Antal analyserade artiklar
Bilaga 2. Beskrivning av i resultatet inkluderade studier Författare
Årtal
Titel
Tidskrift
Land
Syfte
Urval och metod
Resultat
Babler, E. & Strickland, C. J. 2015 Normalizing: Adolescent Experiences Living With Type 1 Diabetes.
The Diabetes Educator.
USA
Att få en större förståelse för ungdomars
upplevelse av att leva med Diabetes typ 1 och bilda ett teoretiskt paradigm.
Grounded theory. Urvalet bestod av ungdomar mellan 11-15 år som haft Diabetes typ 1 i minst sex månader och inte hade några andra
sjukdomar (förutom kontrollerad hypotyreos). Datainsamling via enskilda intervjuer som spelades in. Data analyserades genom konstant jämförande.
Ungdomarna tyckte att behandlingen av Diabetes typ 1 var smärtsam och besvärlig. De kände sig annorlunda jämfört med sina
jämnåriga. Sjukdomen kunde orsaka konflikter med föräldrarna.
Burke, H. & Dowling, M.
2007
Living with diabetes: adolescents'
perspectives.
Journal of diabetes nursing.
Irland
Att få insikt i hur det är att leva med Diabetes typ 1 ur ett fenomenologiskt perspektiv.
Fenomenologisk ansats.
Urvalet bestod av ungdomar mellan 13-18 år som haft Diabetes typ 1 i minst två år. Datainsamling via enskilda ostrukturerade intervjuer som spelades in. Data analyserades genom Colaizzis (1978) sju
procedursteg.
Ungdomarna var rädda att få hypoglykemi. De tyckte att det var svårt med begränsningar. Familjen sågs som ett stöd för de här
ungdomarna. En del ungdomar hade svårt att sköta sin diabetes i skolan.
Carroll A. E.. & Marrero D. G. 2006
How do parents
Att få förståelse för hur det är att leva med en ungdom som har Diabetes typ 1 och hur
Urvalet bestod av föräldrar till ungdomar mellan 13-18 år som hade haft Diabetes typ 1 i minst sex månader. Datainsamling via
Föräldrarna upplevde att Diabetes typ 1 lade ett stort ansvar på deras ungdomar och att en del ungdomar skämdes över sin sjukdom och försökte gömma den för att inte upplevas
perceive their
adolescent's diabetes: a qualitative study.
Diabetic Medicine.
USA
det påverkar föräldrarnas syn på sina ungdomars välmående, relationer och skola.
intervjuer i fokusgrupper indelat efter ålder på ungdomarna. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.
annorlunda. Föräldrarna tyckte att de tjatade mer och att det var svårt att finna en balans mellan att ha kontroll och släppa på den för att ge ungdomarna mer ansvar. De upplevde att det svårt i skolan, bland annat på grund av
okunskap vilket även skapade oro hos föräldrarna. Damião E. B. C. & Pinto C. M. M. 2007 'Being transformed by illness': adolescents' diabetes experience. Revista Latino- Americana de Enfermagem. Brasilien Att förstå ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes typ 1.
Symbolisk interaktionism.
Urvalet bestod av ungdomar mellan 12-18 år som hade haft Diabetes typ 1 i minst ett år. Datainsamling via enskilda semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom grounded theory.
Ungdomarna kände sig annorlunda jämfört med sina jämnåriga. Positiva aspekter av Diabetes typ 1 var förbättrad hälsa och bättre familjerelationer. Relationerna inom familjerna förändrades och även rutiner. Ungdomarna tyckte att behandlingen var smärtsam. De tyckte att sjukdomen var svår att kontrollera och att det var jobbigt att tackla andras okunskap kring sjukdomen.
Herrman, J. W. 2010
Siblings' Perceptions of the Costs and Rewards of Diabetes and its Treatment.
Journal of Pediatric Nursing.
USA
Att undersöka syskons upplevelser kring priset av och belöningen med Diabetes typ 1 hos det drabbade barnet, för syskonet och för familjen.
Social exchange theory. Urvalet bestod av syskon mellan 4-16 år till barn med Diabetes typ 1. Barnen hade haft diagnosen mellan fyra månader och 16 år. Datainsamling via semistrukturerade enskilda intervjuer som ljudinspelades. Data analyserades manuellt genom mallanalys enligt Polit och Beck (2003) samt elektroniskt med hjälp av Ethnograph 5.08.
De friska syskonen kände frustration över begränsningarna, avbrotten i aktiviteter och att de drabbade syskonens aktiviteter begränsades. De uppmärksammade att de drabbade syskonen var annorlunda jämfört med andra jämnåriga. De friska syskonen tog ett större ansvar, var oroliga över sina drabbade syskon och var rädda att själva få Diabetes typ 1. De upplevde att de fick mindre uppmärksamhet och att sjukdomen hade en negativ inverkan på föräldrarna men även att familjerelationerna stärktes.
Ek Rosander, C. & Enskär, K.
2012
How siblings are affected by having a sister or brother with diabetes - a parental perspective.
Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies.
Sverige
föräldraperspektiv beskriva hur syskon blir påverkade att ha en bror eller syster med Diabetes typ 1.
ansats. Urvalet bestod av föräldrar till barn med Diabetes typ 1 mellan 4-17 år med syskon mellan 1-24 år. Datainsamling via enkäter. Data analyserades genom manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).
kände sig åsidosatta och tyckte det var jobbigt när aktiviteter var tvungna att avbrytas. De tog ett större ansvar och var delaktiga i vården av de drabbade syskonen. Förändrade rutiner gällde hela familjen. De drabbade syskonen var oroliga över sina drabbade syskon och rädda för att själva få Diabetes typ 1.
Huus, K. & Enskär, K. 2007 Adolescents' experience of living with diabetes. Paediatric Nursing. Sverige
Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes typ 1.
Fenomenologisk ansats. Urvalet bestod av ungdomar mellan 14-18 år som haft Diabetes typ 1 mellan tre och 11 år. Datainsamling via ostrukturerade enskilda intervjuer som spelades in. Data analyserades genom ett fenomenologiskt
förhållningssätt enligt Giorgi (1997).
Ungdomarna kände sig annorlunda än sina jämnåriga och en del undvek därför behandling inför andra. De upplevde att
frigörelseprocessen var annorlunda för dem än för andra ungdomar och att deras föräldrar tjatade mer. Diabetes typ 1 innebar ett större ansvar, begränsningar, rutiner och planering.
Loos, M. & Kelly, S. 2006
Social well-being of siblings living with a child with diabetes: a qualitative study.
Social Work in Health Care.
Australien
Att få insikt i hur Diabetes typ 1 påverkar friska syskon.
Urvalet bestod av föräldrar och syskon mellan 6-14 år till barn med Diabetes typ 1. Datainsamling via semistrukturerade intervjuer som ljudinspelades. Data analyserades med hjälp av the NUD.IST (Non- Numerical Unstructured Data Indexing Searching and Theorizing Program).
De friska syskonen kände oro, känslomässig stress och var ledsna över att deras syskon hade Diabetes typ 1. De var rädda för nålsticken som deras drabbade syskon var tvungna att utstå. Syskonen fick ingen utbildning eller
information om sjukdomen. De stöttade och tröstade sina drabbade syskon. Syskonen tog ett stort ansvar och hjälpte till med behandlingen. De friska och drabbade syskonen fick en
närmare relation på grund av diagnosen. De friska syskonen upplevde det jobbigt med begränsningar och avbrott i aktiviteter samt kände sig bortglömda. Det fanns en rädsla för att de friska syskonen själva skulle få Diabetes typ 1 och för att de drabbade syskonen skulle dö.
Marshall, M., Carter, B., Rose, K. & Brotherton, A. 2009
Living with type 1 diabetes: perceptions of children and their parents.
Journal of Clinical Nursing.
Storbritannien
Att beskriva barns och föräldrars upplevelser av att leva med Diabetes typ 1.
Fenomenologisk ansats. Urvalet bestod av barn med Diabetes typ 1 mellan 4-17 år och deras föräldrar. Barnen hade haft Diabetes typ 1 i minst tio månader.
Konversationsintervjuer hölls enskilt i deltagarnas hem och dessa ljudinspelades. Data analyserades genom tematisk analys enligt Van Manen (1990).
Föräldrarna tyckte att det var svårt att finna en balans mellan att ha kontroll och släppa på den för att ge sina barn och ungdomar mer ansvar. De oroade sig över att barnen och ungdomarna inte skulle acceptera Diabetes typ 1 när de blev äldre. Sjukdomen innebar smärta, oro och begränsningar. Barnen och ungdomarna ville bli behandlade som andra jämnåriga utan Diabetes typ 1.
Moreira, P. L. & Dupas, G. 2006
Living with diabetes: the experience as it is told by children. Revista Latino- Americana de Enfermagem. Brasilien Att förstå barns upplevelser av att leva med Diabetes typ 1.
Symbolisk interaktionism. Urvalet bestod av 11 barn mellan 7-12 år samt en ungdom som var 14 år och som haft diagnosen mellan ett och sju år. Datainsamling via
semistrukturerade intervjuer som spelades in. Data analyserades genom grounded theory enligt Glaser och Strauss (1967).
Barnen pratar mycket om rutiner,
begränsningar och rädslor. De tycker även att det finns fördelar med Diabetes typ 1 då de lärt sig att ta bättre hand om sig själva och sin kropp.
Nurmi M.A. & Stieber- Roger, K.
Att undersöka hur det är att vara förälder till ett
Kvalitativ fallstudie. Urvalet bestod av 13 föräldrar till barn med
Positivt med kontakt med andra familjer med Diabetes typ 1. Föräldrarna ville inte att deras
2012
Parenting children living with type 1 diabetes: a qualitative study.
The Diabetes Educator.
Kanada
barn med Diabetes typ 1. Diabetes typ 1 mellan 7-17 år som haft diagnosen mellan ett och 13 år. Datainsamling via intervjuer med öppna frågor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) samt med hjälp av ett kvalitativt dataanalysprogram (Nvivo8).
barn och ungdomar skulle behandlas annorlunda. De fick agera advokater åt sina barn och ungdomar. Föräldrarna upplevde oro, bland när barnen och ungdomarna var iväg på aktiviteter och över okunskap i skolan.
Sparapani de Cássia, V., Jacob, E. & Nascimento, L. C. 2015
What Is It Like to Be a Child with Type 1 Diabetes Mellitus?
Pediatric Nursing.
Brasilien
Att förstå hur det är att vara ett barn med Diabetes typ 1.
Urvalet bestod av 19 barn med Diabetes typ 1 mellan 7-12 år som haft diagnosen i minst ett år. Datainsamling via intervjuer med dockor under mottagningsbesök. Intervjuerna spelades in. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Mayan (2001).
Barnen tyckte att det var svårt med
begränsningarna som kom med Diabetes typ 1 och var rädda för att sticka sig. Det fanns en oro för att drabbas för framtida komplikationer. De var rädda för fördomar från andra.
Spencer, J. E., Cooper, H. C. & Milton, B. 2012
The lived experiences of young people (13-16 years) with Type 1 diabetes mellitus and their parents – a qualitative
phenomenological study.
Diabetic Medicine.
Att utforska ungdomars och föräldrars
erfarenheter av att leva med Diabetes typ 1 ur ett tolkande,
fenomenologiskt perspektiv.
Tolkande fenomenologisk studie. Urvalet bestod av 20 ungdomar mellan 13-16 år och 27 av deras föräldrar. Datainsamling via intervjuer öppna frågor som ljudinspelades. Data anlyserades med hjälp av NVIVO software.
Föräldrarna tyckte att det var svårt att finna en balans mellan att ha kontroll och släppa på den för att ge ungdomarna mer ansvar. Föräldrarna sågs antingen som tjatiga eller som ett stöd. Diabetes typ 1 innebar rutiner. Det var viktigt med en bra relation till sjukvården men ungdomarna och föräldrarna lärde sig mest av egna misstag. Ungdomarna kände sig
annorlunda och en del försökte gömma sin diabetes eller isolerade sig. Föräldrarna oroade sig över framtida komplikationer.
Storbritannien Wennick, A. & Hallström, I. 2007
Families' lived experience one year after a child was diagnosed with type 1 diabetes.
Journal of Advanced Nursing.
Sverige
Att beskriva familjers levda erfarenheter ett år efter att deras barn blivit diagnosticerat med Diabetes typ 1.
Hermeneutik fenomenologisk studie. Urvalet bestod av 11 familjer med barn mellan 9-14 år som fått diagnosen Diabetes typ 1 för ett år sedan. Dataanalysen gjordes deduktivt enligt Van Manen (1990, 1997).
Familjerna var rädda för hypoglykemier och tyckte Diabetes typ 1 var svårt att kontrollera. Föräldrarna upplevde att de drabbade barnen var som andra barn men samtidigt annorlunda och att de tog ett större ansvar än jämnåriga. De friska syskonen visade omtanke om de
drabbade barnen. De tyckte att avbrotten som sjukdomen medförde var jobbiga. De drabbade barnen upplevde smärta relaterat till
behandlingen och tyckte att sjukdomen förde med sig begränsningar. Föräldrarna upplevde att sjukvården aldrig var nöjda med deras ansträngningar. Wennick, A., Lundqvist, A. & Hallström, I. 2009 Everyday experience of families three years after diagnosis of type 1 diabetes in children: a research paper.
Journal of Pediatric Nursing.
Sverige
Att belysa familjers vardagliga levda erfarenheter tre år efter att ett barn blivit diagnosticerat med Diabetes typ 1.
Urvalet bestod av 35
familjemedlemmar från 11 olika familjer, där barnen med Diabetes typ 1 var mellan 11-16 år.
Datainsamling genom individuella intervjuer på av informanten valfritt ställe. Intervjuerna ljudinspelades. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Woods och Catanzaro (1988).
De friska syskonen lärde sig att ta ansvar och visade stor omtanke om sina drabbade syskon. Familjerna tyckte att Diabetes typ 1 var svårt att kontrollera. Föräldrarna upplevde att deras roll som föräldrar förändrades. Allting behövde planeras. Familjemedlemmarna kom närmare varandra. De drabbade barnen tyckte det var jobbigt att ständigt ha med sig sin
diabetesutrustning och att det kunde vara svårt att planera livet efter sjukdomen. Föräldrarna var rädda för hypoglykemier. Familjerna tyckte det var jobbigt med okunskap från andra. De såg diabetesteamet som ett viktigt stöd men att de kunde lika mycket som dem.