5. ANALYS
5.3 Analys med hjälp av teorier och modeller
5.3.1 Beteendemodellen (figur 2)
För att en handling ska bli utförd krävs enligt Beteendemodellen att man tar sig från ruta A, motivations faktorer till att hamna i ruta B, där utförandet av handlingen sker. Som vi ser det inom ramen för vår studie är det lärarna som ska ta sig från ruta A till ruta B. I ruta B befinner sig de handlingar som krävs för att syoverksamheten ska bedrivas. Ruta A innehåller enligt vår mening lärarnas motivationsfaktorer så som läroplanshänvisningar och att ett utfört arbete leder till lön. För att förflytta lärarna från ruta A till ruta B krävs det att de tre impulser till handling uppfylls (ruta 1-3). Inom ramen för ruta 1 befinner sig lärarnas uppfattning av handlingens värde och betydelse, dvs. att lärarna är medvetna om syoverksamhetens betydelse för elevernas
framtidsval. Ruta 2 innehåller vanor, färdigheter, kunskaper etc. för våra lärare innebär det enligt vår mening att lärarna har kunskap om studie- och
yrkesorientering, att de har förmågan att förmedla ämnet samt att arbetet sker kontinuerligt. I ruta 3 finns möjligheterna till genomförandet så som tid och plats. Det främsta hinder för att ruta B ska uppnås är, enligt vår uppfattning, tidsbristen dvs. ruta 3, vilket framkommit ur samtliga intervjuer i vår studie. Vi har även tolkat det som att önskemålet om samplanering, och då särskilt bland de nyutexaminerade lärarna, har att göra med uppfyllandet av ruta 2. Vi ser det som att majoriteten av lärarna strävar efter att inhämta kunskaper inom ramen för syoverksamhet och då främst genom Sara. Vår tolkning av detta är att motivationsfaktorerna (ruta A) och de kognitiva faktorerna (ruta 1) är uppfyllda. Det som enligt vår mening saknas för att få en tillfredsställande syoverksamhet är till viss del lärarnas kunskaper i ämnet men även hur de ska gå tillväga. Sara kan alltså komma att behöva kompetensutveckla och handleda lärarna i inför deras utövande av syoverksamheten, detta framkommer även i SOU 2001:45 där även uppföljning och utvärdering bör utföras och resultaten kontrolleras.
För att tillfredsställa de behov som beskrivs inom ramen för ruta 3 har vi konstaterat att ett möjligt tillvägagångssätt hade varit att formulera den lokala skolplan som beskrivs i föregående delanalys. Vi är av uppfattningen att en uppfyllelse av beteendemodellens kriterier för impulser till handling skulle leda till ett mer aktivt arbete med studie- och yrkesvägledning.
5.3.2 Johari-fönstret (figur 1)
Vi har använt oss av Johari-fönstret för att synliggöra de olika syoinsatserna som framkommit i intervjuerna. Detta för att visa på vilka insatser som görs, vem eller vilka som är medvetna om insatserna samt för att kunna få en uppfattning om vilka insatser som kan förflyttas till det fält som är synligt för alla. Vi hävdar att resurser för att bedriva tillfredsställande syoverksamhet finns på skolan. För att synliggöra dessa resurser så att de kan utnyttjas på ett effektivare sätt, menar vi, att de olika aktörernas kompetenser bör synliggöras för varandra.
Vi har översatt ursprungsmodellens ”jag” till vår kommande yrkesprofession SYV och det som omnämns som ”andra” har vi valt att ersätta med lärarna. I Johari- fönstrets ruta 1, vars fält är synligt för alla, har vi beskrivit som SYVs kända fält. I detta första fält anser vi att följande syoinsatser ingår: enskilda elevsamtal,
information i klasserna, samordning av praktik, inbjudan av externa föreläsare, studiebesök samt dispensansökningar. Fält nummer 2 benämner vi som SYVs blinda fält, här beskrivs det lärarna gör, men som SYV inte känner till. Inom detta fält befinner sig lärarnas alternativa lösningar för att bedriva syoverksamhet, förväntningar på SYV samt elevernas reaktioner på den information hon ger i klasserna. Fält nummer 3 beskriver vi som SYVs dolda, här finner vi det SYV gör men som inte uppmärksammas av lärarna. Det vi upplever befinna sig inom ramen för detta tredje fält är: SYVs kompetenser kring studiebesök, förmåga att
fortbilda/uppdatera lärarna inom ramen för syoverksamhet, kompetenser kring gruppvägledning. Förmåga att kunna handleda lärarna i deras utövande av kapitel 2.6 i Lpo 94 samt SYVs egna förväntningar på lärarna. I fält nummer 4 beskrivs det både lärarna och SYV är omedvetna om, vi kallar detta fält för SYVs okända fält. Vi anser att fält nummer 4 består av: SYVs egna utvecklingsmöjligheter inom området. För att kunna synliggöra det som beskrivs inom fält nummer 2 och 3 förutsätter vi en god kommunikation lärarkollegor emellan samt med SYV. Att se varandra som resurser och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter är ett sätt att nyttja skolans redan befintliga resurser.
5.4
Sammanfattande analys
De nyutexaminerade lärarna och de lärarna med mångårig erfarenhet inom läraryrket ser Sara som en resurs främst vid elevvårdsärenden, vilket Henrysson (1994) bekräftar är ett vanligt förekommande. De lärarna med annan yrkesbakgrund nämner inte
elevvårdsärenden i intervjuerna och vi tolkar det som att dessa två lärare inte ser detta som Saras främsta arbetsuppgift.
En av de nyutexaminerade lärarna och samtliga lärare med mångårig erfarenhet inom läraryrket efterfrågar ett större samarbete med Sara där hon kan bidra med sin
kompetens inom svenska och So. Resterande lärare beskriver inget behov av Saras medverkan utöver den som redan finns.
Lasse, en av de lärare med annan yrkesbakgrund, är den enda i studien som resonerat kring skolan ur ett samhällsperspektiv. Henrysson (1994) bekräftar att lärare med tidigare erfarenhet av arbetslivet oftare gör kopplingen skola – arbetsliv i den ordinarie undervisningen.
På skola X är prao en central del i arbetet med syoverksamhet och fungerar bra enligt såväl lärare som SYV. Det framgår ur intervjuerna att syoverksamheten främst integreras i den ordinarie undervisningen i arbetet med prao, samtliga lärare är av åsikten att detta är att föredra. Gemensamt för både lärare och SYV är också insikten i bristerna med den övriga syoverksamheten utöver praon. Vår tolkning är att de aktiviteterna som där finns organisation och struktur bakom, så som prao,
information från SYV och So-ämnenas integrering, fungerar bra. Samarbete mellan lärare och SYV sker alltså främst vid elevvårdsfrågor och prao på skola X. Detta är, enligt vår mening, välbeprövade tillvägagångssätt och som vi nämnt tidigare
beskriver Henrysson (1994) skolkulturen som stark. Vi använder det som en förklaring till varför det sällan arbetas med syoverksamhet på annat sätt än de
traditionella arbetsformerna. I övrigt anser samtliga lärare som ställt upp i studien att syoverksamheten är en lågt prioriterad punkt i deras arbete och anger tidsbrist som skäl. Skolverket (2005) hävdar att en lokal skolplan med konkreta mål och strategier skulle vara en lösning för att integrera syoverksamheten i den ordinarie
5.
DISKUSSION
I Lpo 94 berörs vår framtida yrkesprofession av kapitel 2.6 som behandlar vårt yrkesområde. De mål som finns beskriva i det aktuella kapitlet ska inte enbart uppfyllas av studie- och yrkesvägledaren, utan även lärarna har ett ansvar för att syoverksamhet bedrivs. Vi upplever lärarnas mål i kapitel 2.6 Lpo 94 som ett delmål i vår verksamhet. Då SYV och lärare strävar mot att uppfylla ett gemensamt mål förväntade vi oss, innan uppsatsens start, någon form av samarbete mellan dessa yrkesprofessioner. Vi förutsatte även att lärarna bedriver verksamhet i syfte att uppfylla läroplanens mål med kapitel 2.6. Vår intention med detta arbete har varit att ta reda hur och vad lärarna och SYV på skola X gör samt vad de vill göra för att uppfylla läroplanens mål i kapitel 2.6. Även vilket samarbete och vilka förväntningar som finns i samband med arbetet har varit en av våra avsikter att undersöka genom uppsatsen.
5.1
Resultatdiskussion
Genom våra intervjuer har vi kommit till insikt om att det inte finns något
strukturerat arbete, bland de intervjuade lärarna, för att bedriva syoverksamhet eller uppfylla målen i kapitel 2.6 Lpo 94. Vi konstaterar att lärarna gör så gott de kan utifrån de förutsättningar de har samt att sunt förnuft och livserfarenhet räcker långt, men inte hela vägen fram. Majoriteten av insatserna är koncentrerade till elevernas praotillfällen, det beror enligt vår mening på att det vid dessa tillfällen blir en mer naturlig del i de ämnen som inte har lika tydlig koppling till syoverksamheten som So.
Vi har under arbetets gång kommit fram till att den lokala skolplanen bör precisera tillvägagångssätt och mål i läroplanen. Detta i syfte att göra målen i Lpo 94 kapitel 2.6 hanterbara och genomförbara.
Som vi tidigare i arbetet konstaterat definierar vi inte samarbete på samma sätt som lärarna och SYV på skola X. Samarbetet mellan lärare och SYV är mycket sparsam i syoverksamheten och de flesta syoaktiviteterna organiseras och genomförs på varsitt håll. Detta förvånar oss och bekräftar delvis våra tankar om hur samarbetet mellan lärare och SYV skulle se ut.
Lärarna och SYV på skola X vill uppenbart arbeta mer med syoverksamhet men kunskaper saknas till viss del och tidsbristen är det hinder som tydligast framkommer i intervjuerna.
SYV tycks inte ha särskilt höga förväntningar på att lärarna ska prestera någonting inom ramen för syoverksamheten men förutsätter att de arbetar med
syoverksamheten efter bästa förmåga och tidsutrymme. Lärarna verkar förlita sig på att SYV förbereder eleverna inför sina framtidsval.
Vi anser därför att planer på att genomföra t ex studiebesök inte bör riktas till enskilda lärare utan mot hela arbetslag. Detta för att skapa en dialog samt
kommunikation kring aktiviteten för att effektivare kunna avsätta tid från ordinarie verksamhet. Vi är även av uppfattningen att en god framförhållning samt information inför aktiviteten är av stor vikt för att lärarna ska ges tid att planera in aktiviteten i den reguljära verksamheten. Detta behov bekräftar en av skolverkets utvärderingar genom att visa på elevernas svårigheter att ta del av aktiviteter kring gymnasievalet pga. skolans dåliga planering och samordning (Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet, 2005). Vi anser att god framförhållning och samplanering minskar riskerna för det resursslöseri som Henrysson (1994) skriver om, och vi är av samma åsikt, att även ett samarbete med andra specialkompetenser på skolan hade haft positiv effekt på verksamheten. Aktiviteten bör även läggas på en begriplig nivå för eleverna och de bör även förberedas inför arrangemanget. Det skulle enligt vår mening, öka elevernas intresse och medvetenhet om aktiviteten och därigenom skapa en vilja hos eleverna att uppträda på ett mer moget sätt.
5.2
Diskussion om metod
Vår studie syftar till att svara på hur lärarna arbetar med syoverksamhet och hur samarbetet ser ut mellan lärare och SYV, samt förväntningar på respektive yrkesgrupp. Efter att ha läst Anne Ryens bok om den kvalitativa intervjun såg vi fördelarna i att arbeta med en kvalitativt metod då vi sökte svar på frågor som ligger inom ramen för det kvalitativa undersökningsområdet. Vi valde att samla in vårt empiriska material genom intervjuer som vi sedan transkriberade. Detta för att försäkra oss om att inte gå miste om väsentliga delar i intervjuerna. Vi upplever det som ett positivt sätt att bearbeta intervjuerna på.
5.3
Diskussion om litteratur
Som vi nämnt tidigare i kapitlet giltighet och tillförlitlighet har utbudet av relevant litteratur på området varit ytters begränsat. Vi har därför fått lägga en hel del tid på att sortera bland informationen och applicera denna på nutiden, då vissa av källorna inte varit så tidsaktuella som vi önskat. Den litteratur som varit mest intressant för vår studie har varit Henryssons avhandling och skolverkets publikationer.