Bildsekvensen

I bildsekvensen utmanar vi eleverna att förflytta sig till den högra delen av mode kontinuum genom att be dem använda både tidsbindeord och expertorden verbalt. I övningen använde eleverna både vardagligt- och vetenskapligt språk. De fick lyssna till hur deras klasskamrater använde språket och hur de förklarade bildsekvenserna. När de bytte samtalspartner gick det fortare för eleverna att genomföra hela bildsekvensen men innehållet blev också fylligare. Detta kan förklaras med att eleverna under det första samtalet fick lyssna till sina kamrater och stöttades i hur begreppen och orden används. Därefter kunde de appropriera detta och använda det själva vid nästa tillfälle. Alltså blev de medvetna om hur språket kunde användas funktionellt för att förklara ämnets innehåll.

4.2. Språk- och kunskapsutveckling

Efter att vi utfört undervisningsförsöket och samlat in allt vårt empiriska material sammanställdes resultatet såhär:

25 0 20 40 60 80

Svenska Teknik Tidsbindeord Expertord

Total antal poäng

Förtest Eftertest Fördröjt eftertest

För att kunna ge en rättvis bild av vad som skett mellan för (f)-, eftertest (e) och det fördröjda eftertestet (fe) presenterar vi det fullständiga resultatet i fyra tabeller; svenskpoäng (tabell 4.1), teknikpoäng (tabell 4.2), tidsbindeord (tabell 4.3) och expertord (tabell 4.4). Eleverna har kodats efter stark textbrukare (St) eller svag textbrukare (Sv) och en siffra för att kunna skilja dem i grupperna. Till exempel St1: stark textbrukare 1.

Figur 4.1 - Sammanställning av total antal poäng

I detta diagram ser vi att både poängsumman för svenska och för teknik har ökat mellan förtestet och eftertestet, dessutom är poängen för svenska den samma mellan eftertestet

26

och det fördröjda eftertestet medan den sjunker något i teknikämnet. Däremot är differensen större när det kommer till tidsbindeord och expertord.

4.2.1. Tidsbindeord

Som nämnts ovan har vi arbetat med tidsbindeord för att det språkligt kännetecknar en historiskt återgivande text. I tabell 4.3 kan vi avläsa att vissa elever inte gjort någon större förändring i antal tidsbindeord. Emellertid som visas i tabell 4.5 nedan, kan man se att det har skett en utveckling av vilka tidsbindeord som används. Eleverna började använda de ord som anses vara mer funktionella i ett formellt skrivande och därmed förflyttade de sig i mode kontinuum.

Tabell 4.5 - Tidsbindeord använda av eleverna

Förtest Eftertest Fördröjt eftertest

Början (1) Förr i tiden (1) Först (4)

Sen mellanord för sedan (7) Senare (1) Yngst (1) Åren gick (1) Äldst (1) … år tillbaka (1) Började (1) Då (1) Efter (1) Från början (1) För … år sedan (1) Förr i tiden (4) Först (6) Första (2) Nu (1) Nutid (2) Sedan (2)

Sen mellanord för sedan (9) Åren gick (1) Började (1) Efter (1) Efter … år (2) Från första början (1) För flera … år sedan (1) För länge sedan (1) Förr i tiden (1) Först (5) Första (2) Sedan (2)

Sen mellanord för sedan(7)

4.1.2. Expertord

Expertord är ord som är specifika för ämnet och nödvändigt för att kunna vara delaktig i samtal och för att kunna skriva en faktatext med tydligt innehåll i ämnet. Vi kan se att eleverna utvecklat sitt ämnesspråk vilket är nödvändigt för att förstå och uttrycka ämneskunskaper.

De övre orden är användbara i alla texter medan de undre är specifika för de olika redskapen och analys av dessa

Tabell 4.6 - Expertord använda av eleverna

27 Uppfann (3) Utvecklades (2) Utveckling (1) El (2) Elvisp (4) Maskin (1) Visp (7) Uppfann (9) Redskap (1) Teknik (1) Utvecklar (2) Ballongvisp (7) Drivs (2) El (4) Elvisp (9) Kugghjul (1) Kvistvisp (6)

Mekanisk manuell visp (6) Muskelkraft (3) Varv (1) Veva (1) Visp (8) Uppfann (8) Utvecklat (1) Utveckling (1) Blad (2) Egg (4) Elektrisk kniv (8) Flintkniv (3) Flintsten (5) Handtag (4) Kniv (12) Skaft (1)

4.1.3. Måluppfyllelse

Figur 4.2 - Medelvärde i svenska

Här ser vi förändringen mellan testerna och att de svaga

textbrukarna får en något större ökning mellan för- och

eftertestet än de som är starka textbrukare. Dock sjunker de något i det fördröjda eftertestet där de starka textbrukarna får något bättre resultat. Tittar man närmare kan man se att de svaga textbrukarna i denna klass generellt har genomgått en större utveckling än de starka textbrukarna i och med att de påbörjar sin utveckling på en lägre nivå men hamnar strax under de starka textbrukarna i det fördröjda eftertestet. Vilket vi kan tolka som att svaga elever får bättre förutsättningar med en språkinriktad ämnesundervisning men att både starka och svaga elever i klassen gynnas av undervisningen.

Figur 4.3 – Medelvärde i teknik

Likt medelpoängen i svenskan följer eleverna samma mönster i

teknikämnet. Starka textbrukare får

0 1 2 3 4

Förtest Eftertest Fördröjt eftertest

Medelvärde teknik

Svaga textbrukare Starka textbrukare 0 1 2 3 4

Förtest Eftertest Fördröjt eftertest

Medelvärde svenska

28

ett högre medelvärde i samtliga tester än de svaga. Men båda grupperna gör en progression i teknikämnet. Alltså kan man tolka att språkinriktad ämnesundervisningen gynnar elevernas kunskapsinlärning i ämnesinnehållet.

4.3. Elevtexter

Som tidigare nämnts är testen utformade så att de kan användas oberoende av vilken nivå eleven befinner sig på för tillfället. Med hjälp av bilderna kan eleverna få stöd i det konkreta och nära. En kvalitativ analys av elevtexterna visar att både starka och svaga textbrukare har genomgått en språk- och kunskapsutveckling.

Elevexempel 1 - St4

Förtest Eftertest Fördröjt eftertest

”(Bild på kvistvisp) Jag tror att man anvende en son här i stelet för pinen var sutsiar och mycket svårare att röra med.

(Bild på

ballongvisp) Dom

här är betre att röra med för dom är enu renare och så går det snabare.

(Bild på mekanisk manuell visp) Den

här är mycket snabare och betre.

(Bild på elvisp) Den

här är enu snabare mycke praktiskare.”

”För 2.6000 ås började man förstå att man behöver någonting att vispa med så dom tog en pinne. Men den var veldigt jobig att vispa med och så blev maten smutsig så man uppfan en kvistvisp man anvende en sån veldigt länge men tillslut började man förstå att den lemnade pinar i maten och den gik långsamt. Då kom dom på att man kunde upfina en visp av metal den gik långsamt men maten blev ren. Efter som det gik longsamt uppfan man en mekanisk manuell visp den var långsamt men den var enkel att vispa med. Tillslut uppfann man en elektrisk visp en Elvisp Den gik snabt och den var enkel att vispa med”

För gätelenga-sen börja man förstå att man behövde nått att skära med då tog man en sten. Det gik långsamt och den var inte als så vas. Den hade inget hantag heler. Så då tog man en flintsten och en annan sten okso slipade man Flint-stenen med den andra stenen. Den blen ganska vass men den hade inget hantag så den var lett och skära sig på. Så man tog non metal och formae den lite som ett spjut den var nog veldigt vass men när man skärde i nott hårt så gled handen ner på egget så man rev sig rett så reält. Då kom man på en kniv såm hantaget var mindre en bladet så när då åkte inte handen ner till eget så man rev sig inte och så var den vass. Men när man skärde potatis eller grönsaker så fastnade dom lite så man var tvungen att pilla bort dom. då så giorde man en eksakt lika dan fast med hål på så grönsakerna och potatisen inte fastnade men man ville ha en kvin som var elektrisk så då giorde man en elektriskkniv som ded var en blad och et eg på så när man trykte på en knap så började bladet och skaftet gå fram och till baka.

Denna elev har i förtestet tagit mycket stöd i bildraden och använder sig av ett talat språk medan samma elev i eftertestet använder sig av ett mer abstrakt skriftspråk. Eleven har i förtestet en muntlig närhet och skriver som om mottagaren vore i samma rum och insatt i ämnet, vilket kan vara funktionellt då läsaren också får stöd i bildraden. Eleven uppnår teknikmålet i förtestet då hen beskriver hur redskapet har förbättrats genom tiderna. Tittar man på eftertestet har eleven förflyttat sig från den muntliga närheten och närmar sig istället

29

det skriftliga språket. Där finns både tidsbindeord (För 26000 år och började) och expertord (uppfinna, uppfann, kvistvisp, mekanisk manuellvisp och elvisp). Emellertid finns det inte tillräckligt med tidsbindeord för att texten ska anses vara historiskt återgivande, utan blir istället en förklarande text. I det fördröjda eftertestet fick eleven samma resultat i matrisen som i eftertestet, dock använde eleven färre tidsbindeord och expertord, trots detta kvarstår den progression i kunskap och språk som skedde mellan för- och eftertestet.

Elevexempel 2 – Sv6

Förtest Eftertest Fördröjt eftertest

i föritiden hade man ingen el. därför använde man grena istelet

lite senare hademan pinar. istelet Sen börja man med metal.

sen uppfans elen, och i början av 2000 uppfans handvisp.

Nestan i för i tiden fanns pinvisp den var ganska dålig Sedan uppfanns kvistvisp den var lite betre den hade nogra pinar åkco.

sen uppfanns mekanisk

manuella visp den anvende man för hand men den var snabare. sen uppfanns en till visp som var för hand .

sen kom elen och man uppfan elvisp

för flera 10000 år sedan fans ingenting nästan bara sten och trä och den hette flintan. sen uppfans en flintasten till fast lite vasare en den föra därför hetter den vass

sen uppfans metal och därför en metalkniv och därför heter den den metalkniven.

Sen uppfans typ en likadan kniv fast den har stop för på den föra kniven kunde man kära sig därför heter den modärnkniv

när man börja med kebab uppfans en elektrisk kniv för att kära i kebabkötet så därför hetter den kebab-kniv

Sen uppfans en helt färfekt kniv för den hade hål presis åvanför eggen så när man kär i maten Så maten inte klibar fast sig i maten.

Denna elev hade redan i förtestet tidsbindeord och expertord och försökte med stöd av bilderna namnge visparna, men ger inte en direkt förklaring till varför teknikutveckling skett. Denna elev har redan vid förtestet börjat förflytta sig i mode kontinuum mot det formella och abstrakta skrivandet. Emellertid är det fortfarande nära det muntliga och eleven behöver tillägna sig ett större ordförråd och träna på det formella skrivandet. I eftertestet har eleven skrivit en längre text där eleven namnger visparna korrekt, dessutom har eleven även tillagt

sedan och därmed tagit ett steg närmare det formella skrivandet. Eleven har även identifierat

varför teknikutveckling sker och har således även gjort en kunskapsutveckling i teknik. I det fördröjda eftertestet ser man att eleven har lyckats generalisera kunskapen och applicerat denna på ett annat köksredskap. Hen fortsätter att använda expertord och tidsbindeord, men

sedan finns inte längre med i texten och eleven använder enbart sen. Alltså har progressionen

30

appropiera orden tillräckligt för att det ska hålla sig kvar. Däremot är eleven på en resa i mode kontinuum till det abstrakta och formella användandet av språket.

Elevexempel 3 – St1

förtest eftertest fördröjt eftertest

Jag tror att pinnen fanns först av dom andra grejerna. Sen kom man på att man kunde använda andra grejer till visp. Och så uppfan man mital och plast och elvisp.

Först använde man en pinne. Fast det gick långsamt. Då tängte man att man kan använda flera kvistar. Då jick det lite snabbare. Fast det gick också långsamare. Då uppfan man mital. Den vispen kallas ballongvispen. Men det gick långsamt. men sen uppfan man att man kunde använda gugjul. Som ett varrv varr åtta varv. Och sen uppfan man elvispen. Elvispen jick nästa av sej sjelv.

Knivar

Först så hade man en vass sten. Det jick bra men man skar sig. Det jorde ganska ont. Sen bankade man en sten åt en anan så den blev vass. Den kalas flintsten.

Sen uppfan man en kniv som var jord av metal. De jick lite betre. Men när man stak i kniven så skar man sig.

Efter de så uppfan man ett bätre handtag så man inte skar sig. Men när man skule skära gurka så fasna gurkan. Då jorde man håll nere vid eggen .

Fast nu så har vi en kniv som heter elkniven. Som man bruka ha när man lagar kibab.

Denna elev har i förtestet skrivit som att hen svarar på en fråga och har alltså stor muntlig närhet. Eleven använder begreppet visp och uppger att anledningen till att man har uppfunnit andra vispar är på grund av materialet. Dessutom har eleven använt ett mellanord i förtestet

kom man på, vilket kan ersättas av det formella ordet uppfann. Detta mellanord användes av

flera elever och visar hur man är flytande mellan det vardagliga- och vetenskapliga språket innan man kan tillägna sig det. I eftertestet ser man att eleven skriver en längre text som är mer innehållsrik, bland annat har eleven fått med ett tidsbindeord (Först) och även några expertord (uppfann, vispen, ballongvispen, kugghjul, varv och elvispen). Eleven har även ersatt “kom man på” med uppfanns. Likt det första exemplet av elevtext har eleven inte tillräcklig med tidsbindeord för att det ska vara en historiskt återgivande text. Detta förändras dock i det fördröja eftertestet där eleven skriver rubrik, bakgrund och sekvenser. Detta kan förklaras med att eleven inte fått bearbeta den nya kunskapen tillräckligt till eftertestet och därför inte visade denna kunskap då. Dessutom har eleven i det fördröjda eftertestet använt fler tidsbindeord (först, sen och efter) som hen varierar. Alltså har eleven här gjort både en kunskap- och språkutveckling mellan alla testerna.

31

In document Språkinriktad undervisning i naturvetenskap och teknik (Page 30-37)