I följande avsnitt illustreras olika utvecklingsvägar utifrån de scenarier som presen- terades i föregående avsnitt. Figurerna visar utfallet för tidsperioden 2005–2007 för de studerade kategorierna och tidsperioden 2001–2007 för fallstudien över mobilte- lefoner. Resultatet visar utvecklingen av såld elprodukt under respektive perioder fram till återvinning.
74
I denna ingår också den ekonomiska livslängden
75
I garage, byrålåda e.dyl.
76
Från användningsfas till återvinning
77
Olika produktkategorier har olika livslängd, liksom även olika produkter inom samma kategori. Detta gör det svårt att förutse vilka mängder som kommer att finnas tillgängliga för återvinning vid olika tidpunkter.
Ett försök till illustration av en tänkbar utveckling för produkter i användning från år 2008 görs i figur 6. Figur 6 visar att mängden i återvinning är betydligt lägre än vad som kommit i användning. Läckaget gör att den totala mängden elavfall som återvunnits är lägre än mängden som ursprungligen såldes. Utvecklingen av de studerade kategorierna visar att de olika användnings- och lagringstiderna resulte- rar i en fördröjning i återvinning av elavfallet från 4 år upp till 16 år. Eftersom de olika produktkategorierna har olika användnings- och lagringstider varierar åter- vinningen av produkterna.
Figur 6. Business as usual för de studerade kategorierna. Figuren visar utvecklingen utifrån den försäljning och återvinning som rapporterats in till EE-registret. År 2008 är alla sålda produkter under perioden 2005–2008 i användning.
Figur 7 illustrerar hur återvinningen skulle kunna förändras vid dubblerat eller halverat läckage. Variation av läckaget visar hur stora förändringar som kan för- väntas i flödet av produkter till insamling. Större läckage gör att en del av produk- terna i omlopp försvinner ur systemet innan de ska återvinnas och flödet till åter- vinning blir mindre.
Figur 7. De studerade kategorierna, där läckage vid ett business as usual varierar +/- 50 procent. Figuren visar flödet av mängden produkter som kommer in till återvinning samt alternativ utveck- ling vid förändrat läckage.
I figur 8 visas ett business as usual-scenario. Detta scenario visar stor skillnad mel- lan användningstiden och lagringstiden. Användningstiden följer försäljningen med en fördröjning på ett år. Lagring på nio år gör att 18 miljoner mobiltelefoner finns i omlopp trots att de inte längre används. Detta gör att insamlingen inte kan genom- föras förrän efter 10 år efter att första telefonen såldes. Längre lagringstid innebär större mobiler i omlopp innan de återvinns.
Figur 8. Business as usual för mobiltelefoner med 30 procent läckage. Figuren visar utvecklingen utifrån den försäljning och återvinning som rapporterats in till EE-registret. Antagandet är att mobilen används i 1 år och lagras i ytterligare i 9 år hos konsumenten.
Det minskade läckaget med 2/3 i figur 9 visar utvecklingen av lagring och återvin- ning. I detta fall kommer mobilerna snabbare i återvinning och fler material kan återvinnas vid nyproduktion. Utvecklingen vid både minskat läckage och lagrings- tid ser ut som i figur 10.
I figur 9 har antal mobiltelefoner i omlopp ökat till cirka 20 miljoner till följd av det minskade läckaget. I figur 10 har antal mobiltelefoner i omlopp minskat till 12 miljoner och visar utvecklingen av lagring och återvinning vid en halverad lag- ringstid. I detta fall kommer mobilerna snabbare i återvinning och fler material kan återvinnas vid nyproduktion.
Figur 9. Utveckling för mobiltelefoner med 10 procent läckage, ekonomisk livslängd 1 år och lagringstid 9 år.
Figur 10. Utveckling för mobiltelefoner med 10 procent läckage, ekonomisk livslängd 1 år och lagringstid 4 år.
Figur 11 illustrerar antal sålda och insamlade mobiltelefoner. Utöver El-Kretsens insamling kasseras en del av mobiltelefonerna på reparationsverkstäder och skickas direkt till återvinning. Det finns ingen offentlig statistik över antalet mobiltelefoner som kasseras den vägen, men branschkunniga uppskattar den siffran till någonstans mellan 500 000 och 600 000 mobiltelefoner per år.78 För en total uppskattning av insamlade mobiltelefoner under perioden 2004–2007 antas mobiltelefoner som kasserats från verkstäder vara 500 000 år 2004 och öka i samma takt som El- Kretsens insamling. 0 500000 1000000 1500000 2000000 2500000 3000000 3500000 4000000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År Antal Insamlade mobiltelefoner Sålda mobiltelefoner
Figur 11. Antal sålda och insamlade mobiltelefoner. Källa: El-Kretsen
Faktaruta mobiltelefoner
I Sverige är det stor skillnad i antal mobiltelefoner som säljs och samlas in. Den genomsnittliga försäljningen av mobiltelefoner uppgår till cirka 3 miljoner. Den genomsnittliga insamlingen uppgår ungefär till 800 000 mobiltelefoner. En undersökning av El-Kretsen visar att 83 procent av svenskarna i åldern 18–80 år har minst en gammal mobiltelefon hemma som de inte utnytt- jar. Av de tillfrågade hade 12 procent minst fem mobiltelefoner hemma som inte nyttjades. Mobiltelefoner som ligger i byrålådan utgör inget miljöproblem, men mobiltelefoner består till viss del av metaller som guld, silver, brons och platina. När dessa återvinns kan brytning av jungfruligt material minska, energi sparas och negativ miljöpåverkan minska.
78
I figur 12 visas försäljningsprognoser, där antal sålda mobiler ökas från dagens nivå fram till 2015. I prognosen (4 miljoner sålda per år) ligger cirka 30 miljoner mobiler på lagring. Detta betyder till exempel att stora mängder metaller som är möjliga att återvinna finns kontinuerligt hos konsumenten i lagring.
Figur 12. Scenario försäljningsprognos på 4 miljoner mobiler per år till 2015. Business as ususal med 30 procent läckage gör att det årliga flödet mobiler till återvinning är mindre än försäljnings- antalet.
Miljövinst från insamlade mobiltelefoner
Mobiltelefoner som ligger i byrålådan utgör inget egentligt miljöproblem, men när metallerna i mobiltelefonen återvinns minskar efterfrågan på brytning av jungfru- ligt material som är förknippad med omfattande miljöskada. Tabell 4 visar mäng- den metaller som återfinns i en mobiltelefon.
Tabell 4. Metallinnehåll i mobiltelefoner (vikten av en mobiltelefon är här uppskattad till 113 gram exklusive batteri). Siffror från Nokia 2005.79
Metall Vikt (gram)
Koppar 16 Silver 0,35 Guld 0,034 Palladium 0,015 79
Koppar är den största metallkomponenten i en mobiltelefon. Figur 13 visar hur mycket koppar som samlas i svenska hushåll i form av mobiltelefoner. Figuren bygger på de scenarier för mobiltelefoner som undersöktes i förra avsnittet. I busi- ness as usual-scenariot uppgår den ackumulerade mängden koppar som mest till cirka 285 ton. En minskning av läckaget på 2/3 ger en ackumulerad mängd koppar på cirka 310 ton som mest. Med mängden ackumulerad koppar i svenska hushåll som underlag kan potentiella miljövinster från återvinning av mobiltelefoner be- räknas.
Figur 13. Ackumulering av koppar från svenska mobiltelefoner som inte nyttjas i svenska hushåll.
BERÄKNING AV MILJÖVINST
Miljöpåverkan från brytning av metaller är i många fall lokal och därför svår att uppskatta och jämföra med. I beräkningen av potentiell miljövinst från återvunna mobiltelefoner begränsas därför miljöpåverkan till koldioxidutsläpp. Koldioxid är en växthusgas och har därför samma påverkan på miljön oberoende var i världen den släpps ut. Ekvationen för skattningen av den potentiella miljövinsten ser ut på följande vis:
cu
å
cu
E
cu
g
cu
E
cu
=
θ
−
θ
Π
,
,
,
,E
koldioxidekvivalent
å
återvinning
g
gruvdrift
miljövinst
=
=
=
=
Π
mängd
koppar
cu=
,θ
=
I beräkningen utgörs miljövinsten av en potentiell minskning av koldioxid. För ett ton koppar som återvinns istället för att brytas från jungfruligt material uppgår den potentiella minskningen av koldioxidutsläpp till 20 (19,9) ton.80
Tabell 5. Miljövinst i reduktion av koldioxid räknat i ton
Scenario Miljövinst i reduktion av CO2 i ton
9 års lagringstid, 30 % läckage 4 685
4 års lagringstid, 30 % läckage 4 685
9 års lagringstid, 10 % läckage 6 024
I modellen förväntas all koppar från mobiltelefonerna åter komma in i systemet, förutom det uppskattade läckaget. Detta förklarar att scenarierna med samma upp- skattning av läckage ger samma resultat i potentiell miljövinst (tabell 5).
ANALYS
Fallstudien med mobiltelefoner visar att omfattande mängder koppar lagras i svenska hushåll. Resultatet i den miljöekonomiska beräkningen visar att det finns potentiella reduktioner av koldioxidutsläpp i att minska läckaget från systemet. Även lagringstiden har betydelse för värdet av den potentiella miljövinsten. Det beror på att en vinst idag har ett högre värde än en vinst imorgon. Nuvärdet av en framtida miljövinst kan justeras genom att använda en diskonteringsränta:
ngsränta diskonteri i miljövinst tidpunkt t nuvärde NV = , = ,Π= , =
Diskonteringsräntan är satt till 4 procent, som är den reala diskonteringsräntan och den räntenivå som rekommenderas av Naturvårdsverket.81 I figur 14 redovisas den procentuella miljövinsten från återvinning av koppar i relation till lagringstid.
80
Återvinningsindustrierna 2002
81
Konsekvensanalys steg för steg 2003
∑ Π
=+
=
n t t ti
NV
0(1
)
30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% 100,0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Lagringstid Miljövinst
Figur 14. Procentuell miljövinst från återvinning av koppar i relation till lagringstid.
Utöver resultatet som framgår av diagrammet finns det ett stort värde i att minska lagringstiden för att få en mer frekvent återvinning i systemet. När lagringstiden förkortas kan återvinningsbara resurser återanvändas fler gånger under en given tidsperiod.
Modellen tar endast hänsyn till potentiella miljövinster i reduktion av koldioxid från återvinning av koppar. Även återvinning av mobiltelefonernas andra metall- komponenter skulle ge betydande miljövinster. Även om dessa metaller förekom- mer i mindre kvantiteter är deras negativa miljöpåverkan långt högre per kg än koppar.82 Miljövinsten skulle också vara betydligt större om beräkningen skulle ta hänsyn till fler negativa miljöfaktorer som är förknippade med gruvdrift, som till exempel försurning, stora avfallsmängder, VOC-utsläpp och förändring i land- skapsbilden.83
82
United Nations University 2008
83
Sammanfattning och analys
Lagringstid, läckage och livslängd påverkar möjligheterna till snabb återvinning av elavfallet. Framtidsstudien visar att stora mängder mobiltelefoner finns i lagring hos konsumenterna även om produkten inte längre finns i försäljning. Detta beror på att produkten har en användnings- och lagringsperiod som sträcker över flera år efter försäljning innan den möjligtvis lämnas till insamling. Det finns ett stort värde i att minska lagringstiden för elavfall för att få en mer frekvent återvinning i syste- met. När lagringstiden förkortas kan återvinningsbara resurser återanvändas fler gånger under en given tidsperiod. En miljövinst som tar hänsyn till alla negativa miljöfaktorer skulle med stor sannolikhet visa sig vara mycket hög. Framtidsstudi- en i denna rapport visar på att den procentuella miljövinsten vid återvinning av koppar i mobiltelefoner halveras efter 15–20 år.
En minskad lagringstid och ett minskat läckage i form av felsorterat avfall kan sannolikt uppnås med hjälp av bättre information, bättre insamlingslösningar för smått elavfall, i flerbostadshus och för små verksamheter. Styrmedel av olika slag kan användas för att effektivisera insamlingen av till exempel mobiltelefoner. Läckaget i form av dolda flöden kan sannolikt minska med hjälp av mer uppfölj- ning och tillsyn. Dessutom skulle återvinningsnivåerna i det insamlade materialet öka vid mer kontakter mellan producenter och återvinnare samt om producenter arbetade mer med eco-design.
Processen från försäljning till insamling av elprodukter följer ett dynamisk beteen- de kopplat till en lång uppehållstid i både användning och lagring hos konsumen- ten. En lång fördröjning gör att det är svårare att förutsäga hur många produkter det finns i omlopp under den period när en specifik produktgrupp studeras och hur återsamlingsstrategier bör utvecklas. Den dynamiska modell som har utvecklats i framtidsstudien möjliggör analys av en specifik produktgrupp vad det gäller vilken takt och mängd produkten kommer in till insamling. Detta blir tydligt i fallet för mobiltelefoner, där försäljningen varierar år från år och med ökande takt. En lång uppehållstid hos konsumenten gör det svårt att uppskatta vilken mängd telefoner det finns i omlopp och hur stora miljökostnader som över tid är kopplade till dessa. Modellen visar att det går att planera återvinningsstrategier för en produkt (eller produktgrupp) som förväntas vara i försäljning över en begränsad period. Då finns det möjlighet att göra en effektiv insamlingsstrategi baserad på hur snabbt produk- ten kommer att återvända till insamling. Detta blir speciellt viktigt när det finns behov att spåra viktiga metaller i många olika produktgrupper samtidigt och ut- veckla insamlingsstrategier flera år framåt i tiden. Modellen visar också hur det är möjligt att koppla in miljöekonomiska analyser det vill säga uppskattningen av miljökostnader och deras variation över tid.
I en vidareutveckling av framtidsstudien skulle det vara intressant att analysera produktgrupper som innehåller värdefulla och sällsynta metaller samt miljökostna- derna kopplade till dessa. En vidare utveckling av framtidsstudien skulle kunna
fokusera på valda metallgrupper som anses viktiga i ett samhällsperspektiv, fokuse- ra på att minska uppehållstiderna metallerna har i systemet samt göra djupare sy- stemanalys av miljökonsekvenserna och kostnaderna. Det skulle möjliggöra strate- gier för att prioritera vilka metaller eller metallgrupper som bör prioriteras i miljö- och resursperspektiv utifrån de svenska miljömålen när insamlingsstrategier ut- vecklas.