Beskrivning av scenarier

Nedan är en kort beskrivning av de scenarier som applicerats på anläggningarna i kartläggningen och använts för att beräkna utsläpp och kostnader. Beräkningarna är statiska vad gäller tid och nollalternativet har därför beräknats för två olika år, 2025 som är avgörande för undantagen samt 2030 där samtliga krav har trätt ikraft. Vårt förslag har enbart beräknats för år 2025 då det är det enda året där utfallet mellan vårt förslag och nollalternativet skiljer sig åt.

”Nuläge” – Faktiska utsläpp beräknade på underlaget från kartläggningen inklusive antaganden för utsläpp per reningsteknik.

”Nollalternativ” – Motsvarar genomförande av direktivet inklusive samtliga möjligheter till senareläggning av krav samt undantag, beräknat för år 2025 och 2030.

”Förslag” – Motsvarar genomförande av direktivet enligt vårt förslag där

möjligheten till att senarelägga tillämpningen av kraven för fjärrvärmeanläggningar och anläggningar som förbränner fast biomassa inte ingår, beräknat för år 2025. ”Hög” – motsvarar ett maximal nyttjande av förbränningstekniska åtgärder vad gäller utsläpp av NOx och för stoft ansätts det skarpaste gränsvärdet inom MCP för samtliga anläggningar.

”Kall vinter” – Motsvarar en kall vinter där samtliga anläggningar med begränsad drifttid används fullt ut under tre månader (drifttid = 2 200 h).

För samtliga scenarier, exklusive nuläget, har vi tagit hänsyn till förväntad

livslängd för anläggningarna. Scenarierna ”hög” och ”kall vinter” är framtagna dels för att kunna göra en känslighetsanalys och dels för att kunna bedöma effekten av undantagen för anläggningar med begränsad drifttid. I kartläggningen har vi definierat en begränsad drifttid som en lägre drifttid än 500 timmar. Då

definitionen i direktivet är ett fem- eller tre-årigt medelvärde om 500 timmar kan detta betyda att vi har några anläggningar som i praktiken skulle kunna klassas som en anläggning med begränsad drifttid men som i våra beräkningar hanteras som baslastanläggningar. De anläggningar som har en livslängd som är mindre än 10 år antas vara utbytta år 2025. Då informationen i kartläggningen representerar år 2016 antar vi att detta är ett rimligt antagande.

4.2. Antaganden

Vi beräknar utsläpp för varje enskild anläggning utifrån informationen i enkäten. Det som påverkar mängden utsläpp är typ av bränsle, tillförd effekt, drifttid och reningsteknik. De antaganden som används för olika reningstekniker och bränsletyper representeras i tabell 5 för stoft och i tabell 6 för kväveoxider. Underlaget i tabellerna baseras på NOx-databasens underlag, miljörapporter, Naturvårdsverkets expertbedömningar samt innehåll i olika offerter 9, 10, 11, 12_.

9 _{http://ec.europa.eu/environment/air/pdf/Revised%20Final%20Report.pdf} 10 _{”Närvärme med biobränsle” ET 9:2005 STEM maj 2005, sid 40 underlag D} 11 _{Naturvårdsverkets BRANSCHFAKTA • UTGÅVA 2 • MARS 2005}

Tabell 5 Antaganden för beräkning av utsläpp för stoft Utan rening Cyklon Cyklon med rökgas- kond. Elfilter skogs- industri Elfilter energis- ektor och övrig industri Textil- filter Enhet

Fast biomassa, fuktig

1-5 MW 300 250 50 30 30 5 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2 5-20 MW 300 250 50 30 20 5 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2 20-50 MW 300 250 50 20 10 2 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2

Fast biomassa, pellets och briketter

1-5 MW 300 100 n.a n.a 30 5 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2

5-20 MW 300 100 n.a. n.a. 20 5 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2

20-50 MW 300 100 n.a. n.a. 10 2 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2

Olja13,14

1-50 MW 8 n.a n.a n.a n.a n.a mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2

1-50 MW 10 n.a. n.a. n.a. n.a. n.a. mg/Nm3 _{vid 3 % O} 2

Som man kan se är utsläppen av stoft ansenligt högre om man orenat förbränner fast biomassa jämfört med olja. Utsläppen är ännu högre om man eldar fast biomassa som är fuktig vilket i majoriteten av fallen gäller för anläggningar inom skogsindustrin. Vi har antagit att utsläppen av stoft är desamma oavsett om man eldar med fossil olja eller bio-olja.

Tabell 6 Antaganden för beräkning av utsläpp för kväveoxider.

Vårt antagande Enhet

Fast biomassa, fuktig

1-10 MW 300 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2 10-20 MW 180 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2 20-50 MW 150 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2

Fast biomassa, pellets och bricketter

1-2,5 MW 180 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2 2,5-50 MW 150 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2 Olja14 1-50 MW 160 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2 1-50 MW 190 mg/Nm3 _{vid 3 % O} 2 Gas 1-50 MW 110 mg/Nm3 _{vid 6 % O} 2 1-50 MW 130 mg/Nm3 _{vid 3 % O} 2

Antagandet för utsläpp av kväveoxider från förbränning av olja gäller främst fossil olja eller annan olja som har lågt innehåll av kväve. För förbränning av flytande

13 _{Ansatt utsläpp=max askinnehåll och 0,1 vikt%=10 mg/MJ S} 14 _{Kvalitet motsvarande EO1}

biobränsle (bio-olja) som kan innehålla högre andel kväve är detta antagande för lågt, se vidare avsnitt 6.5.

När information gällande drifttider, tillförd effekt, huvudsakligt bränsle eller reningsteknik inte finns tillgänglig via enkäten så har vi fått göra antaganden som beskrivs i tabell 7 och tabell 8 nedan.

Tabell 7 Sammanställning av antagna drifttimmar för olika typer av anläggningar som använts då inget annat anges i kartläggningen.

Typ av verksamhet Antagna

driftstimmar

Motivering

Försörjning av el, gas, värme

och kyla (fast bränsle) 5 725

Motsvarar medelvärdet för denna verksamhet som använder fast bränsle. Försörjning av el, gas, värme

och kyla (ej fast bränsle) 500

Medelvärdet för denna verksamhet som inte använder fast bränsle är 370 timmar

Skogsbruk, trätillverkning,

papper 7 000

Medelvärde för anläggningar från denna verksamhet är 6 985 timmar. Övriga (fast bränsle) 5 000

Medelvärdet för övriga anläggningarna som använder fast bränsle är 5 041 timmar.

Övriga (ej fast bränsle) 1 400

Medelvärdet för övriga anläggningarna som inte använder fast bränsle är 1 391 timmar

Antal drifttimmar har relativt stor betydelse för utfallet av våra beräkningar, både vad gäller utsläpp och kostnader. I våra antaganden har vi utgått från tillgänglig information i kartläggningen såväl som information som finns tillgänglig i NOx- avgiftssystemet.

Tabell 8 Sammanställning av övriga antaganden som gjorts i beräkningarna för de fall där information saknades i kartläggningen eller där informationen är otillräcklig.

No data Antagande Motivering

Tillförd effekt Detta antagande görs i olika steg. För enstaka anläggningar har detta kunnat härledas från levererad effekt och drifttid.

För vissa anläggningar har angetts ett effektspann. I dessa fall har mitten på det spannet angetts som effekt. Finns ingen information har

anläggningen ansatts en maxeffekt om 4 MW, men grupperad i effektspannet NoData

Medelvärdet för effekt i kartläggningen är ca 7 MW. Det är dock rimligt att anta att kommunerna har sämre koll på mindre anläggningar, därför valdes en lägre effekt när data saknades. Detta gör även att antalet anläggningar under 5 MW ökade.

Typ av

verksamhet Har ingen NACE-kod angetts används NoData. NACE-kod är EU:s näringsgrensstandard.

Detta påverkar inte beräkningen av utsläpp eller kostnader. Analysen för olika verksamhetsområden kan dock påverkas om för stor andel inom ett område inte har angett någon kod. Reningsteknik För reningsteknik används endast

information om den mest effektiva tekniken. Det betyder att en anläggning som har elfilter även antas ha en

Detta antagande underskattar reningen som finns i de kartlagda anläggningarna och får ses som ett worst-case.

cyklon. Saknas data om alla

reningstekniker antas att anläggningen inte har någon rening installerad. Bränsle Bränsle har för utsläppsberäkningen

antagits vara fast bio, olja eller gas. När data saknas antas de förbränna trä.

Endast ett fåtal anläggningar hade angivit fasta bränslen som inte var trä. Därför har alla anläggningar som angett fast bränsle antagits vara trä

Att anta att trä används när data saknas gjordes för att trä, tillsammans med olja, dominerade i kartläggningen. Valet av trä är ett worst-case.

Utbytestakt De anläggningar som har en livslängd som är mindre än 10 år antas vara utbytt år 2025. Vi har ingen generell utbytestakt utan antar att det är samma antal anläggningar som antas vara nya år 2030 som för år 2025.

Då informationen i kartläggningen representerar år 2016 antar vi att detta är rimligt. I kartläggningen innebär detta att det är totalt 165 st anläggningar som byts ut (för år 2025 och 2030). Dessa utbytta anläggningar behandlas som nya anläggningar, dvs med de krav enligt artikel 6.7 och 6.8. Inga ytterligare nya anläggningar antas komma. Detta motiveras med att bränsleanvändningen inom fjärrvärmebranschen (som är den dominerande branschen) har stannat av de senaste åren.

Våra antaganden påverkar utfallet av beräkningarna. Som generell regel har vi valt att göra antaganden som snarare överskattar effekter på utsläpp och kostnader än det motsatta. Detta är enligt vår bedömning ett rimligt tillvägagångssätt då

effekterna av motsatsen skulle leda till en underskattning av kostnader vilket skulle underskatta kostnaderna för de olika verksamheterna.