Begreppet text

Traditionellt har begreppet text tolkats som något skrivet: ett brev, en novell, en artikel, en roman, en elevuppsats, och dylikt. Inom diskursana- lytisk tradition har begreppets innebörd vidgats (Fairclough 1995/ 1999:4) och givits en mer funktionell innebörd. Nu använder många forskare det på ett sätt som sedan länge använts bland annat inom social- semiotiken (Halliday 1989, 1985/1994, Berge m.fl. 1998). I Halliday & Hasan (1989) definieras begreppet text så här:

We can define text, in the simplest way perhaps, by saying that it is language that is functional. By functional we simply mean that language is doing some job in some context, as opposed to isolated words or sentences that I might put on the blackboard. […] So any instance of living language that is playing some part in a context of situation, we shall call a text.

(Halliday & Hasan 1989:10)

I socialsemiotisk tolkning är text lika med funktionellt språk eller språk i användning överhuvudtaget, vilket medför att texter kan vara såväl skrivna som muntliga. Drivkraften till att skapa texter är vårt behov av att förstå oss själva och omvärlden, att helt enkelt skapa mening i tillva- ron.

Till en funktionell syn på språk och text ansluter sig också Hells- pong & Ledin i Vägar genom texten (1997: kapitel 4), där de beskriver be- greppet text som något kommunikativt, intentionellt, verbalt, koherent, konventionellt, och kreativt. I deras text avser begreppet dock enbart analys av skrivna texter, närmare bestämt brukstexter.

Fairclough (1995/1999) definierar textbegreppet utifrån ett liknande synsätt, men pekar också på en vidare semiotisk tolkning:

A text is traditionally understood to be a piece of written language - a whole 'work' such as a poem or a novel, or a relatively discrete part of a work such as a chapter. A rather broader conception has become common within dis- course analysis, where a text may be either a written or spoken discourse, so that, for example, the words used in a conversation (or a written transcrip- tion) constitute a text. In cultural analysis, by contrast, texts do not need to be linguistic at all; any cultural artefact - a picture, a building, a piece of mu- sic - can be seen as a text.

80

Här bekräftar Fairclough socialsemiotikens textbegrepp. Han pekar dessutom på en ännu vidare tolkning av begreppet, såsom det används inom kulturstudier. Med text avses helt enkelt någon form av mänsklig kulturyttring med lämpliga semiotiska redskap.

För undersökningens elevsamtal används begreppet text. Det ele- verna bygger i sina samtal betecknas alltså som texter av olika slag, så också de lärarledda klassrumssamtalen. I analysen av läroboken innefattar begreppet text även bildmaterialet. Begreppet text kan också enstaka gånger användas i en vidare bemärkelse.

3.2 2 Begreppet kontext

Duranti & Goodwin (1992/1997) uttalar sig om trender i användningen av begreppet kontext på följande sätt:

Context has long been a key concept both in the field of pragmatics and in ethnographically oriented studies of language use as well as quantitative ones. When we look at the work done within the last twenty years on the re- lation between language and context in these various fields, we can see a trend toward increasingly more interactive and dialogically conceived no- tions of contextually situated talk.

(Duranti & Goodwin 1992/1997:1)

Begreppet kontext används på olika sätt inom olika språkforskningspara- digm. En grov skiljelinje kan sägas gå mellan de forskare som i sin forsk- ning bortser från utomlingvistiska aspekter, och de forskare som även tar hänsyn till sociala och kulturella aspekter i de praktiker där texter skapas.

Med kontext avses i båda fallen idag ett dynamiskt spel som byggs upp genom yttrandenas beroende av varandra i texten eller relationerna mellan aspekter i text och utomlingvistisk kontext. Inom exempelvis konversationsanalytisk forskning (CA) tolkar man kontexten som text inom texten, inte utanför den (Duranti 1997/1999, Linell 1998). Ett ytt- rande har alltid en förbindelselänk till andra, tidigare och efterföljande yttranden inom den aktuella texten. Det är dessa länkar bakåt och framåt som då utgör kontexten. Hur ett samtal utvecklas är därför inte förutsäg- bart, utan föränderligt och dynamiskt, beroende på de olika yttrandenas beroende av varandra.

Forskare som i kontexten även innefattar utomlingvistiska aspekter, ser å andra sidan samtalet som ingående i och påverkat av vidare sociala

81

sammanhang. Vem som deltar, vad man talar om, i vilken social situa- tion, i vilken kultur, med vilka medel osv., är sådana aspekter eller di- mensioner som anses betydelsefulla för samtalet och dess utveckling (Duranti & Goodwin 1992/1997). I Halliday & Hasan (1989) beskrivs ett sådant vidare kontextbegrepp på följande sätt:

There is text and there is other text that accompanies it: text that is 'with', namely con-text. This notion of what is 'with the text', however, goes be- yond what is said and written: it includes other non-verbal goings-on - the total environment in which text unfolds.

(Halliday & Hasan 1989:5).

I Hallidays tolkning innebär kontext den totala miljön där text och kon- text skapas. Han skiljer på text och två olika kontextbegrepp, situations- kontext respektive kulturkontext (Halliday 1985/1994:255).45 _{En skilje-} linje mellan de båda kontextbegreppen kan i den här undersökningen beskrivas som skillnaden mellan ämnet naturkunskap i dess konkreta utformning i klassrummet, och den institutionella kontexten så som den beskrivs i styrdokument av olika slag och tolkas av läraren.

Situationskontexten

Halliday beskriver situationskontexten med följande ord:

For any 'text' in school - teacher talk in the classroom, pupil's notes or es- say, passage from a textbook - there is always a context of situation: the les- son, with its concept of what is to be achieved; the relationships of teacher to pupil, or textbook writer to reader; the mode of question-and-answer, expository writing, and so on

(i Halliday & Hasan 1989:46)

Halliday har inspirerat till tolkningen av begreppet kontext på ett över- gripande plan. Här ses elevsamtalen som delar av en vidare kontext, och hur de utvecklas knyts till olika delar i denna kontext. Situationskontex- ten kommer att konkretiseras genom de aspekter som beskrivits i akro- nymen NA-DISKURS (normer, språkliga aktiviteter, deltagare, instruk- tion, situation, källanvändning, utvärdering, na-register och stämning).

45 _{För vidare diskussion se t.ex. Brown & Yule 1983 s.35 ff, Duranti & Goodwin,}

1992/1997, Halliday & Hasan 1989, Halliday, 1985/1994, Fairclough 1995/1999, 1999a, van Dijk 1997, Linell 1998:128 ff, Schiffrin 1994/1998, kapitel 10, Halliday 1998 s. 67-76.

82

Tillsammans kommer dessa olika aspekter att ha betydelse just i själva samtalssituationen, på så sätt att de kommer att påverka samtalet men också så att samtalet påverkas av dem. Men varje aspekt explicitgörs inte i texten, då detta skulle störa läsningen för mycket. Aspekterna ligger alltså till grund för porträtten och delvis också för samtalstolkningen.

Kulturkontext

Alla dessa ovannämnda aspekter är i sin tur invävda i en vidare kontext, kulturkontexten. Om relationen mellan aspekter i situationskontexten och en vidare kulturell kontext uttrycker sig Halliday (i Halliday & Hasan 1989) på följande sätt:

But these in turn are instances of, and derive their meaning from the school as an institution in the culture: the concept of education, and of educational knowledge as distinct from commonsense knowledge; the notion of the cur- riculum and of school 'subjects'; the complex role structures of teaching staff, school principals, […] departments of education, and the like; and the unspoken assumptions about learning and the place of language within it. (i Halliday & Hasan 1989: 46)

I undersökningen kommer Hallidays begrepp kulturkontext att tillämpas, och det kan här sägas motsvara institutionskontexten, utbildnings- eller skolkontexten. Samtalen försiggår i Sverige, på ett svenskt gymnasium, där officiella normer och värden lagfästs av riksdag och regering, som formulerats i styrdokument där skolans samhällsuppdrag föreskrivs.