Det finns argument som talar såväl för som emot ett införande av behörighetskrav. MSB har noggrant studerat argumenten för och emot
behörighetskrav och har då kommit fram till att argumenten som talar emot är starkare än argumenten som talar för behörighetskrav. Här nedan ges en bakgrund till det ställningstagandet.
7.1 Allmänt om behörighetskrav
Enligt 3 kap. 14 § LSO ska den personal som för kommunens räkning utför förebyggande verksamhet, tillsyn m.m. genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs för att tillförsäkra allmänheten en tillfredsställande säkerhetsnivå med hänsyn till den lokala riskbilden. Några ytterligare
detaljbestämmelser som i tidigare lagstiftning finns inte för den förebyggande verksamheten förutom de regler som gäller för personal som ska utföra brandskyddskontroll.
I detta sammanhang bör det påpekas att detaljerade behörighetskrav avsett en särskild utbildningsnivå och inte relaterat till den erfarenhet tillsynsförrättaren behöver ha. Dessa erfarenheter har kommunerna själva ansvarat för att ge den personal som ska utföra tillsyn genom till exempel parallelltjänstgöring med erfarnare tillsynsförrättare. I detta avsnitt avses därför med behörighetskrav endast krav utifrån utbildning som staten tillhandahållit eller som genomförts på statens uppdrag.
I räddningstjänstlagstiftningen fanns detaljerade behörighetskrav för
brandsyneförrättare. I räddningstjänstförordningen (1986:1107) ställdes krav på att en brandsyneförrättare skulle ha avlagt lägst brandförmansexamen heltid samt ha genomgått Statens räddningsverks utbildning av brandförmän i förebyggande åtgärder mot brand (F 1). Dessa regler upphävdes då LSO ersatte räddningstjänstlagen.
I propositionen Reformerad räddningstjänstlagstiftning (prop. 2002/03:119 s.
80-81) anges som skäl för regeringens förslag att regleringen av kompetens ska begränsas för att skapa utrymme för en kontinuerlig anpassning utifrån
kommunernas skilda behov och att kraven på personalen därför måste tillåtas att variera. Då den nya lagen syftar till att låta kommunerna ta ett större ansvar för räddningstjänstverksamheten inom sitt område bör detta även återspeglas i regleringen av kompetens. I vissa fall ansågs dock att särskilda behörighetskrav skulle kunna behöva ställas upp. I huvudsak ansåg man att det skulle bli aktuellt beträffande den personal som ansvarar för myndighetsutövning enligt lagen.
I propositionen Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull (prop. 2007/08:92 s.
50) uttalade regeringen att, för att säkerställa en likvärdig och tillfredsställande
hantering av tillsynen bör staten ta ett särskilt ansvar för att det finns kompetens inom området. Regeringens bedömning var att det bör finnas utbildningskrav som säkerställer kommuners förmåga att utöva tillsyn. Detta område skulle kunna vara ett sådant område där det kan finnas behov av att närmare ange vilka krav som ska ställas på den som utövar tillsyn.
I Ds 2009:47 Reformen skydd mot olyckor - en uppföljning med förslag till utveckling föreslås att regeringen bör överväga om behörighetskrav för tillsynsförrättare ska införas i syfte att åstadkomma en över landet mer likvärdig tillsyn. I rapporten framgår inte fullt ut vad som föranleder att det är tillsynsförrättares kompetens som medför att tillsynen inte sker på ett
likvärdigt sätt. Två skäl framträder dock i uppföljningen. För det första att antalet förelägganden varierar kraftigt mellan olika kommuner där några få kommuner eller kommunförbund står för en överväldigande majoritet av samtliga förelägganden. Det andra skälet som redovisas är att
beslutsunderlaget för i vilken omfattning tillsynsbesök ska genomföras varierar kraftigt mellan kommunerna.
Uppföljningen visar vidare att kommunernas uppfattning om behovet av behörighetskrav varierar. Det finns kommuner som förordar ett införande av behörighetskrav. MSB kan dock konstatera att en övervägande majoritet avvisar en återgång till den gamla ordningen. Ett flertal företrädare anser dessutom att kommunerna ”frivilligt” infört ett behörighetskrav genom att olika kompetenskrav redovisas i handlingsprogrammen.
7.2 Argument som talar för ett införande av behörighetskrav
Behörighetskrav innebär att en lägsta utbildningsnivå garanteras i landets samtliga kommuner oavsett vilka politiska ambitioner eller ekonomiska förutsättningar kommunerna har. Det kan också anses vara en tydlig signal från staten att det är en viktig verksamhet med särskilt behörighetskrav.
Ett argument som till viss del talar för ett behörighetskrav är att det ger en viss status att vara tillsynsförrättare och därmed kan underlätta rekrytering m.m.
Med behörighetskrav fanns tidigare en tydlig identitet för de personer som arbetade med tillsyn och en tydlig profession som tillsynsförrättare kopplat till en gemensam kunskapsbas. Erfarenhet från de få andra områden där
behörighetskrav finns stödjer också detta argument.
Idag finns det vissa svårigheter för länsstyrelserna att följa upp och säkerställa att kommunerna genomför tillsyn på ett likvärdigt, effektivt och rättssäkert sätt. Ett behörighetskrav skulle kunna underlätta länsstyrelsernas tillsyn.
Av remisser till rapporten Reformen skydd mot olyckor - en uppföljning med förslag till utveckling (Ds 2009:47) framgår att det finns ett visst stöd hos mindre kommuner i landet för ett behörighetskrav medan större kommuner är
mera avvisande. En förklaring till att mindre kommuner är mer positivt inställda till återinförande av behörighetskrav kan vara att detta skulle underlätta rekrytering av personal.
Sammanfattningsvis anser MSB att de argument som talar för ett införande av behörighetskrav är betydelsefulla även om ett par av argumenten har vissa brister. Exempelvis kan det diskuteras om återinförande av behörighetskrav skulle göra det lättare för länsstyrelserna att utöva tillsyn över kommunerna. I stället kanske länsstyrelsens kompetens ska utvecklas för att bättre genomföra tillsyn över en målstyrd verksamhet. Vidare kan det ifrågasättas hur mycket en ökad status på tillsynsverksamheten bidrar till en mera likvärdig, effektiv och rättssäker tillsyn.
7.3 Argument som talar emot ett införande av behörighetskrav
Tidigare i rapporten har ett antal faktorer redovisats som påverkar hur tillsynen utförs. Tillsynsförrättarens kompetens, utbildning och erfarenhet, är bara en av dessa faktorer. Andra faktorer som också påverkar är kommunens organisation, ägare och nyttjanderättshavare, regelverk samt MSB och andra aktörer. MSB anser att det ger större effekt att vidta åtgärder inom dessa områden.
Det är av stor vikt vilken utbildning och erfarenhet en tillsynsförrättare har för sin uppgift. En mer avgörande fråga i detta sammanhang är dock vilken samlad kompetens en kommun har i sin organisation för förebyggande verksamhet och tillsyn. Det viktigaste argumentet mot ett behörighetskrav är att detta inte reglerar behörigheten på organisationsnivå utan endast på individnivå. MSB har tidigare i rapporten argumenterat för varför det inte kan anses tillräckligt eller ens möjligt att erhålla tillräcklig kompetens på individnivå.
Utredningen konstaterar också att LSO är en relativt ny lagstiftning.
Behörighetskrav enligt äldre lagstiftning, som dessutom hade en annan tillsynsordning, bidrog inte till att vissa arbetsuppgifter inom tillsynsområdet gav en mer effektiv eller rättssäker tillsynen än idag. Vissa av de problem som redovisas i Ds 2009:47 fanns även då räddningstjänstlagen reglerade
behörighetskrav. De problem som redovisas är naturligtvis inte godtagbara men bör hanteras på bredare front, bland annat genom att länsstyrelsernas tillsyn utvecklas.
MSB konstaterar att det är ovanligt med behörighetskrav för andra kommunala tillsynsområden. Det finns idag behörighetskrav för brandskyddskontrollant och räddningsledare enligt LSO.
Om behörighetskrav införs finns det en risk menar MSB att detta kan bli ett tak. MSB:s uppfattning är att ett behörighetskrav kan vara hämmande på den breddning och fördjupning av tillsynsförrättarnas kompetens som vi anser är önskvärd.
MSB drar slutsatsen att införandet av ett behörighetskrav endast i ringa omfattning påverkar att tillsynen blir mer likvärdig, effektiv och rättssäker.
Eftersom återinförandet av behörighetskrav skulle kräva stora resurser, inte minst från MSB:s sida på grund av nödvändiga anpassningar till EU-regelverk (se bilaga 8), bedöms nyttan av åtgärden inte att stå i rimlig proportion till kostnaderna för dess genomförande.
7.4 Ställningstagande
Utifrån de ovan redovisade argumenten är det MSB:s uppfattning att ett återinförande av behörighetskrav inte är lösningen på de problem rörande brister i kommunernas tillsynsverksamhet som identifierats i utredningen Reformen skydd mot olyckor - en uppföljning med förslag till utveckling (Ds 2009:47).