Med utgångspunkt i de tre problem som diskuterades inledningsvis visar pilotstudien att det finns möjlighet att öka kunskapen om otrygghet bland unga personer i Malmö. Trots avsaknad av incitament finns det en vilja att delta i den här typen av undersök- ningar. Att de som deltar mer frekvent, alltså de vi här kallar dedikerade deltagare, skiljer sig från de andra deltagarna är också något som får betydelse för utformningen av framtida studier. Till exempel kan det vara så att bara vissa grupper är lämpliga att undersöka med den här metoden eller att datainsamlingsinstrumentet behöver anpassas efter olika grupper. Pilotstudien visar även att det är möjligt att genomföra en studie där individer följs över tid vilket bidrar till kunskap om hur tryggheten varierar över kortare perioder. Slutligen kan också problemet med avsaknad av kunskap om olika (o)trygga situationer lösas genom att pilotstudien visar att data kan samlas in om specifika situationer i individers vardagsliv.
Utifrån dessa slutsatser skulle nästa fas i projektet kunna bestå av ett test i en större population för att generera generaliserbara resultat, till exempel bland ungdomar i olika åldrar på Malmös skolor. Ett annat möjligt framtida användningsområde kan vara att rikta in sig på de grupper som är särskilt drabbade av otrygghet och kan ses som en sorts dedikerade deltagare. Oavsett framtida studier är det dock viktigt att be- tona att projektet genom de nya metodologiska perspektiven bidrar till diskussionen om hur (o)trygghet egentligen bör mätas. Således kan studien ses som både ett speci- fikt lokalt projekt för att öka kunskapen om (o)trygghet bland unga i Malmö och som ett bidrag till trygghetsforskningens utvecklingsmöjligheter i ett större, mer generellt perspektiv.
151
STUNDA
REFERENSER
Averdijk, M., & Bernasco, W. (2015). Testing the situational explanation of victim- ization among adolescents. Journal of Research in Crime and Delinquency, 52(2), 151-180.
Bernasco, W., Ruiter, S., Bruinsma, G. J. N., Pauwels, L. J. R., & Weerman, F. M. (2013). Situational causes of offending: A fixed-effects analysis of space-time bud- get data. Criminology, 51(4), 895-926
Brottsförebyggande rådet (Brå) (2019). Nationella trygghetsundersökningen 2018: Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Rapport 2019:1. Stockholm: Brottsförebyg- gande rådet.
Chataway, M. L., Hart, T. C., Coomber, R., & Bond, C. (2017). The geography of crime fear: A pilot study exploring event-based perceptions of risk using mobile technology. Applied Geography, 86, 300-307.
Davidsson, P., Palm, M., & Melin Mandre, Å. (2018). Svenskarna och internet 2018. Rapport. Internetstiftelsen. Hämtad 2019-09-10. Tillgänglig: https://internetstiftel- sen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2018.pdf
Engström A., & Kronkvist K. (2018) Situating fear of crime: The prospects for crim- inological research to use smartphone applications to gather experience sampling data. In: G. Leventakis, & M. Haberfeld (eds) Community-oriented policing and technological innovations. SpringerBriefs in Criminology. Springer, Cham
Farrall, S., Bannister, J., Ditton, J., & Gilchrist, E. (1997). Questioning the measure- ment of the ‘fear of crime’: Findings from a major methodological study. British Journal of Criminology, 37(4), 658-679.
Ferraro, K. F. (1995). Fear of crime: Interpreting victimization risk. Albany, NY: State University of New York Press.
Ferraro, K. F., & LaGrange, R. (1987). The measurement of fear of crime. Sociological Inquiry, 57(1), 70-97.
Hale, C. (1996). Fear of crime: A review of the literature. International Review of Cic- timology, 4, 79-150.
Heber, A. (2008). En guide till trygghetsundersökningar om brott och trygghet. Göte- borg: Tryggare mänskligare Göteborg.
Hermansson, K. (2018). Den svenska tryggheten: En studie av en kriminalpolitisk symbol. Sociologisk Forskning 55(2-3), 179-202.
Hough, M. (2004). Worry about crime: Mental events or mental states? International Journal of Social Research Methodology, 7(2), 173-176.
Ivert, A-K., Chrysoulakis, A., Kronkvist, K., & Torstensson Levander, M. (2013). Malmö områdesundersökning 2012. Lokala problem, brott och otrygghet. Rapport från institutionen för kriminologi. Malmö: Malmö högskola.
152
Krionkvist & Engströmotryggheten – stabilitet och förändring i bostadsområden över tid. Socialveten- skaplig Tidskrift, 22(3-4), 211-229
Larson, R., & Csikszentmihalyi, M. (1983). The experience sampling method. New Directions for Methodology of Social & Behavioral Science, 15, 41-56.
Lindström, M., Merlo, J. & Östergren, P-O. (2003). Social capital and sense of inse- curity in the neighbourhood: A population-based multilevel analysis in Malmö, Sweden. Social Science & Medicine 56(5), 1111-1120.
Malmö stad (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Reviderad upplaga, 3. Malmö: Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Malmö universitet (2019). Årsredovisning 2018. Hämtad 2019-09-10. Tillgänglig: https://mau.se/contentassets/7bdcfd2b256b471eaa465838b51a6b14/arsredovis- ning_2018.pdf
Mellgren, C. (2011). What’s neighbourhood got to do with it? The influence of neigh- bourhood context on crime and reactions to crime. Doktorsavhandling, Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö universitet.
Mischel, W. (2004). Toward an integrative science of the person. Annual Review of Psychology, 55, 1-22.
Pervin, L. A. (1978). Definitions, measurements, and classifications of stimuli, situa- tions, and environments. Human Ecology, 6(1), 71-105.
Regeringen (2018). Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Polismyndigheten. Skogan, W. G. (1986). The fear of crime and its behavioral implications. In: Fattah, E.
A. (ed.), From crime policy to victim policy. Reorienting the justice system. London: McMillan Press, s. 167-188.
Solymosi, R., Bowers, K., & Fujiyama, T. (2015). Mapping fear of crime as a context‐ dependent everyday experience that varies in space and time. Legal and Crimino- logical Psychology, 20(2), 193-211.
Stafford, M., Chandola, T., & Marmot, M. (2007). Association between fear of crime and mental health and physical functioning. American Journal of Public Health, 97(11), 2076-2081.
Stjernborg, V. (2017). Experienced fear of crime and its implications for everyday mobilities in later life: An ethnographic case study of an urban Swedish neigh- bourhood. Applied Mobilities, 2(2), 134-150.
Sullivan, C. J., & McGloin, J. M. (2014). Looking back to move forward: Some thoughts on measuring crime and delinquency over the past 50 years. Journal of Research in Crime and Delinquency, 51(4), 445-466.
Sydsvenskan (2018). Brotten minskar - men fler är otrygga. 29 augusti, s. 2-3.
van Berkel, N., Ferreira, D., & Kostakos, V. (2018). The experience sampling method on mobile devices. ACM Computing Surveys 50(6), Article 93.
Wikström, P. O. H., Oberwittler, D., Treiber, K., & Hardie, B. (2012). Breaking rules: The social and situational dynamics of young people’s urban crime. Oxford: Oxford
153
STUNDA University Press.
Wilson, J. Q., & Kelling, G. L. (1982). The police and neighborhood safety: broken windows. Atlantic Monthly, March 1982, 29-38.