Beredskap för fortsatta studier

I intervjuerna framkommer att eleverna uppfattar att de är väl förberedda för högre studier med breda ämneskunskaper i spetsämnet och att de utvecklat sin förmåga att analysera och kritiskt granska. Många elever ger också exempel på hur de under sin utbildning utvecklat sitt sätt att formulera sig i tal och skrift och fått träna sig i akademiskt skrivande.

I en av intervjuerna med eleverna på Hållbar utveckling kom följande tankar kring vad de fått ut av utbildningen till uttryck:

Vi har fått en väldigt bred utbildning på hög nivå. Det borde alla få möjlighet till (Utdrag

ur intervjureferat från Hållbar utveckling, elevintervju)

Nästan alla, 97 %, uppger att de tänker studera vidare på högskola eller universitet och 60 % tänker läsa vidare direkt efter avslutad gymnasieutbildning. Trots detta uppger en femtedel av samtliga elever att de inte kommer att studera vidare inom spetsämnet. 10 % uppger att deras intresse för spetsämnet har minskat.

Tabell 6. Jag har stor lust att fortsätta studera inom spetsämnet (Fråga 17:11)

Inriktning

Matte/Natur Samhälle Humaniora Total

n % n % n % n %

Instämmer helt 26 70,3 % 54 76,1 % 9 64,3 % 89 73,0 % Instämmer delvis 4 10,8 % 9 12,7 % 3 21,4 % 16 13,1 %

Instämmer ej 7 18,9 % 8 11,3 % 2 14,3 % 17 13,9 %

Trots att 20 % av eleverna uppger att de inte kommer att läsa vidare inom spetsområdet är det bara 10 % som menar att deras studier i spetsämnet inte kommer att ha betydelse för deras framtida yrkesliv.

Tabell 7. Jag tror inte att mina studier i spetsämnet kommer att ha betydelse för mitt framtida yrke (Fråga 17:17)

Inriktning

Matte/Natur Samhälle Humaniora Total

n % n % n % n %

Instämmer helt 7 18,4 % 13 18,3 % 1 7,1 % 21 17,1 %

Instämmer delvis 11 28,9 % 13 18,3 % 4 28,6 % 28 22,8 %

Instämmer ej 20 52,6 % 45 63,4 % 9 64,3 % 74 60,2 %

I intervjuerna med eleverna ställdes i de flesta fall frågan om vad de tänkte göra efter gymna- siet. I en av intervjuerna med eleverna på Finansekonomi formulerades frågan som ”Vad gör ni ett år från nu?” (Finansekonomi, elevintervju). Samtliga fem svarade att det trodde de skulle ”plugga”. När de tillfrågades om vad kom följande till uttryck:

Matte [Elev 1]. Ekonomi [Elev 2]. Civilekonomi och franska [Elev 3]. Civilekonomi eller där på KTH [Elev 4]. Jag har ju sökt ”Fastighet och finans” på KTH. Om jag kommer in så gör jag väl det. Annars tar jag högskoleprovet och gör ett nytt försök året efter [Elev 5]. (ibid.)

I en av gruppintervjuerna med eleverna på Hållbar utveckling uttrycktes en liknande tanke:

En av eleverna ska plugga psykologi i Lund. En av dem är osäker på om hon alls ska studera vidare. En tredje säger sig vilja studera vidare, men vet ännu inte vad. En fjärde säger också att hon tänkt plugga vidare, men att hon inte vet vad eller när. Den femte eleven säger sig vilja studera vidare, men har ännu inte bestämt varken vad eller när. En av dem nämner studier till lärare. Samma elev som säger att han ska plugga psykologi i Lund säger också att även om han inte tänker studera hållbarhetsfrågor så anser han ändå att han har lärt sig mycket som han tror att han får nytta av. (Utdrag ur referat från

Hållbar utveckling, elevintervju)

I samma intervju, som den som refererats ovan, uttrycktes också följande om något som man lärt och som uppfattades som meningsfullt oavsett vad framtiden har i beredskap:

Vi har inte bara samarbetat med universitetet utan även näringslivet, även politiker. Fått en förståelse av samhället för att förändra. Det är det vår utbildning går ut på att vilja. Vi har fått inblick i hur man jobbar med ett projekt. (ibid.)

En annan elev ger uttryck för andra insikter än de rent förväntade ämnesmässiga: Sätt att tänka, förmåga att analysera och bena upp problem som utvecklas i relation till spetsämnet tillämpas också på andra områden:

I matematiken har jag utvecklat min kapacitet att tänka logiskt. Det har hjälpt mig på andra områden. Det har spillt över på andra aspekter i livet. Mer förståelse för politiska ideologier. I matematiken har vi jobbat med axiom, några grundantaganden som man inte kan bevisa. Olika människor har olika axiom. Och därför kan man säga att deras

38

politiska ståndpunkt är rätt utifrån deras axiom. Jag har utvecklat mer tolerans. För- måga att se saker ur ett djupare perspektiv. (elev Matematik)

Trots att man inte kommer att hålla fast vid sitt spetsämne och ytterligare fördjupa och bredda sina kunskaper inom området i en universitetsutbildning, så ser ändå eleverna värdet av utbild- ningen och att den gett dem livslång betydelse för deras framtida yrkeskarriär.

I elevenkäten får eleverna jämföra fördelning av betyg mellan olika årskurser. När det gäller spetselevernas prestationer så uppger drygt 50 % av eleverna att de förbättrat sina resultat i spetsämnena jämfört med tidigare, medan 37 % av eleverna uppger att resultatet legat kvar på ungefär samma nivå. 42 % av eleverna får högre betyg i spetsämnen medan 8 % uppger att betygen i spetsämnet sänkts. Fördelat på ämnesområden så sker de flesta betygshöjningar inom det samhällsvetenskapliga området och minst inom det humanistiska ämnesområdet. Betygs- sänkningen är störst inom det matematiska och naturvetenskapliga ämnesområdet.

Tabell 8: Fördelning av betyg mellan olika ämnesområden (Fråga 5)

Inriktning

Matte/Natur Samhälle Humaniora

n % n % n %

Legat kvar 23 59,0 % 33 45,8 % 11 78,6 %

Jag har höjt mina betyg 11 28,2 % 29 40,3 % 2 14,3 %

Jag har sänkt mina betyg 5 12,8 % 5 6,9 % 1 7,1 %

En gymnasieutbildnings inverkan på en ung människa är inte bara en fråga om vilka specifika kunskaper den unge tillägnat sig, utan även vilka erfarenheter den unga människan gjort och vad dessa betyder för deras möjligheter att förstå och orientera sig mot sin framtid.