fram (”statistikansvariga myn-digheter”) samt att officiell statistik ska finnas för allmän informa-tion, utredningsverksamhet och forskning.

Själva begreppet ”statistik” definieras dock inte i vare sig lagen eller förordningen om den officiella statistiken. I det förslag till lag som först lades fram fanns visserligen en sådan definition, men denna mötte kritik från Lagrådet som menade att begreppet statistik är svårdefinierbart och att det saknades behov av att ange en definition i lagen.1

Inte heller i mer allmän mening kan begreppet statistik sägas ha någon helt entydig definition. Begreppet har också olika innebörd i olika sammanhang. Med statistik kan avses en viss form av informa-tion, nämligen sifferuppgifter som beskriver en företeelse eller en verksamhet. Statistik kan också avse metoder för att samla in, bearbeta

1 Prop. 2000/01:27. Det ursprungliga lagförslaget, inklusive förslaget till definition av be-greppet statistik, lämnades i Statistikregelgruppens rapport Statistikens regler (Ds 1999:75).

Vad är statistik? SOU 2012:83

och analysera statistiska material.2 Därtill är statistik benämningen på en vetenskaplig disciplin.

Statistik om olika samhällsområden är en mycket viktig informa-tionskälla i en demokrati och tillgången till statistik kan ses som en rättighet för alla medborgare. Den officiella statistiken ger en över-gripande bild av samhället och ökar medborgarnas möjlighet till insyn. Statistiken används också som grund för politiska beslut, för den allmänna debatten, för forskning, för utvärdering m.m. Stor enig-het råder om vikten av att det produceras statistik som belyser olika aspekter av samhället och som kan användas för ovan nämnda syf-ten. Statistiken ska vara pålitlig, dvs. objektiv och saklig samt även i övrigt av god kvalitet. Objektiva mått på samhällsförhållanden och deras utveckling – av det slag som ges genom den officiella stati-stiken – ses av de flesta som en självklarhet i en modern demokrati.

Man brukar tala om statistisk information som en genuin samhälle-lig nyttighet.

Statistik i betydelsen sifferbaserad information kan redovisas i form av exempelvis absoluta tal, frekvenstal, proportionerade tal, medeltal, i tabeller med tidsserier eller med andra jämförelsetal och illustreras ofta även i diagram eller figurer. Med hjälp av sifferupp-gifter om Sveriges befolkning ges en illustration till några av dessa begrepp i faktaruta 2.1 nedan.

Faktaruta 2.1 Olika sätt att redovisa statistik

Vid 2011 års slut uppgick Sveriges befolkning totalt, dvs. i absoluta tal, till 9 482 855 personer. Om man delar in befolkningen i kategorierna omyndiga (0–17 år), vuxna (18–64 år) och ålders-pensionärer (65 år och uppåt), så kan sägas att antalet i respektive grupp också är ett frekvenstal, i den meningen att siffran anger hur många gånger respektive grupp förekommer i det samlade materialet. Antalet i respektive ålderskategori per den 31 december 2011 var 1 919 206 personer i åldern 0–17 år, 5 778 981 personer i åldern 18–64 år och 1 784 668 personer i åldern 65 år och uppåt.

I relation till den totala befolkningen utgjorde personerna i åldern 0–17 år därmed en andel (eller proportion) som motsva-rade 1 919 206 delat med 9 482 855, dvs. ca 20 procent. De tre ålderskategoriernas andelar av totalbefolkningen kan illustreras med följande diagram.

2 Beskrivningen av de två betydelserna av begreppet statistik har hämtats från SCB:s hem-sida.

SOU 2012:83 Vad är statistik?

Utvecklingen av befolkningen över en period kan uttryckas som en tidsserie. Under den senaste femårsperioden har Sveriges befolkning således legat på följande nivåer per den 31 december:

9 482 855 (2011), 9 415 570 (2010), 9 340 682 (2009), 9 256 347 (2008) och 9 182 927 (2007).

Med hjälp av tidsserien kan man räkna fram hur stor befolk-ningen har varit i medeltal (eller genomsnitt) under perioden. Det får man fram genom att summera de olika årens befolknings-siffror och dela med antalet år, vilket ger medeltalet 9 335 676.

Befolkningsutvecklingen kan även illustreras med ett diagram, enligt nedan. Här har 1995 valts som startår, den 31 december det året uppgick Sveriges befolkning till 8 837 496 personer.

Källa: statistikuppgifter SCB

Vad är statistik? SOU 2012:83

Som utgångspunkt för mitt arbete har jag valt att använda begreppet statistik på samma sätt som i de utredningar som föregick 1994 års statistikreform3, nämligen som beteckning för numeriska samman-ställningar av elementära observationer som kan hänföras till händel-ser, flöden eller tillstånd. Med statistik avses här även data i statistik-register från vilka uttag kan göras.

”Data” är överhuvudtaget ett väsentligt begrepp i sammanhanget.

Uppbyggnaden av ett statistiskt system kräver tre olika typer av data4:

• Makrodata: Det som vi kallar ”statistik” i dagligt tal, dvs. aggre-gerade data om populationer och klasser av objekt, t.ex. summor, frekvenser och medelvärden.

• Mikrodata: Data om enskilda objekt, t.ex. företag, individer och händelser, som ligger till grund för statistik, och som kan aggre-geras till statistik på ett flexibelt sätt.

• Metadata: Rent språkligt betyder detta ”data om data” eller in-formation om data. Det handlar om data som definierar och be-skriver mikrodata och makrodata. Normalt används metadata eller metainformation för att beskriva innehållet och/eller strukturen för en viss datasamling, t.ex. ett statistiskt material, ur något per-spektiv. Härigenom kan användaren avgöra hur användbara de olika datamaterialen är.5

2.2 Olika statistik för olika användningsområden Statistik kan tas fram med olika syften. På mer övergripande nivå är det vanligt att – med avseende på huvudfunktion – skilja på två typer av statistik:

• Statistik med ett i huvudsak internt syfte för den organisation stati-stiken berör. För sådan statistik är huvudfunktionen att utgöra en del av en informationsprocess för styrning av verksamheter, innefattande planering, beslut, uppföljning, analys och utvärdering.

3 Effektivare statistikstyrning – den statliga statistikens finansiering och samordning (SOU 1992:48) och Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken (SOU 1994:1). Dessa hän-visade i sin tur till att samma definition använts i 1979 års statistikutredning, Framtida statlig statistik (SOU 1983:74).

4 Definitionerna har hämtats från Sundgren, B. (1999): Ökad tillgänglighet till Sveriges officiella statistik. Appendix till SOU 1999:96. Kompletterande information har också hämtats från Wikipedia.

5 Data och information av liknande slag som metadata kan i olika sammanhang även be-nämnas t.ex. referensdata.

SOU 2012:83 Vad är statistik?

Den här typen av statistik kallas ofta driftstatistik, verksamhets-statistik, operativ statistik eller instrumentell verksamhets-statistik, eftersom den främst avser att ge information av mera internt intresse för den organisation som tar fram den och om mera snävt avgrän-sade verksamheter.

• Statistik med ett allmäninformativt syfte. Den här typen av statistik har till huvudfunktion att ge eller ingå som delar i en allmän be-skrivning av förhållanden, dvs. att vara mer allmäninformativ. Den officiella statistiken, som enligt lagen om den officiella statisti-ken, ska finnas för ”allmän information, utredningsverksamhet och forskning”, torde vara det tydligaste exemplet på statistik med en allmäninformativ funktion.

I praktiken finns ofta inte någon entydig distinktion mellan instru-mentell och allmäninformativ statistik. Således används mycket av den officiella statistiken även som underlag för styrning av verksam-heter, till exempel som underlag för avtalsreglering och förhand-lingsarbete eller för arbetet med statsbudgeten. Vidare torde inom vissa områden den statistik som är klassificerad som officiell i första hand kunna sägas ha till syfte att fungera som ett slags driftstatistik över utvecklingen inom de berörda sektorerna, men samtidigt anses vara av tillräckligt allmänintresse för att ingå i Sveriges officiella statistik.

Även om mitt uppdrag primärt avser den officiella statistiken, som de 27 statistikansvariga myndigheterna ansvarar för, så bör på-pekas att det givetvis produceras betydligt mer statistik i Sverige – inom såväl den offentliga som den privata sektorn – än den officiella statistiken. Ofta handlar det då, som nämnts, om intern driftstati-stik, som i stort sett endast har intresse för den berörda organisa-tionen. Men beträffande de statliga myndigheterna kan noteras, vilket kommer att utvecklas närmare i kapitel 4, att de utöver den officiella statistiken även tar fram en hel del övrig statistik av mer allmäninformativ karaktär. Detta görs av såväl de statistikansvariga myndigheterna som andra myndigheter.

Den statliga statistiken – i synnerhet den officiella statistiken – tas fram och presenteras för att tillfredsställa hela samhällets behov.

Statistikens användare finns bland statliga myndigheter, kommuner, organisationer, näringsliv och andra marknadsorgan, utbildnings-väsende och forskning, liksom hos allmänheten direkt eller via

mass-Vad är statistik? SOU 2012:83

media. Även internationella organ, bl.a. EU i ökande grad, använ-der svensk statistik för olika ändamål.

Behoven vad avser form och innehåll för statistiken varierar från användning till användning. Olika användare prioriterar skilda aspek-ter av statistiken såsom innehåll, detaljrikedom, mät- och publice-ringsfrekvens, snabbhet i publicering, tillgänglighet, precision, före-komst av förklarande kommentarer, publiceringsmedia m.m. Dessa utgör alla kvalitetsaspekter som statistikproducenten måste ta ställ-ning till och väga mot varandra.

Att olika användare har olika behov och prioriterar skilda aspekter av statistiken går också igen i hur synen på kvalitet har utvecklats inom systemet för den officiella statistiken, vilket också avspeglar den rådande synen internationellt. Således ses statistikkvalitet i huvud-sak inte som något absolut begrepp, utan till stor del avser de kvali-tetskriterier som tillämpas förhållanden som är relativa och som användaren själv måste bedöma. Kvalitetssynen är alltså användar-orienterad och kvaliteten avser alla egenskaper hos en viss statistik som har betydelse för hur väl denna statistik tillfredsställer använ-darens informationsbehov och förväntningar.6

Kvalitetsbegreppet för officiell statistik har fem huvudkomponen-ter: (1) Innehåll, som avser vad statistiken beskriver med avseende på t.ex. objekt och variabler. (2) Tillförlitlighet, som avser osäker-hetskällor och dessas effekter på statistiken. (3) Aktualitet, som om-fattar tidsaspekter som spelar roll för hur väl statistiken beskriver nuläget. (4) Jämförbarhet och samanvändbarhet, som avser möjlig-heter till jämförelser över tiden och mellan grupper, respektive till att använda statistiken tillsammans med annan statistik. (5) Tillgäng-lighet och förståeTillgäng-lighet, som avser statistikens fysiska tillgängTillgäng-lighet och dess begriplighet. Till dessa fem huvudkomponenter finns även underkomponenter. Därtill finns även andra aspekter av betydelse, vilka mer gäller produktionsprocessen än slutprodukten. Hit hör t.ex. sekretessregler och hur hänsyn tas till uppgiftslämnare.

En utgångspunkt i systemet för den officiella statistiken är vidare att den statistik som tas fram ska kvalitetsdeklareras, vilket innebär att statistikens kvalitetsegenskaper ska beskrivas. Utifrån dessa kva-litetsdeklarationer ska en användare kunna avgöra om statistiken är relevant och hur den i så fall kan användas. Användaren värderar

6 Kvalitetsbegreppet för den officiella statistiken presenteras i Statistiska centralbyrån (2001):

Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik. Meddelanden i samordningsfrågor, MIS 2001:1. Den beskrivning som här görs är också delvis citerad från Statistiska centralbyrån (2006): Tillräcklig kvalitet och kriterier för officiell statistik. Riktlinjer från Rådet för den officiella statistiken. Meddelanden i samordningsfrågor, MIS 2006:1.

SOU 2012:83 Vad är statistik?

kvaliteten, varvid bedömningen beror på kvalitetsegenskaperna och hur användaren tänker använda statistiken. Vissa användare har större krav på tillförlitlighet än andra, vissa värderar detaljrikedom, medan andra är nöjda med en översiktlig bild etc.

I dokument Vad är officiell statistik? (sidor 100-106)