gudmor åt ett möllarbarn och gick bredvid då ett annat möllarbarn döptes.
Om man jämför Johannas fadderrelationer, som alltså tycks ligga relativt nära familjen, med dottern Bengtas, är den senares mer socialt spridda. Förutom att Bengta var fadder åt barn inom samma krets som Johanna var hon fadder åt barn inom i stort sett alla hantverks-kategorier, samt barn till soldater och arbetskarlar. Johannas andra dotter, Anna, dog redan 1697, dessförinnan tyder vissa uppgifter på att hon var sjuk. Därför kunde hon inte närvara vid så många dop. 131 Den tredje dottern, Gunilla, var bara fadder till fyra barn utanför släkten och tre inom. Brodern Axel var inbjuden till 17 dop utanför familjen och nio inom. Jöns Bengtson däremot, Johannas andra make, var endast fadder vid 13 dop.
Familjen Bengtson/Drejer var alltså en familj med täta fadde-rrelationer till varandra där Johanna Axelsdotter spelade en viktig roll som gudmor. Banden mellan styvsyskonen bröts dock då fadern dog.
Man hade också ömsesidiga band till andra hantverkare, men få band till köpmans- och rådmansfamiljer. Som en familj av hantverkare, förutom Annas make som var tullvisitör, kunde de enskilda individerna tillmätas olika grader av popularitet utanför släkten som inte nödvändigtvis stämde överens med det könsbundna hierarkiska mönster som den tidigare undersökningen visat. Förklaringen till de enskilda personernas popularitet och till att banden mellan styvsyskonen bröts står troligen inte att finna i någon mekanisk tillämpning av regler för fadderval utan snarare i personliga egenskaper och specifika händelser. Vi lämnar denna familj för tillfallet och tittar på några andra dopfadderrelationer.
Bland de andra kvinnliga faddrarna åt På! och Bengtas barn märker vi några rådmanshustrur samt den vid tillfallet ogifta Bengta Mickelsdotter. Manliga faddrar var vagnmän, färjemän och slaktare.
Två av Pål och Bengtas barn, Nils och Karna, föddes före födelsebokens tillkomst. 1706 levde bara Nils, Karna och Törren. Om Bengtas ursprung eller om hon hade någon släkt i staden, vet vi inget. Ett indicium på att Bengta inte var från staden är att hon benämns Bengta Andersdotter en gång och Bengta Pålsdotter en annan gång i dopboken fast hon hette Bengta Nilsdotter.134 Om hon inte var känd för prästen, kan denne ha tagit fel på de uppgifter han fått.
Under perioden mellan 1688 och 1696, då han dog, var På! fadder till 13 barn, främst hantverkarbarn. Bengta överlevde På! med 15 år, hon dog i pesten 1711. Hon var fadder till elva barn medan maken levde men endast fyra efter hans död. Fem av barnen var soldatbarn, två var slaktarbarn och de övriga var barn till väktare arbetskarlar, båtsmän och timmermän. Bengta var också "övervarande" vid ett oäkta barns dop. Sista gången hon var fadder var i maj 1704. I november samma år födde hennes dotter Karna ett oäkta barn. Fadder till detta barn var slaktaren Lasse Perssons dotter Cathrina och hennes man färjemannen Per Danielsson115
Att Bengta i mindre grad än På] är fadder inom hantverkarledet, stöder uppfattningen om den könsbundna hierarkiska ordning jag tidigare nämnt. Män stod för de horisontella fadderbanden, medan kvinnor stod for de vertikala. Det enda par Pål Jacobson och Bengta var faddrar till båda två, var soldaten Måns Askman och hans hustru Anna.
Anna var den soldathustru som var mest anlitad som dopfadder. Hon var närvarande vid nio dop, varav åtta i soldatfamiljer. Maken Måns var fadder till fyra soldatbarn. Måns och Anna hade inga ömsesidiga fadderrelationer. De manliga faddrarna till deras barn var hantverkare som På!, färjemän som Per Eriksson eller sergeanter. De kvinnliga kom från hela det sociala registret: Margretha Pihl och andra rådmanshustrur och rådmansdöttrar, tre hustrur till tullbetjänter, några hantverkar-hustrur och hantverkardöttrar som Bengta Pål slaktares och Bengta Mickelsdotter men också några av rådmännens tjänstepigor. Däremot var inga soldathustrur faddrar. En möjlig förklaring till att inga meniga soldater eller soldathustrur var faddrar kan vara att Måns var korpral, vilket han betecknas som en gång i födelseboken. I enlighet med det hierarkiska mönstret sökte de sig då uppåt på den sociala stegen, eller åtminstone till personer a samma rang när de valde dopfaddrar.
114 LLA HSK Födelsebok 1689.07.02, 1691.04.19.
135 LLA HSK Födelsebok 1704.05.29, 1704.11.10.
68
Ju lägre ned på den sociala skalan man befann sig, desto högre uppifrån tycks man ha valt faddrar. Framför allt gäller detta sådana familjer som inte hade släkt i staden. Dessa var de som hade flest faddrar. Bland dessa familjer finns också den manliga eliten representerad. När skräddaren Anders Christensen risker och hans hustru Brita lät döpa sina fem barn hörde 13 av de 17 kvinnliga faddrarna till rådmans- och köpmannaeliten, antingen som hustrur eller döttrar. Bland de övriga faddrarna fanns en tullskrivarhustru, borgmästarens piga, en skräddardotter och ytterligare en som inte går att identifiera. Bland de manliga faddrarna fanns tre rådmän, två tullnärer, en tulltjänare, en rektor, en organist, två köpmän, en krambodsven, en färjeman och två skräddare.136 Här kan man se fadderrelationerna som inbjudan till och förväntan om någon typ av patron/klientrelationer.
Geografiskt avlägsna band.
Kriget i Norden gjorde sig påmint också i dopboken. Bland fader till
"n'il,.t~ harn" tinnPf vi intP XvPrrc1,J,.c1nriP Pn stnr rJ,,j ,nirlc1tPt, vilkc1
modern inte alltid kunnat uppge namnet på utan bara visste var
"Skeppare på kungens flotta i Sverige" eller liknande. Modern till barnet kom i detta fall från Köpenhamn. Av 13 dop där fadern uppgavs vara från Köpenhamn gällde nio sådana barn som var födda utanför äktenskapet. Li.ibeck, Polen, Stockholm och Norge är andra hemorter for några av de män vars oäkta barn döptes i Helsingborg. Två ogifra mödrar från Helsingör låter döpa sina barn i Helsingborg liksom en fattig och eländig soldathustru från Tyskland.
Ett studium över faddrarnas geografiska hemvist visar att tio kvinnor från Helsingör varit gudmödrar åt Helsingborgsbarn och åtta
"gått bredvid". Tittar man på den manliga representationen från grannstaden ser man att det är kvinnorna som främst åtagit sig sjöresan for att stå fadder. Bara åtta män från Helsingör finns med som faddrar.
De flesta av Helsingörsfaddrarna har varit släktingar till barnet. Övriga städer som finns antecknade är Malmö varifrån fem gudmödrar kommit. Två av dessa deltog fyra gånger var vid sina barnbarns dop.
Liksom fallet var med faddrarna från Helsingör är det manliga deltagandet från Malmö och även från Landskrona mindre. Ett fåtal faddrar kommer från Lund, Halmstad, Kristianstad, Köpenhamn,
136 LLA HSK Födelsebok 1695.09.18, 1700.10.26, 1700.10.26, 1688.07.04, 1691.08.??.
Stockholm eller Hamburg. Flertalet av de tillresta faddrarna är rådmanshustrur eller andra ur högre samhällsskikt. I övrigt förekommer även faddrar från kringliggande byar, framförallt norr om staden. Det är dock inte alltid prästen har antecknat varifrån de gästande faddrarna kommer. Någon gång står det bara "soldat i NNs kompani" eller "en främmande karl". Det är också troligt att prästen inte alltid funnit skäl att uppge hemorten för sådana faddrar som ändå varit bekanta för honom.