Användningen av biobränslen, torv och avfall i det svenska energisystemet har ökat genom åren, från drygt 10% av den totala energitillförseln under 1980-talet till 19% år 2007. Huvuddelen av de biobränslen, torv och avfall som används i det svenska energisystemet utgörs av:
• Trädbränslen, oförädlade (bark, spån, returträ, avverkningsrester och energi skog) och förädlade (pellets, briketter och pulver)
• Returlutar och tallbeckolja (mellan- och biprodukter vid kemisk massa-tillverkning)
• Spannmål, energigräs och halm (biobränslen från jordbruket)
• Torv
• Brännbart avfall (från industrier, hushåll m.m.)
• Etanol (i ren form till industrin och som inblandning i 95 oktan bensin samt som huvudingrediens i fordonsbränslena E85 och E92)
• FAME, samlingsnamn för fettsyrametylestrar, varav fordonsbränslet RME (rapsmetylester) är vanligast
• Biogas
Biobränslen används framför allt inom skogsindustrin, i fjärrvärmeverk, till elproduktion och vid uppvärmning av bostäder. För användning av biobränslen inom transportsektorn, se avsnitt Transporter. Merparten av ökningen av bio-energianvändningen kan hänföras till industrin och fjärrvärmeverken, men även användningen inom bostadssektorn och transportsektorn ökar. Under år 2007 uppgick den totala användningen av biobränslen, torv och avfall till 120 TWh.106 Industrisektorn använde närmare 55 TWh.107 Bostads- och servicesektorn an-vände knappt 14 TWh och transportsektorn 2 TWh. Cirka 37 TWh anan-vändes till fjärrvärmeproduktion och drygt 12 TWh för elproduktion.
Skogsindustrin
En stor mängd bi- och restprodukter genereras inom skogsindustrin. Den hu-vudsakliga kvantiteten trädbränslen som används i energisektorn kommer från skogsbruket i form av avverkningsrester (grenar och toppar) och brännved samt från trävaruindustrin och massa- och pappersindustrin i form av fasta biproduk-ter (bark och sågspån). En del av biprodukbiproduk-terna (t.ex. spån) förädlas till pellets, briketter och pulver för att höja bränslets energitäthet, underlätta hantering och distribution samt ge en bättre transportekonomi.
Statistiken för år 2007 är 106
preliminär och osäker och bör därför användas med stor försiktighet, se ”Osäkerheter i 2007 års statistik”.
Det bränsle som 107
används för el- och värmeproduktion inom industrin ingår inte i denna siffra utan redovisas i el- och värmestatistiken.
Figur 40:
Användning av bio-bränslen, torv m.m. i
industri, 1980–2007
KÄLLA: SCB OCH ENERGIMYNDIGHETEN
ANM. STATISTIKEN FÖR åR 2007 ÄR PRELIMINÄR OCH BÖR ANVÄN-DAS MED STOR FÖRSIKTIGHET, SE ”OSÄKERHETER I 2007-åRS STATISTIK”.
0 10 20 30 40 50 60 70
-07 -05 -00
-95 -90
-85 -80
TWh
Massaindustrins returlutar
Massaindustrins övriga biprodukter Biobränslen för elproduktion
Sågverksindustrins biprodukter Övriga branscher
Skogsindustrin använder bi- och restprodukter från olika delar av tillverk-ningsprocesserna och råvara som inte fyller kvalitetskraven till produktion av värme och el. Såväl massaindustrin som sågverken använder spån och bark som bränsle i industriprocesserna. Vid framställning av kemisk pappersmassa återvin-ner företagen kemikalier genom att bränna returlutar som innehåller kokkemikalier, lignin och extraktivämnen. Råtallolja är en biprodukt från återvinningen av kokke-mikalierna. Genom raffinering separeras tall- och tallbeckolja. Råtallolja och tallolja kan användas som bränsle men beskattas som eldningsolja och används därför i huvudsak som industriråvara. Tallbeckolja är ett obeskattat biobränsle som används i ökande omfattning. Energin från förbränning av returlutar nyttiggörs internt inom massaindustrin och uppgick år 2007 till 40 TWh, exklusive elproduktion.
Inom massa- och pappersindustrin användes under år 2007 sammanlagt knappt 9 TWh trädbränslen, medan det inom sågverk och övrig trävaruindustri användes 5 TWh trädbränslen. Massa och pappersindustrins användning av bio-bränsle, torv m.m. uppgick år 2007 till knappt 49 TWh, vilket motsvarar ca 41% av den totala användningen av biobränslen, torv m.m. i energisystemet. Totalt använde industrisektorn nästan 61 TWh biobränslen, torv m.m. under år 2007 för värme- och elproduktion, se figur 40.
Figur 41:
Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk 1980–2007
KÄLLA: SCB OCH ENERGIMYNDIGHETEN
ANM. STATISTIKEN FÖR åR 2007 ÄR PRELIMINÄR OCH BÖR ANVÄN-DAS MED STOR FÖRSIKTIGHET, SE ”OSÄKERHETER I 2007-åRS STATISTIK”.
0 10 20 30 40 50 60
-07 -05 -00
-95 -90
-85 -80
TWh
Biobränslen för elproduktion
Avfall Trädbränsle
Tallbeckolja Torv
Övriga bränslen
Fjärrvärmeverken
Under år 2007 användes 37 TWh biobränslen, torv m.m. för värmeproduktion i fjärrvärmeverken (exklusive elproduktion). Trädbränslen svarade för 21 TWh, returlutar och tallbeckolja för ca 1 TWh, avfall för knappt 10 TWh och torv för 3 TWh. Trädbränsleanvändningen inom fjärrvärmesektorn har mer än femdubb-lats sedan år 1990, se figur 40. I första hand är det trädbränslen i form av avverk-ningsrester och fasta biprodukter från skogsindustrin som utnyttjas. Förädlade bränslen som briketter och pellets används i allt större omfattning.
Avfall har använts för fjärrvärmeproduktion sedan 1970-talet och användningen ökade mellan åren 1990 och 2007 från 4 TWh till knappt 10 TWh. Den ökade avfallsförbränningen beror främst på att det sedan år 2002 råder deponiförbud av utsorterat brännbart avfall och från och med år 2005 också förbud mot deponi av övrigt organiskt avfall.
Biobränsle, torv och avfall till elproduktion
För elproduktion användes under år 2007 drygt 12 TWh biobränsle, torv och avfall. Drygt 6 TWh användes i kraftvärmeanläggningar och drygt 6 TWh i industriella mottrycksanläggningar.
Figur 42:
Tillförsel av pellets till den svenska
mark-naden 1997–2007
KÄLLA: PELLETSINDUSTRINS RIKSFÖRBUND, PIR
0 2 4 6 8 10
-07 -06 -05 -04 -03 -02 -01 -00 -99 -98 -97
TWh
Nettoimport
Tillförsel till den svenska marknaden exkl. villor
Uppskattad utleverans till villamarknaden
Sedan 1 april 2004 är el producerad med torv som bränsle berättigad till el-certifikat när produktionen skett i godkända kraftvärmeanläggningar. Under år 2007 användes ca 0,7 TWh torv för elproduktion.
Uppvärmning av bostäder
Biobränslen används som uppvärmningsform för en tiondel av småhusen i Sve-rige. Under år 2006 användes 11,2 TWh biobränslen för enskild uppvärmning i småhus. Merparten utgörs av brännved. En mindre andel är flis och en ökande andel är pellets och briketter. Vedeldning är vanligast bland husägare med god tillgång till skog, exempelvis inom lantbruket eller i småhus på landsbygden.
Under perioden 2000–2007 har användningen av pellets i bostadssektorn, enligt branschuppgifter, ökat mer än sju gånger. Användningen av pellets bland små-husen ökade enligt Pelletsindustrins riksförbund med 4% under 2007. År 2007 användes totalt 13,8 TWh biobränslen för uppvärmning av bostäder och lokaler.
Internationell handel
Även om huvuddelen av de biobränslen som används i Sverige är inhemskt producerade förekommer varje år en omfattande import av biobränslen, bl.a.