Idag ska temat Framtidens skola avslutas. Det är tänkt att eleverna ska skriva vilka regler som ska gälla på deras skola. Därefter ska de analysera sina regler genom att skriva vad som är bra/positivt respektive dåligt/negativt med varje regel. (Det ska också visa sig att det här blir min sista observation i Carinas klass.)
Temat om Framtidens skola har, om jag förstår saken rätt, legat nere ganska länge, kanske hela den här terminen. Frågan är vad detta avbrott får för konsekvenser för elevernas engagemang i och intresse för uppgiften. Risken är att en eventuell tematisk förväntning bland eleverna mer eller mindre har raderats ut och att de upplever arbetet med Framtidens skola som avslutat. Inkubationstiden är ganska kort. Hur mycket kommer eleverna ihåg? Hur mycket nytt har lagt sig över temaarbetet? Det relativt långa avbrottet innebär alltså en splittring i
Jag föreslår att de ska få göra detta helt förutsättningslöst och att Carina inte ska intervenera på innehållsnivå. Mitt förslag ser ut ungefär så här: 1. Varje grupp skriver vilka regler som ska gälla på deras skola.
2. Eleverna analyserar själva sina regler: Vad är bra och vad kan vara mindre bra med varje regel?
3. Eleverna tar hem reglerna och visar den för sina föräldrar: Hur reagerar de på reglerna? Vilka regler tycker föräldrarna är bra? Vilka tycker de ska strykas? Finns det regler som föräldrarna anser fattas? Passet efter lunch ska eleverna läsa tyst.
Slutligen växlar Carina och jag några ord om ett tema som eventuellt kan komma efter skoltemat. Carina är inne på ett kärlekstema. Jag föreslår några tänkbara boktitlar och lovar ta med en del av min egen planering till ett kärlekstema som jag arbetat med i min egen sexa.
Besök hos Carina 8 februari 8.15-9.45
Idag ska temat Framtidens skola avslutas. Det är tänkt att eleverna ska skriva vilka regler som ska gälla på deras skola. Därefter ska de analysera sina regler genom att skriva vad som är bra/positivt respektive dåligt/negativt med varje regel. (Det ska också visa sig att det här blir min sista observation i Carinas klass.)
Temat om Framtidens skola har, om jag förstår saken rätt, legat nere ganska länge, kanske hela den här terminen. Frågan är vad detta avbrott får för konsekvenser för elevernas engagemang i och intresse för uppgiften. Risken är att en eventuell tematisk förväntning bland eleverna mer eller mindre har raderats ut och att de upplever arbetet med Framtidens skola som avslutat. Inkubationstiden är ganska kort. Hur mycket kommer eleverna ihåg? Hur mycket nytt har lagt sig över temaarbetet? Det relativt långa avbrottet innebär alltså en splittring i
undervisningskontexten som kan få negativa konsekvenser på arbetet med reglerna.
Precis som förra gången anar jag också en annan splittring i arbetet när det gäller dagens program för eleverna. På tavlan står vad dagen ska handla om: Framtidens skola Nutidskryss Engelska/mattegrupper Lunch Film Bild Lässtund
Om man ser till det innehållsliga är dagens program ganska spretigt och det är svårt att se några direkta kopplingar mellan de olika inslagen. Även detta kan påverka elevernas intresse och engagemang, särskilt om det är så dagarna brukar se ut. Vid mitt förra besök (25/1) såg det ungefär likadant ut. En skillnad är dock att det den här dagen fi nns ett rejält arbetspass där eleverna ska arbeta vidare med temat.
Ett argument för ett dagsprogram som ser ut på det här viset är naturligtvis att det ger eleverna viss variation och omväxling. En logisk konsekvens av ett sådant sätt att se på saken måste emellertid vara att man menar att innehållet i undervisningen är så ointressant för eleverna att de med jämna mellanrum måste få byta sysselsättning för att orka jobba vidare. En fråga, som kanske återstår att besvara, är om det är möjligt att fi nna ett undervisningsinnehåll som eleverna upplever som så intressant och meningsfullt att de inte vill avbryta det för att arbeta med annat. Mina egna undervisningserfarenheter visar att detta kan vara fullt möjligt (Malmgren & Nilsson 1993). Hur det än förhåller sig med den saken innebär ett dagsprogram av den typ som eleverna i Carinas klass erbjuds just den här dagen en sorts intellektuell splittring där de vid fl era tillfällen måste fl ytta sitt fokus mellan tämligen olika innehållssfärer.
undervisningskontexten som kan få negativa konsekvenser på arbetet med reglerna.
Precis som förra gången anar jag också en annan splittring i arbetet när det gäller dagens program för eleverna. På tavlan står vad dagen ska handla om: Framtidens skola Nutidskryss Engelska/mattegrupper Lunch Film Bild Lässtund
Om man ser till det innehållsliga är dagens program ganska spretigt och det är svårt att se några direkta kopplingar mellan de olika inslagen. Även detta kan påverka elevernas intresse och engagemang, särskilt om det är så dagarna brukar se ut. Vid mitt förra besök (25/1) såg det ungefär likadant ut. En skillnad är dock att det den här dagen fi nns ett rejält arbetspass där eleverna ska arbeta vidare med temat.
Ett argument för ett dagsprogram som ser ut på det här viset är naturligtvis att det ger eleverna viss variation och omväxling. En logisk konsekvens av ett sådant sätt att se på saken måste emellertid vara att man menar att innehållet i undervisningen är så ointressant för eleverna att de med jämna mellanrum måste få byta sysselsättning för att orka jobba vidare. En fråga, som kanske återstår att besvara, är om det är möjligt att fi nna ett undervisningsinnehåll som eleverna upplever som så intressant och meningsfullt att de inte vill avbryta det för att arbeta med annat. Mina egna undervisningserfarenheter visar att detta kan vara fullt möjligt (Malmgren & Nilsson 1993). Hur det än förhåller sig med den saken innebär ett dagsprogram av den typ som eleverna i Carinas klass erbjuds just den här dagen en sorts intellektuell splittring där de vid fl era tillfällen måste fl ytta sitt fokus mellan tämligen olika innehållssfärer.
Tillbaka till klassrummet. Carina inleder morgonens första arbetspass med att tala om fastan, påsken och fastlagsbullar. Detta här hänger inte ihop med det som sedan ska följa (Framtidens skola). Kan det ha någon betydelse?
8.30 Ny fas.
Carina kopplar till temat om Framtidens skola och frågar om eleverna kommer ihåg och om det känns länge sedan de arbetade med detta. Neutral reaktion från eleverna. Carina berättar så att de idag ska göra det sista. Hon kopplar till de informationsblad som eleverna skrivit om sina (sammanlagt fem) skolor och räknar upp skolorna.
Carina verkar först lite osäker på om det var fyra eller fem skolor, vilket indikerar att det är ett tag sedan arbetet var aktuellt även för henne. Hon frågar om eleverna kommer ihåg sina skolor. Spridda bud, men några svarar nej. Spontana samtal utbryter mellan eleverna, som nu bytt placering i klassrummet. Svårt att höra var de pratar om. Så börjar Carina skriva på tavlan:
Vilka regler ska det fi nnas på er skola? Skriv ner 8-10 regler.
Gör en plus och en minuslista till varje regel. Vilka regler är viktigast?
Carina ber eleverna fundera över varför man har regler. Ska regler handla om hur man ska vara mot varandra? Ska de handla om säkerhet? Eller ska det vara trivselregler? Därefter går Carina igenom det organisatoriska, var eleverna ska sitta etc. Hon gör en skarp markering när eleverna börjar prata med varandra och sammanfattar sedan uppgiften. Informationsbladen om skolorna delas ut.
8.40: Arbetet sätter igång. Två grupper sitter i matsalen. En grupp sitter vid ett bord i korridoren, en grupp sitter i studiehallen och en i klassrummet. Jag går en runda och besöker de båda grupperna i matsalen.
Tillbaka till klassrummet. Carina inleder morgonens första arbetspass med att tala om fastan, påsken och fastlagsbullar. Detta här hänger inte ihop med det som sedan ska följa (Framtidens skola). Kan det ha någon betydelse?
8.30 Ny fas.
Carina kopplar till temat om Framtidens skola och frågar om eleverna kommer ihåg och om det känns länge sedan de arbetade med detta. Neutral reaktion från eleverna. Carina berättar så att de idag ska göra det sista. Hon kopplar till de informationsblad som eleverna skrivit om sina (sammanlagt fem) skolor och räknar upp skolorna.
Carina verkar först lite osäker på om det var fyra eller fem skolor, vilket indikerar att det är ett tag sedan arbetet var aktuellt även för henne. Hon frågar om eleverna kommer ihåg sina skolor. Spridda bud, men några svarar nej. Spontana samtal utbryter mellan eleverna, som nu bytt placering i klassrummet. Svårt att höra var de pratar om. Så börjar Carina skriva på tavlan:
Vilka regler ska det fi nnas på er skola? Skriv ner 8-10 regler.
Gör en plus och en minuslista till varje regel. Vilka regler är viktigast?
Carina ber eleverna fundera över varför man har regler. Ska regler handla om hur man ska vara mot varandra? Ska de handla om säkerhet? Eller ska det vara trivselregler? Därefter går Carina igenom det organisatoriska, var eleverna ska sitta etc. Hon gör en skarp markering när eleverna börjar prata med varandra och sammanfattar sedan uppgiften. Informationsbladen om skolorna delas ut.
8.40: Arbetet sätter igång. Två grupper sitter i matsalen. En grupp sitter vid ett bord i korridoren, en grupp sitter i studiehallen och en i klassrummet. Jag går en runda och besöker de båda grupperna i matsalen.
Stämningen i grupperna känns ganska avslagen. Någon vidare diskussion pågår knappast. I den mån att det skrivs något verkar det vara den elev (fl ickor i samtliga fall!) som håller i pennan som formulerar egna regelförslag utan att diskutera detta med de andra. Pojkarna verkar (med några undantag) tämligen avhängda. Rasmus gör ett försök i sin grupp, men fl ickorna fnittrar mest och snackar om hästar.
Den mera fysiska splittring som sedan länge funnits mellan pojkar och fl ickor verkar hålla i sig. Frågan är vilken betydelse den innehållsliga och tidsmässiga splittringen kan ha för detta. Man kan också fråga sig vad den nya elevplaceringen betyder. Är det andra (sociala) saker som eleverna upplever som viktigare nu? Jag kan alltså se en splittring på fl era olika nivåer:
• Tidsmässig splittring: temat har legat nere ganska länge. • Innehållslig splittring: dagen inleds med helt andra saker och
skoldagen i övrigt förefaller också vara innehållsligt splittrad. • En könsmässig splittring mellan killar och tjejer.
• En fysisk splittring – eleverna sitter nu med nya kompisar och inte tillsammans med de gamla gruppmedlemmarna.
Gruppen i klassrummet består av två pojkar och två fl ickor. Killarna är totalt avhängda och fl addrar omkring i klassrummet. De bidrar inte med ett enda andetag till regeldiskussionen. Flickorna verkar däremot ganska seriösa. Teddy kommer in från studiehallen och frågar vad de har skrivit. -Ingenting säger killarna, trots att fl ickorna har två eller tre regler nerskrivna på sitt papper. Pojkarna vet uppenbarligen inte detta.
9.10: Jag talar med Carina. Hon verkar ganska besviken. Hon menar dels att det inte blir mycket gjort i grupperna, dels att eleverna försöker överträffa varandra genom att skriva så tramsiga regler som möjligt. En del har skrivit att det ska vara tillåtet att äta godis på skolan och tuggummi i klassrummet. Carina överväger att avbryta alltihop. Vi diskuterar några olika möjligheter och jag föreslår följande:
Stämningen i grupperna känns ganska avslagen. Någon vidare diskussion pågår knappast. I den mån att det skrivs något verkar det vara den elev (fl ickor i samtliga fall!) som håller i pennan som formulerar egna regelförslag utan att diskutera detta med de andra. Pojkarna verkar (med några undantag) tämligen avhängda. Rasmus gör ett försök i sin grupp, men fl ickorna fnittrar mest och snackar om hästar.
Den mera fysiska splittring som sedan länge funnits mellan pojkar och fl ickor verkar hålla i sig. Frågan är vilken betydelse den innehållsliga och tidsmässiga splittringen kan ha för detta. Man kan också fråga sig vad den nya elevplaceringen betyder. Är det andra (sociala) saker som eleverna upplever som viktigare nu? Jag kan alltså se en splittring på fl era olika nivåer:
• Tidsmässig splittring: temat har legat nere ganska länge. • Innehållslig splittring: dagen inleds med helt andra saker och
skoldagen i övrigt förefaller också vara innehållsligt splittrad. • En könsmässig splittring mellan killar och tjejer.
• En fysisk splittring – eleverna sitter nu med nya kompisar och inte tillsammans med de gamla gruppmedlemmarna.
Gruppen i klassrummet består av två pojkar och två fl ickor. Killarna är totalt avhängda och fl addrar omkring i klassrummet. De bidrar inte med ett enda andetag till regeldiskussionen. Flickorna verkar däremot ganska seriösa. Teddy kommer in från studiehallen och frågar vad de har skrivit. -Ingenting säger killarna, trots att fl ickorna har två eller tre regler nerskrivna på sitt papper. Pojkarna vet uppenbarligen inte detta.
9.10: Jag talar med Carina. Hon verkar ganska besviken. Hon menar dels att det inte blir mycket gjort i grupperna, dels att eleverna försöker överträffa varandra genom att skriva så tramsiga regler som möjligt. En del har skrivit att det ska vara tillåtet att äta godis på skolan och tuggummi i klassrummet. Carina överväger att avbryta alltihop. Vi diskuterar några olika möjligheter och jag föreslår följande:
Samla klassen och diskutera diskussionen: Hur gick arbetet? Varför gick det som det gick?
Ta upp en enda regel på tavlan och analysera den med utgångspunkt från tabellen med plus och minus.
Några minuter senare avbryts arbetet och alla eleverna sätter sig på sina platser. Carina frågar hur det gick och får lite blandade bud. Pojkarna verkar mena att det gick bra, medan fl ickorna överlag verkar mera negativa. Carina frågar vad det berodde på och en fl icka svarar att hon inte vet. Carina instruerar nu eleverna/grupperna att under en kort stund (högst en minut) välja ut vilken av deras regler de anser vara den allra viktigaste. Eleverna grupperar sig igen. Den här diskussionen verkar mera seriös och fokuserad. Är det den förestående redovisningen som pressar på?
Så får varje grupp lämna sina förslag.
Grupp 1: Inget våld.
Carina frågar vad som ingår i våld. Jag gissar att hon vill ha fram en nyansering mellan fysiskt och mentalt/verbalt våld. Eleverna nämner slagsmål och misshandel. Carina frågar om våld förekommer på den här skolan. Stum reaktion. Så tar hon upp frågan om vad som kan vara bra respektive dåligt med denna regel. Återigen stum reaktion. Carina summerar:
- Det får stå för sig själv.
Så nästa grupp (”klassrumsgruppen”). Observera att en av killarna, som inte la två strån i kors under diskussionen, ska läsa upp. Hur ska man tolka detta? Har killarna automatiskt företräde till offentligheten? Skäms fl ickorna för det de skrivit? Vill de försöka skydda killarna? Gruppens viktigaste regel lyder:
Samla klassen och diskutera diskussionen: Hur gick arbetet? Varför gick det som det gick?
Ta upp en enda regel på tavlan och analysera den med utgångspunkt från tabellen med plus och minus.
Några minuter senare avbryts arbetet och alla eleverna sätter sig på sina platser. Carina frågar hur det gick och får lite blandade bud. Pojkarna verkar mena att det gick bra, medan fl ickorna överlag verkar mera negativa. Carina frågar vad det berodde på och en fl icka svarar att hon inte vet. Carina instruerar nu eleverna/grupperna att under en kort stund (högst en minut) välja ut vilken av deras regler de anser vara den allra viktigaste. Eleverna grupperar sig igen. Den här diskussionen verkar mera seriös och fokuserad. Är det den förestående redovisningen som pressar på?
Så får varje grupp lämna sina förslag.
Grupp 1: Inget våld.
Carina frågar vad som ingår i våld. Jag gissar att hon vill ha fram en nyansering mellan fysiskt och mentalt/verbalt våld. Eleverna nämner slagsmål och misshandel. Carina frågar om våld förekommer på den här skolan. Stum reaktion. Så tar hon upp frågan om vad som kan vara bra respektive dåligt med denna regel. Återigen stum reaktion. Carina summerar:
- Det får stå för sig själv.
Så nästa grupp (”klassrumsgruppen”). Observera att en av killarna, som inte la två strån i kors under diskussionen, ska läsa upp. Hur ska man tolka detta? Har killarna automatiskt företräde till offentligheten? Skäms fl ickorna för det de skrivit? Vill de försöka skydda killarna? Gruppens viktigaste regel lyder:
Man får svära men inte kalla andra för fula ord.
Carina formulerar om regeln och skriver den därefter på tavlan. Så frågar hon vilka svordomar som gruppen anser är tillåtna och frågar om hon får gissa? Är det könsord? En lätt lotsningssekvens kan anas. Carina lirkar, men har svårt att få någon riktig respons från eleverna. När hon går över till negativt och positivt kopplar hon till samhället utanför skolan och ger exempel från sjukvården.
Här kan man ana en underliggande tendens till styrning. Jag får intrycket att Carina vill föra diskussionen i en viss riktning, t ex att vissa svordomar, könsord etc inte är acceptabla. Om det är så kanske man kan tolka det som sker så att eleverna gör tyst motstånd. Carina försöker också generalisera, dvs gå från den skolriktade, konkreta regeln till ett mera allmänt resonemang där regeln ska sättas in i ett samhälleligt sammanhang. Vad eleverna mera konkret menar när de anser att man ska få svära i skolan framkommer aldrig. Här fi nns också ett annat, kanske klassmässigt, problem. När Carina kopplar till sjukvården och undrar om läkaren får svära mot sina patienter inser eleverna det absurda i detta. Läkaren representerar både medelklass och offentlighet, på samma vis som skolan och lärarna. I dessa kretsar förväntas man inte svära och det är eleverna förmodligen mycket väl medvetna om. Å andra sidan kan man nog gissa att den mera privata sfär (familj, släkt, vänner, kompisar, fotbollsförening etc) som eleverna rör sig i utanför skolan ofta är mera tolerant när det gäller svordomar. Här svär man troligen mera fritt och frekvent utan att detta betraktas som ett allvarligt normbrott (Teleman 1991). Tvärtom betraktas sannolikt svärandet som en naturlig och acceptabel del av vardagsspråket. Det är kanske långsökt, men den här regeln om att eleverna ska få svära i skolan skulle alltså kunna tolkas som en sorts protest mot det norm- och regelverk som skolan står för och därmed också som ett klart ställningstagande sett ur ett klassperspektiv.
Man får svära men inte kalla andra för fula ord.
Carina formulerar om regeln och skriver den därefter på tavlan. Så frågar hon vilka svordomar som gruppen anser är tillåtna och frågar om hon får gissa? Är det könsord? En lätt lotsningssekvens kan anas. Carina lirkar, men har svårt att få någon riktig respons från eleverna. När hon går över till negativt och positivt kopplar hon till samhället utanför skolan och ger exempel från sjukvården.
Här kan man ana en underliggande tendens till styrning. Jag får intrycket att Carina vill föra diskussionen i en viss riktning, t ex att vissa svordomar, könsord etc inte är acceptabla. Om det är så kanske man kan tolka det som sker så att eleverna gör tyst motstånd. Carina försöker också generalisera, dvs gå från den skolriktade, konkreta regeln till ett mera allmänt resonemang där regeln ska sättas in i ett samhälleligt sammanhang. Vad eleverna mera konkret menar när de anser att man ska få svära i skolan framkommer aldrig. Här fi nns också ett annat, kanske klassmässigt, problem. När Carina kopplar till sjukvården och undrar om läkaren får svära mot sina patienter inser eleverna det absurda i detta. Läkaren representerar både medelklass och offentlighet, på samma vis som skolan och lärarna. I dessa kretsar förväntas man inte svära och det