• No results found

Biogasanläggningen i Lidköping

3 Goda svenska exempel

1. Samrötningsanläggningar

1.3 Biogasanläggningen i Lidköping

Fakta/unikt:

x Behandlar vegetabiliska restprodukter från livsmedelsindustrin x En av världens första anläggningar för produktion av flytande

biogas

Lidköpings biogasanläggning.

Vid Kartåsens avfallsanläggning cirka fyra kilometer öster om Lidköpings tätort ligger Sveriges största anläggning för produktion av flytande biogas. Lidköping Biogas, som består av två delar, är ett samverkansprojekt mellan Lidköpings kom- mun, Göteborg Energi och Swedish Biogas International. Den första delen, som ägs och drivs av Swedish Biogas International, utgörs av själva rötningsanlägg- ningen. Här omvandlas restprodukter från den lokala livsmedelsindustrin i syrefri miljö till biogas och biogödsel. I den andra delen kyls biogasen ner till flytande form för att bli till ett mer transportvänligt och energirikt fordonsbränsle. Denna del ägs gemensamt av Göteborg Energi och Lidköpings kommun.

De första planerna på biogasanläggningen började ta form redan under 1990-talet, som ett led i ett uttalat miljöarbete inom Lidköpings kommun. Göteborg Energi ville förstärka sin produktion av biogas och kom med i projektet 2007. Swedish Biogas International, en tidig aktör på biogasmarknaden, blev projektpartner samma år. I mars 2010 togs det första spadtaget. Redan i december samma år stod anläggningen klar och till sommaren 2011 hade den uppnått full produktion av komprimerad gas och produktion av flytande gas året därefter. Genom att den fär- diga biogasen kyls till flytande form uppnås flera fördelar. På grund av högre ener- gitäthet tar flytande biogas mindre plats än gasformen, vilket bland annat skapar möjligheter för att köra även tunga fordon längre sträckor på biogas.

Anläggningen i Lidköping är en av världens första i sitt slag. Den producerar cirka 60 000 MWh biogas årligen till tankställen i Lidköping och närliggande områden. Biogas i flytande form levereras också till Göteborg och andra platser där det finns efterfrågan. Distributionen sköts av Fordonsgas Sverige, som invigde landets första publika tankställe för LNG/LBG i oktober 2010 vid Stigs center i Göteborg. Fler tankställen för flytande gas planeras.

Biogasanläggning och substrat

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6518 Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter

47

Illustration över anläggningen.

material tas emot i olika mottagningssystem för att sedan matas in i och blandas i rötkamrarna. Själva rötningen sker vid 38 ºC i två totalomblandade rötkammare om vardera 4 100 m3. Därefter går materialet vidare till efterrötning i två stycken 2 500 m3stora tankar. Behandlingen pågår i cirka 60 dygn. Hygieniseringssteg ingår inte eftersom anläggningen endast behandlar material med vegetabiliskt ursprung.

Användning och uppgradering av biogas

Merparten av biogasen uppgraderas till fordonsbränsle. I det första steget tillämpas vattenskrubber-teknik, vilket ger en metanhalt på 97 procent. I steg två sker ytterli- gare en uppgradering med hjälp av pressure swing absorption- (PSA)-teknik, vilket ger en metanhalt på nära 100 procent. I kondenseringsanläggningen kyls sedan biogasen ner av flytande kväve till -163 grader Celsius vid atmosfärstryck i en så kallad Brayton-process. Resultatet blir biogas i flytande form.

Distribution av biogas

Den flytande biogasen lagras på anläggningen i ett 20 meter högt torn. Därifrån transporterar Fordonsgas Sverige den varannan dag för till framförallt Göteborgs- området.

En mindre andel, omkring 30 procent, av biogasen levereras i gasform vid 200 bars tryck till tankställen i Lidköping med omnejd. Ett tankställe för biogas finns även på själva anläggningen. Med en ökad efterfrågan på flytande biogas kommer ande- len biogas som levereras i gasform troligen att minska med tiden.

Flygfoto över biogasanläggningen i Lidköping.

Biogödsel

Biogödseln lagras i en övertäckt gödselbrunn och används av lokala växtodlare för spridning på åkermarken. På detta sätt möjliggörs en ekologisk och uthållig växtod- ling i ett slutet kretslopp. Totalt producerar anläggningen cirka 50 000 m3biogöd- sel per år.

Finansiering

Anläggningen innebar en investering på 160 miljoner kronor. Projektet finansiera- des delvis genom Klimp-bidrag på totalt 33 miljoner kronor. Med den efterfrågan som i dag finns och väntas öka på alternativa drivmedel beräknas projektet vara lönsamt inom anläggningens livstid.

Erfarenheter av biogasproduktion

Uppbyggnaden av anläggningen gick enligt planerna och full produktion av biogas uppnåddes inom ett halvt års drift. Funktionen på kondenseringsanläggningen tog längre tid att säkerställa och dröjde till året därpå. Satsningen i Lidköping innebär ett helhetsgrepp över hela produktionskedjan, från intag av råvara till slutlig be- handling och distribution av biogas och biogödsel. Allt detta hade inte varit möjligt utan en bra samverkan mellan de olika parter som ingår i projektet. Många goda erfarenheter finns från detta samarbete, där alla parter varit viktiga för ett funge- rande slutresultat. Samverkan fortsätter också när driften av anläggningen är i gång. Viktigt är att avsättningen av biogas och biogödsel kan säkras långsiktigt och att det finns en god tillgång på råvaror i lämpliga mängder och inom lämpligt av- stånd.

Vinster för miljö och samhälle

Vid Lidköpings biogasanläggning produceras 60 000 MWh biogas per år. Det mot- svarar fordonsbränsle till 6 000 bilar som vardera kör 1 700 mil per år. När bensin och diesel ersätts med denna mängd biogas minskar bidraget till växthuseffekten med 16 000 ton koldioxid per år.

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6518 Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter

49

don som kör långa sträckor. Genom den högre energitätheten tar flytande biogas mindre plats än gasformen och fordonen behöver inte tankas lika ofta. Bränsletan- ken utnyttjas mer effektivt. Flytande biogas är dessutom lättare att distribuera och lagra än gasformigt bränsle och man är inte bunden till ett gasnät för distributionen. Biogödseln från anläggningen har hög kvalitet och kan med fördel utnyttjas i eko- logisk odling.

Faktaruta 1. Basdata anläggning

Startår biogasanläggning: 2011

Storlek rötkammare: 2 x 4 100 m3, 2:a steget 2 x 2 500 m3 Processtemperatur: 38 ºC

Startår uppgradering: 2011

Uppgradering typ: vattenskrubber och PSA Startår kondensering: 2012

Kondensering typ: Brayton

Faktaruta 2. Årliga input & output

Substrat: Restprodukter från livsmedels- industri 60 000 ton Biogas: Från biogasanläggning 60 000 MWh Uppgraderad biogas 10 000 MWh Flytande biogas 50 000 MWh Biogödsel: Biogödsel 50 000 m3 Kontakter

Lidköping Biogas/Göteborg Energi Christina Nilsson, vd

Telefon: +46 31 62 60 00

christina.nilsson@goteborgenergi.se www.lidkopingbiogas.se

Lidköping kommun Yvonne Träff

Telefon: +46 510 77 01 93 yvonne.traff@lidkoping.se www.lidkoping.se

Swedish Biogas International, SBI Sven-Göran Sjöholm, marknadschef Telefon: +46 76 854 99 34 Sven- goran.sjoholm@swedishbiogas.com www.swedishbiogas.com Leverantörer Biogasanläggning: Farmatic www.farmatic.com Uppgraderingsanläggning (vattenskrubber): Greenlane www.greenlanebiogas.com

Kondenseringsanläggning inkl PSA: Air Liquide

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6518 Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter

51