BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material Hantering och skötsel
av mjölkboskap i olika skeden av
produktions- och fortplantningscykeln
övervakar, sköter och hanterar djur under handledning enligt kraven för deras pro-duktionsskede och gör de anteckningar som behövs
håller djuren rena och produktionsutrymmena prydliga
identifierar ett sjukt djur samt beställer veterinär vid behov
observerar under handledning djurens fortplantningscykel
assisterar under handledning vid förlossningen och vid skötsel av nyfödda djur
övervakar, sköter och hanterar djur enligt kraven för deras pro-duktionsskede på basis av de anvisningar han /hon erhållit och gör de anteckningar som behövs
håller djuren rena och produktionsutrymmena prydliga och i ordning och främjar därvid dju-rens hälsa och välbefin-nande
identifierar ett sjukt djur, beställer veterinär vid behov samt har färdigheter att ge första hjälpen och sköter djuret enligt anvisningarna
observerar djurens fortplantningscykel enligt anvisningarna och identifierar ett fortplantningsdugligt djur
assisterar vid förloss-ningen och sköter ny-födda djur enligt anvisningarna
övervakar, sköter och hanterar djur enligt kraven för deras pro-duktionsskede med beaktande av deras specialbehov och upp-rätthåller den bokför-ing som kvalitets-systemet förutsätter håller djuren rena och produktionsutrymmena prydliga och i ordning och främjar därvid djurens hälsa och välbefinnande samt säkerheten och smidigheten i arbetet identifierar ett sjukt djur, beställer veterinär vid behov samt har färdigheter i att ge första hjälpen och sköter djuret enligt anvisningarna samt förebygger sjukdomar hos djuren med sin verksamhet observerar djurens fortplantningscykel och identifierar de olika skedena i fortplant-ningscykeln
handlar på det sätt som situationen kräver vid förlossnings-assistens och vid skötsel av nyfödda djur
37
Utfodring av djuren utfodrar djuren enligt foderutdelningslistan
utfodrar djuren enligt foderutdelningslistan med beaktande av hälsoomständigheter samt bedömer sensor-iskt fodrens kvalitet
utfodrar djuren enligt utfodringsplanen med beaktande av djurens ålder och produktions-skedets särdrag och hälsoomständigheter Användning av
maskiner och anord-ningar som behövs vid skötsel av djuren
använder efter inled-ande handledning maskiner och anord-ningar som behövs vid skötsel, utfodring och hantering av djuren
använder de vanligaste maskiner och anord-ningar som behövs vid skötsel, och utfodring av djuren och vid hantering av produkt-erna och utför dagliga underhållsåtgärder enligt anvisningarna
använder självmant de maskiner och anord-ningar som behövs vid skötsel, och utfodring av produktionsdjuren och vid hantering av produkterna, följer med att de är i använd-bart skick, lägger märke till avvikelser och utför dagliga underhålls-åtgärder
Bedömning av produk-tionsbyggnadernas förhållanden och underhåll av dem
utför under handled-ning mindre under-hålls- och reparations-arbeten på produk-tionsbyggnaden och -konstruktionerna bedömer med hand-ledning sensoriskt förhållandena i
produktionsbyggnaden
utför enligt anvisning-arna underhålls- och reparationsarbeten på produktionsbyggnaden och -konstruktionerna
följer sensoriskt med förhållandena i
produktionsbyggnaden och lägger märke till avvikelser
underhåller och reparerar produktions-byggnaden och
konstruktionerna enligt de behov som han/hon lagt märke till
bedömer sensoriskt förhållandena i
produktionsbyggnaden med tanke på djurens välbefinnande och som arbetsmiljö
3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Beaktande av
mjölk-boskapens välbefin-nande och beteende i djurskötselarbeten
identifierar mjölk- boskapens krav på omständigheter och arttypiska beteende
identifierar mjölk- boskapens krav på omständigheter och arttypiska beteende, så att han/hon kan sköta djuren på ett sätt som främjar välbefin-nandet
identifierar och bedöm-er mjölkboskapens krav på omständigheter och arttypiska beteende, så att han/hon kan ordna en produktionsmiljö för djuren som förverkligar de krav som den valda djurartens anatomi, fysiologi och beteende ställer
38
Beaktande av
grundläggande saker i mjölkboskapens anatomi och fysiologi vid utfodring av djuren
beaktar mjölkboskap-ens matsmältnings- och fortplantnings-fysiologi vid utfodring av djuren
beaktar centrala livsfunktioner med tanke på mjölkboska-pens matsmältning, fortplantning och välbefinnande vid utfodring av djuren
beaktar mjölkboskap-ens centrala livsfunk-tioner vid utfodring av djuren och tillämpar informationen i djurens utfodring, fortplantning och välbefinnande Beaktande av
egenskaperna i foder för den valda djurarten vid utfodring av djuren och planering av utfodringen
utreder med hjälp av en expert de vanligaste fodrens användbarhet för mjölkboskap
utreder betydelsen av planeringen av utfodringen och de experttjänster som används i planeringen
tolkar under handled-ning utfodringsplanen och planerar den dag-liga utfodringen av djuret och foderutdel-ningen utgående från den
utreder de foder som passar för djurarten /-grupperna med tanke på planering av utfodringen på basis av specialdrag i deras matsmältning
beaktar i sitt arbete grundprinciperna för planering av utfod-ringen och sätten att ordna utfodringen
gör på basis av utfodringsplanen upp en foderutdelningslista
utreder och jämför de foder som passar för djurarten /-grupperna med tanke på planering av utfodringen på basis av specialdrag i deras matsmältning och av produktionsskedet strävar vid planering av utfodringen till en utfodring och ett fodersortiment som är hälsosam, ekonomisk och miljövänlig och klarar av att utvärdera en färdig utfodringsplan utgående från detta tillämpar utfodrings-planen och följer med och utvärderar hur utfodringen lyckas genom att använda olika mätare
Utnyttjande av arbetet med avel av mjölk-boskapen vid valet av djur
utreder med hjälp av en expert avels-arbetets betydelse för valet av djur
beaktar i sitt arbete produktionsdjurens avelsmålsättningar och avelsorganisationernas tjänster
beaktar i sitt arbete produktionsdjurens avelsmålsättningar, djurets avelsmässiga värde och avelsurvalens betydelse för att uppnå målsättningarna för produktionsenheten
39
Beaktande av mätare för uppföljning av verksamheten och centrala
lönsamhetsfaktorer
anger under hand-ledning de faktorer som inverkar på företagens lönsamhet samt räknar ut lönsam-hetskalkyler med hjälp av en expert
anger de faktorer som inverkar på företagens lönsamhet samt räknar ut och jämför
lönsamhetskalkyler med hjälp av en expert
utnyttjar de resultat som fås om verksam-heten och lönsamverksam-heten vid bedömning och planering av verksam-heten samt kartlägger och jämför produkt-ionen med hjälp av lönsamhetsberäkningar
4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Lärande och
problemlösning
frågar självmant råd av en mer erfaren i problemsituationer
söker med handled-ning information om branschens utveckling och om aktörer inom branschen
identifierar ett
problem som hör ihop med en ny situation och skaffar experthjälp vid behov
söker information om branschens utveckling och om aktörer inom branschen
identifierar ett problem som hör ihop med en ny situation och tillämpar det han/hon lärt sig tidigare så, att arbetets slutresultat uppfyller kvalitets-kriterierna
söker aktivt information om branschen och om aktörer inom branschen
Interaktion och samarbete
diskuterar och lyssnar sakligt
hans/hennes arbetsutförande är samarbetsvilligt
diskuterar, lyssnar och beaktar andras åsikter om hur samarbetet kunde intensifieras
40
Yrkesetik fungerar ärligt och ansvarsfullt när han/hon utför givna arbetsuppgifter ställer kvaliteten och säkerheten i produk-tionen av livsmedel på första plats när olyckor inträffar (t.ex. karens-tider för antibiotika i samband med medici-nering av djur, smitt-samma djursjukdomar)
fungerar öppet, ärligt och ansvarsfullt när han/hon utför givna arbetsuppgifter ställer kvaliteten och säkerheten i produk-tionen av livsmedel på första plats när olyckor inträffar (t.ex. karens-tider för antibiotika i samband med medici-nering av djur, smitt-samma djursjukdomar) och tar lärdom av det inträffade
baserar sitt arbete på öppenhet, ärlighet och ansvar
ställer kvaliteten och säkerheten i produk-tionen av livsmedel på första plats när olyckor inträffar (t.ex. karens-tider för antibiotika i samband med medici-nering av djur, smitt-samma djursjukdomar) och bär ansvar för det inträffade genom att vara öppen i arbets-gemenskapen så, att händelsen inte kan upprepas
Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
använder utrustning och skydds-kläder som anvisats honom/henne enligt anvisningarna samt identifierar faktorer som inverkar på arbetsergonomin
arbetar med handledning på ett arbetssäkert sätt i djurskötselarbeten
sköter och utfodrar djuren övervägt, an-vänder skyddsutrust-ning och skyddskläder som förutsätts av arbetet och arbets-miljön samt beaktar faktorer som förbätt-rar arbetsergonomin iakttar en övervägd försiktighet i djurskötselarbeten
använder situations-anpassat skyddsutrust-ning och skyddskläder och arbetar
ergonomiskt
fäster särskild uppmärksamhet vid förebyggande av skador
41
Läromedel
- Naturbrukets husdjur 1 och 2, Natur och kultur / Lt´s förlag - Fodermedelstabeller, lantbrukskalendern
- Internet (branschspecifika webbsidor)
- Branschspecifika produktkataloger, broschyrer och tidsskrifter - Djurskyddslagen
- Skydd i arbetet på en lantgård, LPA - Mejeriets kvalitetshandbok
UTVÄRDERING AV LÄROPROCESSEN
Studerandes läroprocess utvärderas flera gånger under examensdelens gång. Utvärderingen sker utgående från bedömningskriterierna i läroplanen och enligt den tidsplanering som lärarteamet gör upp årligen inför varje examensdel. Som utvärderingsmetoder kan man använda diagnostiska prov, arbetsprov, utvecklingssamtal och andra lämpliga metoder. Examensdelens tidsplan ska finnas i studerandes personliga studieplan där också utvärderingsdiskussionerna dokumenteras.
Utvärdering kan ske genom
- Intervjuer
- Teoretiska, muntliga prov - Praktiskt arbete
- Praktiskt prov, yrkesprov
BEDÖMNING AV KUNNANDE FÖR EXAMENSDELEN
Studerandes kunnande bedöms i huvudsak genom yrkesprov. Om det finns kunnande som av olika orsaker inte bedöms genom yrkesprov används annan bedömning. För varje examensdel bestäms vikten av yrkesprovet i förhållande till annan bedömning. Föremålen för bedömning i yrkesprovet kan även ges olika tyngd med beaktande av vad som sägs i examensgrunderna.
Yrkesprov
Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet och sitt kunnande genom att på en gård med produktionsdjur eller i ett företag inom djurbranschen sköta och utfodra djur i enlighet med deras ålder och skedet i produktionscykeln. Han/hon gör upp en plan över enhetens verksamhet för en viss tidsperiod samt sina egna uppgifter och sin egen tidsanvändning i den. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
Genom yrkesprov bedöms:
- behärskande av arbetsprocessen i dess helhet
- behärskande av arbetsmetoder, redskap och material i dess helhet - behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet;
beaktande av egenskaperna i foder för den valda djurarten vid utfodring av djuren och planering av utfodringen
42
- nyckelkompetenserna för livslångt lärande i dess helhet.
Annan bedömning
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, kompletterande uppgifter och andra tillförlitliga metoder.
Genom annan bedömning bedöms:
- behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet;
beaktande av mjölkboskapens välbefinnande och beteende i djurskötselarbeten, beaktande av grundläggande saker i mjölkboskapens anatomi och fysiologi vid utfodring av djuren, utnyttjande av arbetet med avel av mjölkboskapen vid valet av djur, beaktande av mätare för uppföljning av verksamheten och centrala lönsamhetsfaktorer
VITSORD FÖR EXAMENSDELEN
Vitsordet för examensdelen avgörs på basen av bedömning av kunnandet som sker med yrkesprov och annan bedömning. Beslut om vitsordet för examensdelen fattas utgående från förhållandet mellan föremålen för bedömning i yrkesprov respektive annan bedömning. Yrkesprovets andel i examensdelens vitsord 40 %.
Vitsordsskala
- Berömliga (B3)
- Goda (G2)
- Nöjaktiga (N1)
- Underkända (U0)
43
Examensdel