4 BILAGA III
4.1 Bilaga III.1 – Allmänna krav för säkerhetsstyrningssystemet
A) Säkerhetsstyrningssystem måste dokumenteras i alla berörda delar […]
SAMMANFATTNING/BESKRIVNING
A.0 Processer och förfaranden som beskriver aktiviteter med direkta och indirekta effekter på järnvägssäkerheten skall ses som tillämpliga delar av säkerhetsstyrningssystemet, såväl på organisations- som på driftsnivå.
Vid relevanta tekniska, driftsrelaterade och organisatoriska förändringar måste dokument som gäller säkerhetsstyrningssystemet omgående uppdateras i enlighet med detta, även om förändringarna inte direkt påverkar driftssäkerheten.
Dokumentationen måste kunna säkerställa spårbarheten när det gäller processer som rör säkerhetsstyrningssystemen.
BEDÖMNINGSKRITERIER
A.1 Det finns en beskrivning av vilka olika slags verksamheter som genomförs eller kommer att genomföras av järnvägsorganisationen, där driftens typ, omfattning och risk klargörs.
A.2 Järnvägsföretaget/infrastrukturförvaltaren har gett en beskrivning av säkerhets-styrningssystemets struktur, av vilken roll- och ansvarsfördelningen framgår.
A.3 Järnvägsföretaget/infrastrukturförvaltaren har ett dokument som beskriver samtliga huvudprocesser inom säkerhetsstyrningssystemet, vilket krävs enligt bilaga III.2, i överensstämmelse med typen och omfattningen av trafik.
A.4 Det görs en uppräkning och kort beskrivning av säkerhetskritiska processer och uppgifter som är relevanta för den typ av verksamhet/tjänster som utförs av järnvägsföretaget/infrastrukturförvaltaren.
A.5 Den dokumentation som anges under A.1–A.4 ger tillräckligt med information som kan användas för att planera/upprätta interna revisioner.
Bedömningskriterier för säkerhetsstyrningssystem 14/29 31.5.2007
B) Säkerhetsstyrningssystem […] skall särskilt beskriva ansvarsfördelningen inom infrastrukturförvaltarens eller järnvägsföretagens organisation.
SAMMANFATTNING/BESKRIVNING
B.0 Varje järnvägsföretag/infrastrukturförvaltare skall klart identifiera och fastställa ansvarsområdena för järnvägssäkerhet så att de tilldelas tillhörande personal och/eller specifika funktioner genom en organisatorisk förfarandeordning. Varje ansvarsområde bör beskrivas och dokumenteras i detalj (denna punkt vidareutvecklas under bilaga III.1 avsnitt C).
Delegeringen av ansvar och säkerhetsuppgifter bör ske formellt och godkännas antingen av den överordnade/högsta ledningen eller också av den person i personalen som ansvarar för den specifika funktionen och säkerhetsuppgiften.
BEDÖMNINGSKRITERIER
B.1 Järnvägsföretaget/infrastrukturförvaltaren har utsett en särskild person, som är anställd av organisationen, som har dokumenterad kunskap om dess järnvägssystem och direktkontakt med styrelsen och/eller VD:n och som samordnar säkerhetsstyrningssystemet för järnvägen på ledningsnivå (inte processnivå).
B.2 De personer i organisationen som har delegerat ansvar har befogenhet, kompetens och lämpliga resurser för att utföra och fullgöra sitt åliggande, dvs. funktion, ansvar och kompetens skall överensstämma och vara förenliga med den aktuella rollen/arbetsuppgiften.
B.3 De säkerhetsrelaterade ansvarsområdena och ansvarsfördelningen för specifika tillhörande funktioner är klart definierade.
B.4 Avgränsningen mellan olika ansvarsområden är klart definierad.
B.5 Det finns en process för att säkerställa att säkerhetsuppgifterna är klart definierade och delegerade till personal som har kompetens för ansvarsområdets funktion, uppgift och typ.
C) Säkerhetsstyrningssystemet […] skall visa hur ledningens kontroll på olika nivåer skall säkras, […]
SAMMANFATTNING/BESKRIVNING
C.0 Kontroll inom alla organisationsnivåer samt av de olika delegerade funktionerna/personalen gör det möjligt att identifiera brister/fel inom processer som rör säkerhetsstyrningssystemen och utgör därför en möjlighet att genomföra förebyggande/korrigerande åtgärder. Detta är därför avgörande, inte enbart för att säkerställa säkerheten, utan också för att den högsta ledningen skall fullgöra sitt åtagande och sina rättsliga skyldigheter när det handlar om att förbättra järnvägssäkerheten.
Att delegera säkerhetsuppgifter och ansvarsområden fråntar eller befriar inte en organisations ledning från dess rättsliga ansvar och skyldigheter i fråga om järnvägssäkerhet.
BEDÖMNINGSKRITERIER
C.1 För samtliga säkerhetsrelaterade processer och ansvarsområden finns det fastställda och kvalificerade befattningar, som ansvarar för dessa under hela driftscykeln (genom att t.ex.
jourtjänstgöring, varaktighet och ersättare fastställs).
C.2 Den regelmässiga kontrollen av hur uppgifterna utförs säkerställs genom ledningskedjan som måste ingripa om uppgifterna inte utförs på rätt sätt.
C.3 Det finns förfaranden för att integrera säkerhetsstyrningssystemet med andra ledningsaktiviteter.
C.4 Det finns förfaranden så att de personer som är involverade i säkerhetsstyrningen omfattas av ett resultatansvar.
C.5 Det finns processer för att fördela lämpliga resurser i syfte att tillhandahålla säkerhetsuppgifter.
Bedömningskriterier för säkerhetsstyrningssystem 16/29 31.5.2007
D) Säkerhetsstyrningssystemet skall visa […] hur personal och deras företrädare på alla nivåer berörs …
SAMMANFATTNING/BESKRIVNING
D.0 Inom alla organisationer är personalens engagemang en viktig faktor för att utveckla en säkerhetskultur, få personalens förtroende och uppmuntra till samarbete, stöd och acceptans.
Personalens engagemang när ett säkerhetsstyrningssystem skall genomföras är avgörande för att en stark säkerhetskultur skall kunna utvecklas, underhållas och förbättras inom organisationen.
Säkerhetsrelaterade processer kopplas normalt till andra övergripande organisationsprocesser och utvidgas till olika nivåer och funktionsområden för att det skall vara lätt, naturligt och logiskt för personalen att engagera sig.
BEDÖMNINGSKRITERIER
D.1 Det finns processer inom säkerhetsstyrningssystemet för att säkerställa att personal och personalrepresentanter företräds på lämpligt sätt samt att personalrepresentanterna konsulteras (i form av kommittéer/grupper) och involveras när det handlar om att fastställa, föreslå, se över och utveckla säkerhetsaspekterna av operationella processer som kan komma att beröra personal (5).
D.2 Det finns processer inom säkerhetsstyrningssystemet för att säkerställa att personalengagemang och samrådsåtgärder dokumenteras.
(5) Se direktiv 2004/49/EG, skäl 16; direktiv 95/18/EG, artikel 12.
E) Säkerhetsstyrningssystemet skall visa […] hur en kontinuerlig förbättring av säkerhetsstyrningssystemet kan tryggas.
SAMMANFATTNING/BESKRIVNING
E.0 I den mån detta är rimligen genomförbart måste den kontinuerliga förbättringsmodellen tillämpas på alla tillämpliga system/processer inom en organisation och därmed också på dess säkerhetsstyrningssystem och säkerhetsnivå.
Vad gäller den kontinuerliga förbättringen av säkerhetsstyrningssystemet och järnvägssäkerheten bör man överväga att kombinera båda processerna med en förbättrad säkerhetsnivå för att se till att säkerhetsnivån upprätthålls där detta är rimligen genomförbart.
För att en kontinuerlig förbättringsprocess skall vara effektiv och stödja beslutsfattandet måste den omfatta och utvidgas till samtliga tillämpliga faser av en organisations säkerhetsstyrningssystem, dvs.:
Planering av förebyggande/korrigerande åtgärder.
Genomförande av dessa åtgärder i lämplig omfattning.
Bedömning/kontroll/verifiering av åtgärdernas effektivitet.
Genomförande, granskning och översyn av planer.
I kombination med lämpliga statistiska verktyg för att analysera data måste detta säkerställa att samtliga processer regelbundet ses över och kompletteras under en ledningscykel.
BEDÖMNINGSKRITERIER
E.1 Järnvägsföretaget/infrastrukturförvaltaren har processer och/eller förfaranden för att i den mån detta är rimligen genomförbart säkerställa den kontinuerliga förbättringen av säkerhetsstyrningssystemet, vilket skall inbegripa regelbundna översyner av säkerhetsstyrningssystemet, enligt vad som anses nödvändigt (6).
E.2 Det finns processer som fastställer åtgärder för att kontrollera och analysera relevanta säkerhetsdata.
E.3 Det finns processer som anger hur fastställda fel skall rättas till.
E.4 Det finns processer som anger hur ny utveckling och gjorda erfarenheter inom säkerhetsområdet införlivas.
E.5 Det finns processer som anger hur resultat från de interna revisionerna används för att förbättra säkerhetsstyrningssystemet.
(6) Kriterier för att bedöma förekomsten av process(er) som säkerställer en förbättrad säkerhetsnivå, där detta är rimligen genomförbart,
Bedömningskriterier för säkerhetsstyrningssystem 18/29 31.5.2007