• No results found

Behovet av självförverkligande

4. Resultat

4.5 Behovet av självförverkligande

4.5.1 Är lärare medvetna om elevers behov av självförverkligande?

Lärarnas syn på självförverkligande

Lärarna var i stort sett ense om att uppnå egna uppsatta mål, mål som kommer inifrån en själv, är vad självförverkligande är. Vad de här målen kan vara ger lärarna lite uttryck för; att man vill ha bra vänner och gemenskap; att man vill ha barn och familj; eller att man får drömjobbet. Det finns olika typer av självförverkligande och en åsikt var att det är när man uppnår sin fulla potential:

Att man har en fantastisk talang, man var väldigt duktig musiker, spelade underbart piano, eller man kunde måla väldigt snyggt, form och design. Då

[32]

kan man ju utvecklas och nå upp till någonting, förverkliga mål. Man brinner för någonting och lyckades uppnå och avancera. (IP4)

Lärarna sa också att det hänger ihop med hur man ser på sig själv, har man tro på sig själv kan man förverkliga sina drömmar, den som har minsta lilla tvivel stannar upp. För att förverkliga sig måste man ha en stark vilja, energi och kraft, det gäller att man har en plan, att man vill bli någonting i livet, att man har önskemål över hur allt ska se ut så småningom och att man har en förmåga att uppfylla allting så att man hamnar där.

Går man på gymnasiet och planerar att bli ingenjör, då presterar man i skolan så pass bra att man kan läsa till ingenjör och få ett jobb man trivs med, då har man väl förverkligat den delen av sitt liv. (IP5)

Lärarens syn på självförverkligande i skolan

En uppfattning bland lärarna var att eleverna sätter upp egna mål som ibland inte är de samma som läraren satt upp och det är inte något som läraren kan göra någonting åt. Betygen nämns som en del i självförverkligandet och där skiljs målsättningarna mellan eleverna mycket; vissa strävar efter MVG, medan andra är nöjda med G. Lärarna säger vidare att för vissa elever är betygen inte viktiga alls för självförverkligandet, utan menar att de strävar efter att ha ett rikt socialt liv och ser nöje som det viktiga, eller att de ser sin idrott som det de satsar på.

Att självförverkligandet är så varierande från individ till individ ses som en svårighet p g a att det är komplicerat att definiera vad varje enskild elev vill ha ut av sitt liv. Dessutom är det som en elev ser som självförverkligande inte nödvändigtvis en del av skolan och det som skolan har till uppgift att lära ut. En ståndpunkt var att på det viset är skolan inte anpassad för självförverkligande, det blir en konflikt mellan elevens vilja att få bra betyg och elevens egna utsatta mål. Eleverna blir tvungna att navigera mellan goda betyg och egna personliga prestationer.

4.5.2 Hur tillgodoser lärare elevers behov av självförverkligande?

Det var spridda åsikter i vad man gör för att tillgodose behovet av självförverkligande, från att man aktivt stödjer elever utanför arbetstid till att man inte kan göra någonting. I de åsikter som framfördes uttryckte lärarna säkerhet för ståndpunkterna de tog. Överlag säger lärarna att de inte tillgodoser behovet eller att de borde göra mer.

[33] Upp till eleven själv

En uppfattning var att det är upp till eleverna själva att ta till sig den undervisning som läraren förmedlar. Läraren kan bara visa på de mål som sätts upp för kursen, om sedan eleven sätter upp egna mål som inte överensstämmer kan läraren inte göra något åt det. De menade vidare på att det är sällan som eleverna har en bild av självförverkligande eller en bild av vad de vill bli i framtiden så det är det omöjligt för läraren förverkliga ett mål som inte existerar.

Eleven måste ju själv ha det här målet, har de inget mål finns det ju inget sätt för mig att förverkliga målet. Vi har ju utvecklingssamtal en gång per termin och ofta ställer jag frågan vad de vill jobba med när de är klara här, men de allra flesta vet ju inte. (IP5)

Det enda de kan göra är att skapa de bästa förutsättningarna för att eleverna tar till sig det som lärarna i respektive ämne lär ut. Om en elev visar intresse för ämnet visar läraren att man alltid finns där och alltid hjälper till om eleven vill.

Skolan kan inte tillgodose behovet

Det framfördes också tankar om att inom skolans ramar finns inte alltid utrymme för att förverkliga alla elevers drömmar. En lärare ger det här exemplet:

Säg att en elev vill bli klockmakare då finns det inte mycket man kan göra på en normal gymnasieutbildning som tillgodoser behovet, men man kan ju allmänbilda sig. (IP3)

En annan lärare löser detta genom att ständigt påminna eleverna om vikten av att få bra betyg nu så att de senare kan nå dit de vill och att bra betyg håller alla dörrar öppna för olika valmöjligheter.

Eleverna skriver om sina mål

För att undersöka vad eleverna vill få ut av en kurs använder sig en lärare av en metod som går ut på att eleverna får skriva om kurserna vid inledningen av dem. De får skriva om vad de tror om kursen, vad de vill ha för betyg, hur mycket de kommer att jobba med kursen hemma och på lektionstid. På det sättet menar läraren att man får fram vad de verkligen har för motivation och krav på sig själva och man kan pusha eleverna till att nå sina mål. De elever som bara strävar efter att nå G och också ligger på den nivån ska man vara nöjd med, en lärare menar att det är mycket viktigt att de når upp till de mål de satt.

[34]

En lärare anser att mentorsträffarna är ännu ett tillfälle att lära känna eleverna och veta vad de har för mål, vad de skulle må bra av och vad som skulle kunna få dem att växa i sig själva. Läraren menar dock att det är inget som används p g a att det inte finns riktlinjer i hur mentorsträffarna ska genomföras.

Extraarbete

Ett ytterligare sätt behovet tillgodoses på är genom att ge fler uppgifter till de elever som har stor kunskap inom en kurs och har motivation att lära sig mer. Det krävs att läraren engagerar sig mer, till och med att läraren kan behöva arbeta utanför skoltid för att hjälpa eleven med detta. Det är dock bara ett fåtal i varje klass som har en sådan talang för ämnet att de vill arbeta mer med det, oftast räcker det med grundmaterialet som lärarna använder i undervisningen.

Låt eleverna ha roligt

Behovet av självförverkligande ser olika ut hos olika individer. Så om behovet av självförverkligande ligger på att en elev vill ha roligt och fokuserar på umgänget med sina vänner, då ska man försöka tillåta det. Läraren säger att blir eleven nöjd av det kommer de att må bra och därigenom kommer studierna också påverkas i positiv riktning.

[35]

Related documents