Beredskapsnivå vid CBRNE-händelse

I dokument Innehåll Regional katastrofplan (sidor 35-43)

17. Krisstöd vid allvarlig händelse och förhöjt beredskapsläge

21.3 Beredskapsnivå vid CBRNE-händelse

För kemisk CBRNE-händelse gäller samma beredskapsnivåer som vid stor olycka/katastrof:

STABSLÄGE

FÖRSTÄRKNINGSLÄGE KATASTROFLÄGE

Beslut om beredskapsnivå tas av bakjour enligt lokal katastrofplan.

21.3.1 Personlig skyddsutrustning

De viktigaste komponenterna i det personliga skyddet mot CBRN-händelse är andningsskydd och kroppsskydd.

21.4 Sanering på sjukhus

På respektive akutmottagning finns CBRN-plan och åtgärdskalender för omhändertagande och sanering av kontaminerade.

21.5 Antidoter och motgifter

Det finns tre nationella lager, under Socialstyrelsens ansvar, med antidoter för behandling av nervgasexponering och tungmetallförgiftning. Dessa nås via Giftinformationscentralen.

På sjukhusen finns antidoter i katastrofförråd samt i antidotskåp för att snabbt kunna behandla akuta förgiftningar. Läkemedelsboken ger förslag på vilka antidoter och motgifter som bör finnas omedelbart tillgängliga i ett landsting. Särtryck ur Läkemedelsboken samt Fass bör finnas tillgängliga i närheten av antidotskåp.

Landstingets medicinskt ansvarig för katastrofläkemedel ansvarar för Beredskapsöverläkaren ansvarar för att adekvata antidoter finns i katastrofförråd och IVA ansvarar för att det finns i antidotskåp.. Antidoter för lagerhållning i antidotskåp beställs normalt från

sjukhusapoteket.

Ordlista

Allvarlig händelse Händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på ett särskilt sätt.

Anspänningstid Tid från alarmering tills första enhet åker ut.

Ansvarsprincipen Innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har samma ansvar under kris- och krigssituationer.

ATLS Advanced Trauma Life Support. En certifierad kurs som riktar sig till läkare i syfte att förbättra och standardisera det akuta omhändertagandet av svårt skadade.

Beredskap Tillstånd, att vara beredd på kommande händelseutveckling.

Brytpunkt Geografisk plats dit räddningsenhet dirigeras i avvaktan på insats. Ansvar för upprättande av brytpunkt har vanligtvis räddningstjänsten, om möjligt i samverkan med sjukvård och polis.

CBRN-E Förkortning av kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) nukleära (N) och explosiva (E) ämnen.

Benämns även som Farliga ämnen.

Extraordinär händelse Enligt lag (2006:544) en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun och/eller ett landsting.

Farligt gods Ämnen och produkter som har så farliga egenskaper att de kan skada människor, djur, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under transport.

Förstärkningsläge Beredskapsläge som innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner.

Geografiskt Geografiskt områdesansvar har kommuner, områdesansvar länsstyrelser och regeringen. De ska verka för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder i en krissituation.

Hämtplats Den plats där ambulans eller annat sjuktransportfordon hämtar en patient.

Höjd beredskap Beredskap att stärka Sveriges försvarsförmåga.

Insatstid Den tid det tar för exempelvis en ambulans från larm tills ambulansen är framme hos patienten.

IVPA I Väntan På Ambulans. Räddningstjänstpersonal som genomgått särskild utbildning och kan komma att utföra uppgifter som faller under hälso- och sjukvårdslagen. IVPA betraktas som första hjälpen.

JRCC Sjö- och flygräddningscentralen. Den internationella beteckningen på JRCC är Joint Rescue Co-ordination Center.

Katastrof En allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.

Katastrofläge Beredskapsläge som innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder och förstärkning av viktiga funktioner.

Katastrofmedicinsk Den beredskap som krävs för att omhänderta beredskap drabbade och minimera de somatiska och psykiska följdverkningarna vid en allvarlig händelse.

Kontaminering Hänvisar till att något har förorenats. Ordet används vid CBRN-händelse.

Kris En händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället. En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjning eller vår hälsa och frihet.

Krishantering Planering för och genomförande av åtgärder som kan behöva vidtas vid risk för en allvarlig störning i verksamheten eller efter inträffad sådan störning. Krishantering kan även omfatta personlig krishantering med debriefing, psykologiskt och medicinskt omhändertagande samt åtgärder för att förhindra eller bryta chocktillstånd och psykiska följder av upplevelser och händelser.

Krisledningsnämnd Enligt lagen om extraordinär händelse ska det i varje landsting och kommun finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under en extraordinär händelse.

Krisstöd Allt medmänskligt, praktiskt, psykologiskt och socialt stöd som olika samhällsinsatser förmedlar i samband med en allvarlig händelse.

PKL-ordförande Funktion i särskild sjukvårdsledning. Kan finnas på både lokal och regional nivå.

Krisstödsperson Särskilt utsedda personer som ger krisstöd till drabbade vid förhöjt beredskapsläge och allvarlig händelse.

LD Landstingsdirektör.

LKK Landstingets lokala katastrofmedicinska kommitté

Ledningsplats Plats inom skadeområde där sjukvårdsledaren, räddningsledningen, polisinsatschefen och andra stabspersoner samlas för att leda en insats.

INSIDAN Landstingets intranät (i Sörmland).

RKK Landstingets regionala kris och katastrofmedicinska kommitté.

Medicinskt ansvarig Den ur hälso- och sjukvårdspersonalen som prioriterar och beslutar om medicinska åtgärder. Medicinskt ansvarig är en tilldelad roll som till exempel förekommer inom katastrofmedicinsk beredskap.

METHANE Struktur för rapport från sjukvårdsledare:

M=misstänkt allvarlig händelse

Närhetsprincipen Innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället.

Pandemi Pandemi är en världsomfattande epidemi.

Paratus Landstinget i Sörmlands tekniska stödsystem för ambulanssjukvård som innehåller journal- och akutmodul för akutmottagningarna.

PHTLS PreHospital Trauma Life Support. Certifierad kurs som riktar sig till ambulanspersonal, läkare, sjuksköterskor i syfte att förbättra det prehospitala omhändertagandet.

PKL-grupp Benämning på psykologisk/psykosocial katastrofledningsgrupp.(Krisstöd) Ingår nu i särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse.

Prehospital Består av minst en sjukvårdsledare och en medicinskt ansvarig.

Sjukvårdsledning Utgörs vanligen av den först anländande ambulansbesättningen till en skadeplats.

POSOM Psykosocialt omhändertagande. Kommunernas verksamhet för psykosocialt omhändertagande.

RAKEL Radiokommunikation för effektiv ledning.

RAPS Räddningstjänst, Alarmering, Polis, Sjukvård. Termen används som benämning av så kallad talgrupp i RAKEL.

RCB Räddningschef i beredskap.

RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System. Ett triageinstrument som används på akutmottagningar och i den prehospitala sjukvården i Landstinget i Östergötland.

RSF Regional samordningsfunktion. Samverkansgrupp med representanter från hälso- och sjukvården, länsstyrelsen, polisen, kommunerna, försvarsmakten samt räddningstjänsten.

Risk Ett begrepp som används i många sammanhang med en rad olika definitioner. Risk är sannolikheten för att en känd eller okänd händelse inträffar som innebär att uppställda mål inte uppnås (konsekvens).

Riskområde Område där skada på människor, miljö eller egendom kan befaras.

Räddningsinsats Aktivitet som räddningstjänst utför.

Räddningsledare, RL Statlig eller kommunal tjänsteman som utsetts att leda och ansvara för räddningsinsats.

Samverkan Process där representanter för olika verksamhetsområden som lyder under olika lagstiftningar tillsammans ska lösa en uppgift.

Sanering Åtgärd för att avlägsna skadliga ämnen från person, miljö eller egendom.

Saneringsdräkt Dräkt avsedd att användas av hälso- och sjukvårdspersonal vid sanering av kontaminerade.

Sektor Del av skadeområde.

Sevesolagstiftning Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381).

Sjukvårdsgrupp Sjukvårdspersonal utsänd från sjukhus för att arbeta i ett skadeområde.

Sjukvårdsledare Person i hälso- och sjukvården som administrativt leder sjukvårdens arbete.

Skadekort Kort som används av hälso- och sjukvårdspersonal för dokumentation av arbetet inom skadeområde.

Skadeområde Området runt en skadeplats inom vilket räddningsarbetet leds och organiseras.

Skadeplats Geografisk plats där en olycka har inträffat.

Stab Grupp eller funktion som biträder en chef vid ledning av verksamhet.

Stabsläge Beredskapsläge som innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad och vidtar nödvändiga åtgärder för den aktuella händelsen samt följer utvecklingen.

Stabschef Funktion för att organisera arbete i särskild sjukvårdsledning vid behov.

Stor olycka/skadehändelse När tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till vårdbehov, men där det genom omfördelning av resurser och med förändrad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav.

Särskild sjukvårdsledning En organisation som är förberedd för att leda hälso- och sjukvårdens insatser vid en allvarlig händelse.

Den särskilda sjukvårdsledningen kan förekomma på lokal, regional och nationell nivå.

TiB Tjänsteman i beredskap.

TNCC Trauma Nursing Core Course. En certifierad kurs för sjuksköterskor med syfte att förbättra och standardisera det akuta omhändertagandet av svårt skadade.

Uppsamlingsplats Plats dit avlidna förs för döda

Uppsamlingsplats Plats dit skadades tillhörigheter förs för gods

Uppsamlingsplats Plats där till synes oskadade samlas för omhändertagande för oskadade och registrering.

Uppsamlingsplats Plats dit skadade förs för behandling och för skadade registrering före transport till sjukhus.

VB Inom Försvarsmakten och polisen vakthavande befäl.

VMA Viktigt meddelande till allmänheten.

Vårdutförare Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar prehospitalt, men inte har lednings- eller stabsroll.

WIS Webbaserat informationssystem.

22. SEKRETESS

Sekretesslagen innehåller bestämmelser om sekretess inom hälso- och sjukvården som bland annat anger att en uppgift om patienter inte får lämnas ut, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller dennes närstående lider men.

Sekretesslagen och sjukvårdspersonalens tystnadsplikt gäller även vid allvarlig händelse, stor olycka eller katastrof.

23. TERMER OCH BERGREPP

Akutlag

Arbetsjvlag med en läkare, en sjuksköterska och en undersköterska. Flera akutlag arbetar parallellt på akutmottagningen för att ta hand om skadade

Allvarlig händelse En händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt.

Anhörigupplysning Upprättas på sjukhuset, för att ta hand om telefonförfrågningar från anhöriga angående patienter som förts till sjukhuset.

Beredskapsgrad Se huvudterm beredskapsnivå.

Beredskapsnivå Beredskap där vissa resurser och åtgärder

bedömts nödvändiga för att inom en viss tid kunna möta ett visst behov.

Brytpunkt Geografisk plats dit räddningsenhet dirigeras i

avvaktan på insats

Drabbad Person som varit utsatt för traumatisk

upple-velse. Traumat kan vara både fysiskt och psykiskt

Extraordinär händelse En händelse som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig stör-ning i viktiga samhällsfunktioner

Farligt gods Ämnen och produkter som har sådana farliga

egenskaper att de kan skada människor, djur, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under transport

Förstärkningsjvläge Beredskapsnivå inom sjukvården då stor olycka inträffat

Katastrof En situation där tillgängliga resurser är

otill-räckliga förhållande till det akuta

vårdbehovet, och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav för medicinsk

behandling inte längre kan upprätthållas trots adekvata åtgärder.

Katastrofledningsgrupp Grupp som bildas på sjukhuset eller inom primärvården för ledning och samordning av

sjukhuset/primärvårdens resurser vid stor olycka/katastrof.

Katastrofläge Beredskapsnivå inom sjukvården då katastrof

inträffat.

Kemisk olycka Olycka orsakad av hantering av giftiga

ämnen.

Krisjvledningsnämnd I kommuner och landsting finns det en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser.

Ledning Aktivitet som syftar till att definiera en

verk-samhets uppgift och tillse att tillgängliga resurser samordnas och utnyttjas på bästa sätt för att denna uppgift skall kunna lösas.

Ledningscentral Den lokal varifrån katastrofledningsgruppen

leder händelsen.

Ledningsgrupp En grupp som bildas på akutmottagningen vid

stabsjvläge.

Ledningsutbildad läkare Särskilt utbildad läkare som genomför prehospital ledning av sjukvården inom skadeområde.

Ledningsplats Plats varifrån räddningsjvledningen leder

insatsen.

Medicinskt ansvarig Ansvarar för den medicinska verksamheten och fattar medicinska besjvlut.

Normativ ledning Ledning som innebär att utifrån gällande lagstiftning tolka och bestämma en organisa-tions roll och uppgift i en viss situation.

Operativ ledning Ledning av insats inom ramen för tilldelade resurser, kan utövas i ett skadeområde och/eller av ledningsansvarig på sjukhus, vårdcentral eller inom sjukvårdsområde.

Polisinsatschef Polisbefäl som ingår i räddningsjvledningen och har ledningsansvaret för polisinsatsen på skadeplats.

PKL Psykologisk-psykiatrisk

katastroflednings-grupp.

PKL-ordförande Den person som är chef för den psykosociala

katastrofledningsgruppen. Ingår i lednings-central.

POSOM Kommunens verksamhet för psykosocialt

omhändertagande vid stor olycka/katastrof.

Prehospital

sjukvårdsjvledning

Ledningsansvar med roller som

sjukvårdsjvledare och medicinskt ansvar.

Samordnings-funktion tillsammans med polis

och räddningstjänst.

Radiakolycka Olycka med nukleära och radioaktiva ämnen.

Risk Möjlighet att en negativ händelse skall

inträffa eller att en negativ situation skall utvecklas.

Riskanalys Systematisk identifiering och bedömning av

risker i ett visst sammanhang.

Riskområde Område inom vilket skada på människor,

miljö eller egendom befaras eller där ytterligare skada kan ske.

Räddningsjvledare Befäl från kommunala räddningstjänsten som

tillsammans med polisinsatschefen och sjukvårdsjvledaren leder och ansvarar för räddningsinsatsen.

Sanering Avlägsnande av skadliga ämnen från kläder,

hud eller material.

Saneringsplats Plats där sanering utförs Saneringsplatsen kan vara permanent, mobil eller tält.

Sjukvårdsgrupp En grupp som består av två eller flera

personer, läkare, sjuksköterskor och under-sköterska som skickas till skadeområdet.

Sjukvårdsjvledare Sjukvårdens chef i ett skadeområde, eller på sjukhus eller i regional ledning

Skadeplats Geografisk plats där en olycka har inträffat.

Skadeområde Område runt skadeplats inom vilket

räddningsarbetet leds och organiseras.

Stab De personer som ska biträda och stödja

stabschefen i planering, genomförande och uppföljning av händelsen.

Stabschef Den person som leder arbetet i staben

Stabsjvläge Beredskapsnivå inom sjukvården då hot om

allvarlig händelse föreligger.

Stor olycka En plötsjvlig inträffad händelse som

karaktäriseras av att det akuta hjälpbehovet är större än de omedelbart tillgängliga

resurserna. Detta kräver att extraordinära och samordnande åtgärder vidtas för att normala kvalitetskrav ska kunna upprätthållas.

Strategisk ledning Ledning som innebär att efter bedömning av omedelbara och framtida resursbehov

besjvluta om inriktning för och omfattning av en insats.

Särskild Ledning som utövas över hälso- och

sjuk-sjukvårdsjvledning vården vid allvarlig händelse.

Uppsamlingsplats Särskild plats inom skadeområdet dit skadad förs. Här arbetar personal från sjukvården, ambulansen, polis och räddningstjänst. Tält eller annan lämplig lokal används.

Åtgärdskalender Förteckning i katastrofplanen över de åtgärder som ska vidtas för viktiga funktioner vid beredskapsnivåer

42

43

I dokument Innehåll Regional katastrofplan (sidor 35-43)