Den analys som presenteras i Villagruppens slutrapport beskriver av detta skäl generella utmaningar för bredbandsutbyggnad till villor och inte specifika utmaningar för vissa geografiska områden eller typer av villor.
Analys av villamarknaden ur utbuds- respektive efterfrågeperspektiv Villagruppens analys av villamarknaden är indelad i utbuds- respektive
efterfrågeperspektiv och, i enlighet med uppdraget, har särskilt fokus har lagts på efterfrågeperspektivet. Följande studier har genomförts inom ramen för uppdraget:
Statistisk analys baserat på SCB:s befolkningsstatistik samt PTS bredbandskartläggning från 2013 (Bredbandsforums kansli).
Fallstudie om villahushållens val av bredbandsanslutning till hemmet (Stelacon).
Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa (Konsumentverket).
5 Detta kan innefatta var i landet villorna finns, liksom skillnader mellan tätorter.
6 Exempelvis fastighetsvärde, inkomstförhållanden och ålder på de boende
Kartläggning av olika accesstekniker för bredband (Stelacon). Studien har använts som ett av flera underlag till villagruppens konsumentinformation om olika tekniker för bredbandsanslutning till villa.
Villagruppens analys av marknaden baseras även på följande studier genomförda utanför villagruppens uppdrag:
PTS Bredbandskartläggning 2014 - En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige, PTS-ER-2015:11.
Studie av kommunala återställningskostnader vid bredbandsbyggnation (Bredbandsforums kansli).
Lantmäteriets regeringsuppdrag ”Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad”.
Konsumentverkets webbundersökning med svenska konsumenter (Omnibus).
Resultat från Bredbandsforums tidigare arbetsgrupper.
1.4.2 Utmaningar för fortsatt hög utbyggnadstakt
Utifrån villagruppens studier, annat relevant underlag samt diskussioner i
arbetsgruppen har Villagruppen identifierat följande utmaningar som mest prioriterade för den fortsatta fiberutbyggnaden till villor:
Kostnader för utbyggnad i de områden som återstår, se vidare i kaptitel 3.1
”Kostnader för bredbandsutbyggnad till villor”
Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja, se vidare i kapitel 3.2
”Konsumenternas efterfrågan har stor betydelse” samt i kapitel 5 ”Vad påverkar efterfrågan?”
Offentliga aktörers roll, exempelvis kommunernas engagemang och ställningstagande, se vidare i kapitel 3.3 ”Kommunernas roll för bredbandsutbyggnad” samt kapitel 4 ”Kommunernas betydelse för bredbandsutbyggnad”
1.4.3 Tydliggörande av information och avtalsvillkor
Villagruppen har undersökt slutkundernas situation på bredbandsmarknaden och särskilt i den valsituation som villahushåll ställs inför när de får erbjudande om fiberanslutning. I detta arbete har villagruppen identifierat ett behov av objektiv information om snabbt bredband till villor. Med syfte att ge villaägare stöd i valet av accessteknik till hemmet har Villagruppen tagit fram en webbplats och ett faktablad med information om snabbt bredband till villor, se vidare i kap 5.5 ”Samlad
information om bredbandsanslutning till villa”.
1.4.4 Undersöka möjligheter till ökad anslutningsgrad I Villagruppens uppdrag ingick att undersöka möjligheterna att öka andelen
villahushåll som ansluter sig vid utbyggnad av fiber i ett område. Med detta syfte har Villagruppen genomfört en kvalitativ och en kvantitativ studie om vilka faktorer som påverkar anslutningsgraden vid utbyggnad av snabbt bredband till villor. Resultaten av studierna presenteras i kapitel 5.1 ”Vad karaktäriserar villor med fiber?” och i kapitel 5.2 ”Pris och behov avgör villaägares val”.
I Villagruppens direktiv ingick även att undersöka ”banksektorns eller
finansieringsinstituts intresse av att erbjuda lån till bredbandsinstallationer”. Frågan om finansiering diskuterades i Villagruppen. I den utbyggnad som sker nu
konstaterades att flera aktörer numera ofta erbjuder olika betalningsmodeller eller lån vid utbyggnad till villor. Villagruppen valde därför att, istället för en specifik studie om finansieringslösningar, genomföra en studie om vad som påverkar slutkunders val av accessteknik till hemmet, se bilaga 2 ”Fallstudie om villahushållens val av
bredbandsanslutning till hemmet”. Det var viktigt för arbetsgruppen att studera helheten i konsumenternas beslutsprocess för att få en bättre bild av vilka faktorer som påverkar valet av accessteknik.
1.4.5 Kartläggning av alternativa accesstekniker
Med syfte att ta fram underlag till Villagruppens konsumentinformation har Villagruppen genomfört en kartläggning av alternativa accesstekniker för snabbt bredband till enfamiljshus. Resultaten från studien, såsom beskrivningar av teknikernas egenskaper samt för- och nackdelar, används i informationen på Villagruppens
webbplats, www.bredbandsforum.se/bredbandtillvilla, samt i Villagruppens faktablad, se bilaga 6 ”Faktablad om snabbt bredband till villa”.
1.5 Definitioner
Dataunderlaget i denna rapport baseras till stor på PTS bredbandskartläggning7 och av denna anledning tillämpar Villagruppen samma begreppsdefinitioner som används i PTS bredbandskartläggning.
”Tillgång till bredband definieras som att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe (d.v.s. hushåll eller arbetsställe). Till särskilda kostnader räknas kostnader utöver vad som normalt debiteras slutkunder vid försäljning av
internetabonnemang, d.v.s. utöver abonnemangs-, anslutnings-, uppsägningsavgifter med mera, samt mindre kostnader i syfte att förbättra bithastigheten. Ett exempel på en särskild kostnad, som alltså inte ska behövas enligt definitionen, är installation av fiber från tomtgränsen till huset (ca 10 000 – 40 000 kr). Ett exempel på en kostnad som inte räknas som särskild är installation av en antenn på taket i syfte att vid behov förbättra mottagningen för mobilt bredband (ca 500 – 5000 kr).”
”Med begreppet fiber avses såväl fiber till byggnaden (FTTB) som fiber till hushållet (FTTH). Däremot omfattas inte fiber till trottoarkanten (FTTC) i begreppet.”
”Tätort definieras i enlighet med SCB:s tätortsdefinition och innefattar i princip alla hussamlingar med minst 200 invånare såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. För den exakta definitionen av tätort, se sidan 71 i Statistiska Meddelanden, MI 38 SM 1101. Likaså definieras småort i enlighet med SCB:s
småortsdefinition och innefattar i princip sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och 50-199 invånare. För den exakta definitionen av småort, se sidan 78 i Statistiska Meddelanden, MI 38 SM 1203.”
7PTS Bredbandskartläggning 2014 – En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige, PTS-ER-2015-11
2 Tillgång till bredband i villor
Sammanfattning
I PTS senaste bredbandskartläggning uppskattas att ca 15-20 procent av Sveriges ca 2 miljoner villahushåll har tillgång till fiber, motsvarande siffra för hushåll i
flerfamiljshus är ca 80 procent. Kartläggningen visar att det totalt sett, oavsett
boendeform, finns stora geografiska skillnader i bredbandstillgång, både mellan tätort och landsbygd samt mellan regioner och kommuner.
Bredbandskartläggningen är inte uppdelad i en- respektive flerfamiljshus och det är därför inte möjligt att ta fram uppgifter om var det finns villor med eller utan
fiberanslutning. Villagruppen har uppmärksammat behovet av fördjupat dataunderlag för att kunna analysera tillgången till bredband i enfamiljshus och för att bedöma behovet av särskilda insatser på villamarknaden för att nå målen i regeringens bredbandsstrategi.
Villagruppens rekommendation
Villagruppen ser behov av att analysera villamarknadens olika segment och dess förutsättningar för kommersiell utbyggnad. Här ingår att analysera både utbyggnaden, faktiska möjligheter till anslutning, och förutsättningarna för anslutning i områden där utbyggnad redan skett. Gruppen rekommenderar att Post- och telestyrelsen får i uppdrag att ta in fastighetsdata och använda den i sina framtida analyser av bredbandsmarknaden.
2.1 Uppskattning av andelen villahushåll med fiber
I PTS bredbandskartläggning 2014 uppskattas det totala antalet fiberanslutnaenfamiljshus till ca 345 000 i oktober 2014, jämfört med ca 252 000 i oktober 20138. Uppskattningen baseras på nätägarnas svar på frågan9 om hur många enfamiljshus som var anslutna med fiber. Hittills har utbyggnaden av fiber främst skett till flerfamiljshus, men mellan 2012-2013 skedde ett trendbrott10 och nu är utbyggnadstakten högre i områden med fler enfamiljshus. Idag har ca 15-20 procent av Sveriges ca 2 miljoner villahushåll tillgång till fiber, motsvarande siffra för hushåll i flerfamiljshus är ca 80 procent, se figur nedan.
8Som jämförelse fanns ca 2 miljoner småhus i Sverige år 2013. Se SCB:s statistikdatabas: ”Antal lägenheter efter region, hustyp och upplåtelseform. År 2013”
9I Bredbandskartläggningen fick aktörerna själva uppskatta antalet anslutna enfamiljshus. Frågan som ställdes löd: ”Hur många enfamiljshus, t.ex. villor, ansluter ni idag med ert fibernät?”
10Jämförelse mellan PTS Bredbandskartläggning 2012 och 2013.
I bredbandskartläggningen ombads nätägarna även att uppskatta hur många enfamiljshus som ytterligare skulle kunna fiberanslutas, givet att hushållen själva betalar upp till 30 000 kr för sin anslutning11. Aktörerna svarade att totalt ca 458 000 enfamiljshus skulle kunna få fiber, vilket är en ökning från 384 000 villor året innan.
Resultaten tyder på att antalet fiberanslutna enfamiljshus ökar och att det finns
potential att öka andelen fiberanslutna villor framöver. Det är dock viktigt att beakta att den marknadsmässiga fiberutbyggnaden i första hand sker i kommersiellt attraktiva områden. Ju längre fiberutbyggnaden når desto större andel av de återstående villorna finns i mindre kommersiellt attraktiva områden vilket skulle kunna hämma
utbyggnadstakten framöver.
2.2 Geografiska skillnader i bredbandstillgång
2.2.1 Skillnader mellan tätort och landsbygd
Hittills har fiberutbyggnaden främst skett till tätorter och tillgången till fiber utanför tätort och småort är jämförelsevis låg.12 Enligt PTS bredbandskartläggning hade totalt 54 procent av Sveriges befolkning tillgång till fiber i oktober 2014, vilket är en ökning med nästan 5 procentenheter jämfört med samma tidpunkt 2013. Motsvarande siffra för befolkningen utanför tätort och småort är endast ca 13 procent. PTS senaste
bredbandskartläggning visar dock tecken på ökad bredbandsutbyggnad även på landsbygden. I områden utanför tätort och småort ökade tillgången med 4 procentenheter mellan 2013 och 2014, vilket kan jämföras med en ökning på 2,5 procentenheter mellan 2012 och 2013. I några kommuner har tillgången ökat med mer än 30 procentenheter från 2013 till 2014, vilket är en ökningstakt som inte kunnat ses tidigare.
En specifik analys för enfamiljshus är inte möjlig att göra med nuvarande
dataunderlag, men Villagruppens bedömning är att det även för enfamiljshus finns skillnader mellan tätort och landsbygd på samma sätt som för den totala tillgången till fiber.
11Aktörerna fick svara på följande fråga ”Uppskatta hur många av de enfamiljshus (t.ex. villor) som ännu inte är anslutna till ert fibernät som skulle kunna ansluta sig genom att ringa och göra en beställning och betala 30 000 kronor eller mindre (homes passed).”
12 PTS Bredbandskartläggning 2014, PTS-ER-2015:11
2.2.2 Regionala och kommunala skillnader
Det finns stora regionala och kommunala skillnader i tillgången till fiber. Skillnaderna kan delvis förklaras med skillnader i geografiska förutsättningar och kostnader för bredbandsutbyggnad, men även kommuners, regioners och marknadsaktörers agerande har stor betydelse. Det visas särskilt i områden som, trots utmanande geografiska förutsättningar, har god tillgång till fiber. Glest befolkade län som Västerbotten och Norrbotten har jämförelsevis hög tillgång till fiber, medan fibertillgången är betydligt lägre i de mer tätbefolkade länen Kalmar och Blekinge. En specifik analys för enfamiljshus är inte möjlig att göra med nuvarande dataunderlag, men Villagruppens bedömning är att det även för enfamiljshus finns regionala skillnader på samma sätt som för den totala tillgången till fiber.
2.3 Behov av dataunderlag för analys av villamarknaden
Den nuvarande bedömningen av fibertillgången i enfamiljshus baseras på enuppskattning utifrån svaren i PTS senaste bredbandskartläggning. Denna uppskattning anger det totala antalet fiberanslutna enfamiljshus i hela landet. Det saknas uppgifter om regionala och geografiska skillnader, d.v.s. var det finns villor med respektive utan fiber.
Ur Villagruppens perspektiv har avsaknaden av dataunderlag indelat i en- respektive flerfamiljshus begränsat möjligheterna att identifiera eventuella hinder och flaskhalsar för bredbandsutbyggnad till villor. Ett mer detaljerat dataunderlag, och en
segmentering av villamarknaden, skulle kunna visa på nya utmaningar som
Villagruppen inte haft möjlighet att identifiera med nuvarande dataunderlag. För att kunna dra mer långtgående slutsatser anser Villagruppen att det behövs fördjupat dataunderlag om villornas geografiska placering och tillgången till befintlig
infrastruktur. Med ett fördjupat dataunderlag skulle det bland annat vara möjligt att:
Identifiera områden som riskerar att hamna utanför marknadsaktörernas utbyggnad och där det saknas möjlighet till stödfinansiering, t.ex. vissa villor i tätort.
Identifiera områden som ligger långt från befintlig infrastruktur.
Bedöma behovet av nya lösningar på villamarknaden, exempelvis i form av ökad privat-offentlig samverkan, för att nå målen i regeringens
bredbandsstrategi.
Villagruppen har i sitt arbete påtalat betydelsen av ett fördjupat dataunderlag för analys av villamarknaden. Arbetet har resulterat i att PTS har meddelat att man har för avsikt att komplettera bredbandskartläggningen för 2015 med en fördjupad analys av
villamarknaden med fastighetsdata, se vidare nedan.
Befintligt dataunderlag
I PTS bredbandskartläggning insamlas årligen dataunderlag om tillgången till bredband hos hushåll och företag. Syftet med bredbandskartläggningen är att följa upp målen i bredbandsstrategin och med kartläggningen mäts tillgången till bredband hos
slutkunder. Kartläggningen visar dock inte vilken typ av hus som avses, t.ex. en- och flerfamiljshus, eller infrastrukturens sträckning.
I bredbandskartläggningen för 2013 och 2014 har PTS kompletterat undersökningen med en särskild fråga om hur många enfamiljshus som har tillgång fiberanslutning.
Svaren på denna fråga ger en uppskattning av andelen enfamiljshus som är anslutna till fiber.
I PTS Bredbandskartläggning insamlas data om vilka adresser som kan anslutas med olika typer av bredbandsaccess, d.v.s. platser som har tillgång till fiber, xDSL, kabel-tv och mobilt bredband. Adresserna i bredbandskartläggningen är dock inte särredovisade för villor med fiber utan dessa adresser redovisas tillsammans med adresserna för fiber till flerfamiljshus
En uppdelning i en- och flerfamiljshus skulle vara möjlig genom att koppla PTS bredbandskartläggning till fastighetsdata. Fastighetsdata finns hos Lantmäteriet och i viss mån hos regioner och kommuner, exempelvis har Region Skåne valt att köpa in fastighetsdata för fördjupad analys av bredbandstillgången i regionen. Även
marknadsaktörerna köper in fastighetsdata för sin egen nätplanering. Detta
dataunderlag är dock inte heltäckande eller tillgängligt för analys i villagruppen och det finns behov av öppet dataunderlag för fördjupad analys av villamarknaden.
2.3.1 Förslag till analys med fastighetsdata
Villagruppen ser en möjlighet att avsevärt förbättra analysen av villamarknaden genom att koppla adresserna i PTS bredbandskartläggning till Lantmäteriets fastighets- och byggnadsregister. Dataunderlaget i PTS bredbandskartläggning består av ca 800 000 adresser från 770 aktörer som tillhandahåller bredbandsinfrastruktur till slutkunder över fiber eller koax. Utöver detta ingår kopparnätets utbyggnad i hela landet och täckningskartor från mobiloperatörerna. Andelen hushåll och företag med
bredbandsanslutning kan tas fram genom att koppla dataunderlaget till SCB:s befolkningsstatisk i 250-metersrutor, se bild nedan.
Figur: Bredbandskartläggningens nuvarande modell för datainsamling och villagruppens förslag till komplettering med fastighetsdata
En koppling av adresserna i PTS bredbandskartläggning till Lantmäteriets
fastighetsdata skulle ge möjlighet att mäta tillgången till bredband uppdelat på en- och flerfamiljshus och därmed skapa bättre förutsättningar att analysera villamarknaden ur ett utbyggnads- och infrastrukturperspektiv. Mot bakgrund av de behov som beskrivits ovan och möjligheten att förbättra analysen med fastighetsdata har Villagruppen framfört till PTS att det skulle vara värdefullt om myndigheten kompletterade Bredbandskartläggningen med en fördjupad analys utifrån fastighetsdata. En sådan analys skulle avsevärt förbättra möjligheterna att identifiera områden i behov av särskilda insatser och därmed öka möjligheterna att kunna uppfylla regeringens bredbandsmål.
Villagruppens rekommendation
Villagruppen ser behov av såväl nationell som regional analys av villamarknadens olika segment och dess förutsättningar för kommersiell utbyggnad. Här ingår att analysera både utbyggnaden, faktiska möjligheter till anslutning, och
förutsättningarna för anslutning i områden där utbyggnad redan skett. Gruppen rekommenderar att Post- och telestyrelsen får i uppdrag att ta in fastighetsdata och använda den i sina framtida analyser av bredbandsmarknaden.
Planerade åtgärder till följd av Villagruppens arbete
PTS har undersökt möjligheten att köpa in fastighetsdata och har meddelat att
myndigheten har för avsikt att göra det under 2015 i syfte att göra en fördjupad analys i samband med Bredbandskartläggningen 2015 som publiceras våren 2016.
Västra Götalandsregionen och Region Skåne planerar en regional studie med syfte att identifiera områden med svåra förhållanden och se över graderingen mellan
landsbygd och tätort.
3 Utmaningar för bredbandsutbyggnad till villor
Sammanfattning
Villagruppens bedömning är att följande områden är särskilt viktiga för en hög utbyggnadstakt till villor.
Kostnad för utbyggnad i de områden som återstår. Kostnaderna vid
fiberutrullning består till stor del av gräv- och återställningskostnader varför markfrågor har stor betydelse för den fortsatta bredbandsutbyggnaden till villor.
Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja, och en tillräckligt hög anslutningsgrad är en förutsättning för marknadsmässiga investeringar.
Villagruppens arbete för ökad kunskap om slutkundernas efterfrågan och förbättrad kommunikation med villaägare presenteras i kapitel 5”Vad påverkar efterfrågan?”.
Offentliga aktörers roll, exempelvis kommunernas engagemang och
strategiska ställningstagande. Kommunerna har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för bredbandsutbyggnad till villor, exempelvis avseende markfrågor och samordning av aktörer i kommunen, se vidare i kapitel 4”Kommunernas betydelse för bredbandsutbyggnad”.
Villagruppens rekommendation
Villagruppen bedömer att det finns en risk att vissa områden hamnar utanför utbyggnaden av fibernäten. Det behövs en fördjupad analys av den här frågan, där man analyserar olika segment av villamarknaden och dess olika förutsättningar för kommersiell utbyggnad. Här ingår att analysera både utbyggnaden, faktiska möjligheter till anslutning, och förutsättningarna för anslutning i områden där utbyggnad redan skett. Villagruppen rekommenderar att PTS i sin fördjupade analys av villamarknaden, se kapitel 2.3 ovan, särskilt följer utvecklingen i de områden som riskerar att hamna utanför fiberutbyggnaden till villor.