Vad gäller varaktighet hos sjukdomar så används medelvärden som hämtas från lokal/nationell statistik eller från någon av sjukdomsbördepublikationerna.
För komfortproblem räknar vi med att besvären består så länge exponeringen pågår, dvs. bullret, lukten osv. Vissa typer av störningar varierar över dygnet, t.ex. trafikbuller och andra över året t.ex. brist på dagsljus och sol. Sannolikhe-ten för att exponeras av fluktuerande problem uppskattas utifrån när man vistas på olika platser och i vilken utsträckning problemen förkommer där just då.
Exponeringen är också olika för olika grupper av människor. Pensionärer och hemmafruar exponeras t.ex. mer för problem i bostaden än förvärvsarbetare som i sin tur exponeras för problem på arbetsplatsen. För att kunna skilja mel-lan dessa olika fall har vi gjort upp tabeller över vistelsetider. En sådan för för-värvsarbetande vuxna och vissa klimatsituationer (intressant för utemiljöbe-dömningen) finns i bilaga 6. Viss statistik över sådant finns att hämta hos sta-tistiska centralbyrån men i regel inte uppdelat på det sätt vi önskar. Det är inte heller säkert att medelvärden för stora befolkningsgrupper utgör den mest in-tressanta informationen i det här sammanhanget utan kanske snarare typiska förhållanden för olika personkategorier, t.ex. pensionärer, kontorsarbetande, nattarbetande, småbarn, tonåringar, friluftsmänniskor etc.
Referenser
Andresen I. Multi-criteria Decision-making. A survey of Methods. IEA SHCP Task 23. Subtask C. 18.01.99
Backlund I, Peterson S, Diedrichsen F, (1998).Sjukdomsbördan i Sverige – en svensk DALY-kalkyl. KI-rapport 1998:16. Karolinska Institutet. Stockholm.
Backlund I, Peterson S, Diedrichsen F, (1999). Sjukdomsbördan i Stockholms län – en regional DALY-kalkyl. Socialmedicin Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting
Baumann H, Rydberg T. (1994). Life cycle assessment: a comparison of three methods for impact analysis and evaluation. Journal ofCleaner Production.
2(1):13-20
Belton V (1990).Article in Operational Research Tutorial Papers. I “Andresen I. Multi-criteria Decision-making. A Survey of Methods. Report. Norwegian University of Science and Technology, Faculty of Architecture, Planning and fine Art. Department of Building Technology. Trondheim 1999”.
Bengtsson M Facts and Interpretations in Environmental Assessments of Prod-ucts. Environmental System Analysis. Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden 2002
Bernes C Läker tiden alla sår? –Om spåren efter människans miljöpåverkan.
Naturvårdsverket Förlag. 2001.
Brooks R. EuroQol: the current state of play. Health Policy 1996;37:53-72 Douglas M, Wildavsky A, 1982. Risk and culture
EEA (1991) Designing effective assessments: The role of participation, science and governance and focus. Environmental Issue Report No 26. Copenhagen.
European Environmental Agency.
Erlandsson M (2003). Miljöbedömningsmetod baserad på de svenska miljökva-litetsmålen – visionen om det framtida hållbara samhället. IVL Rapport B 1509 Essink-Bot ML, Pereira J, Packer C, Schwartzinger M, Burström K & Euro-pean Disability Weights Group. Cross-national comparability of burden of dis-ease estimates: the European Disability Weights Project. Bulletin of World Health Organization 2002, 80 (8).
Finnveden G (1997). Valuation methods within LCA – Where are the values?
International Journal of Life Cycle Assessment. 2(3):163-169
Finnveden G. (1999). A critical review of operational valuation/weighting methods for life cycle assessment. AFR-report 253. Stockholm. AFN, Natur-vårdsverket.
Florgård C Miljövärdering utomhus – tillämpning av EcoEffect-metoden på utemiljö. Institutionen för landskapsplanering, SLU 2000
Goedkoop M, Spriensma R. Eco-indicator 99. A damage oriented method for Life Cycle Impact Assessment (en utförlig beskrivning av metoden kan laddas ner gratis från hemsidan www.pre.nl/download/EI99_methodology_v2.pdf) Hauschild, M. and Wenzel, H. (1997). Environmental Assessment of Products.
Volume 2: Scientific background. Chapman & Hall
Hellweg S, Hofstetter TB, Hungerbühler K. Discounting and the Environment- Should current Impacts be Weighted Different than Impacts Harming Future Generations. Int. J LCA 8 (1)8 – 18 (2003)
Helmfrid H Vad menas med uthållig utveckling? Begreppsanalys och ansats till operationalisering. Rapport 49. Insitutionen för Ekonomi, SLU. Uppsala 1992.
Hertwich E, Pease W, Koshland C (1997). Evaluating the environmental im-pact of products och production processes: A comparison of six methods. The Science of the Total Environment. 19613-29.
Hofstetter P 1998. Perspective in Life Cycle Impact Assessment – A structured Approach to Combine Models of the Technosphere, Ecosphere and Val-uesphere. Kluwer Academic Publisher 1998.
Hult M (2002). Värdering och säkring av innemiljökvaliteter i byggnader – i program, projekterings- och förvaltningsskede. Akademisk doktorsavhandling.
Göteborg: Chalmers Institute of Technology, dep. of Installation Technology IAIA (1999) Principles of environmental impact assessment best practice.
Fargo ND: International Association for Impact Assessment.
ISO 140 42:2000. Miljöledning – Livscykelanalys- Miljöpåverkansbedömning Konjunkturinstitutet Svenska miljöräkenskaper för kväve och svavel. En utvär-dering av FNs miljöräkenskapsuppställningar. Sveriges kostnader för kväveut-släpp. Värderingsstudier. Rapport 1998:9.
Murray CJL, Lopez AD (1996). The global burden of Disease. Cambridge MA, Harvard University Press 1996
Saaty T. L.Analytic Hierarchy Process. Expert Choice Inc. TASC. Pittsburgh, USA
Steen B. A systematic approach to environmental priority strategies in product development (EPS). Version 2000 – Models and data of the default metod.
CPM repport 1999:5, Chalmers University of Technolgy, Environmental Sys-tem Analysis.
Steen, B. 1999. A Systematic Approach to Environmental Priority Strategies in Product Development (EPS), Version 2000 - General System Characteristics.
CPM Report 1999:4
Stouthard EA et al. Disability weights for diseases in the Netherlands. Dep. of Public Health Erasmus University, Rotterdam. The Netherlands 1997.
Uppenberg S, Almemark M, Brandel M, Lindfors L-G, Marcus H-O, Stripple H, Wachtmeister A, Zetterberg L. Miljöfaktabok för bränslen. Del 1. Huvud-rapport. IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Rapport B 1334A-2. Stockholm 2001.
Wenzel H., Hauschild M. and Alting L. 1997. Environmental Assessment of Products. Volume 1: Methodology, tools and case studies in product develop-ment. Chapman & Hall
Wenzel, H., Hauschild, M. och Rasmussen. E., (1996) Miljøvurdering af pro-dukter, Miljø- og Energiministeriet, Miljøstyrelsen ISBN 87-7810-542-0, Dansk Industri ISBN 87-7353-199-5
Westerberg U, Glaumann M. Weighting health risks in buildings and outdoor environment. Sustainable building 2002. Byggforsk. Norge