Bruket av dopfaddrar infördes redan i det tidigkristna P .... om. Till en början kunde föräldrar vara faddrar åt sina egna barn, men inom den katolska kyrkan utvecklades efterhand en syn som gjorde att man skilde de rituella banden som fadderskapet utgjorde från de biologiska.
Föräldrarna förbjöds vara faddrar åt sina barn och senare kom också fadderrebrioner att utgöra äktenskapshinder. I Nord- och Västeuropa kom under reformationen synen på att fadderskap utgjorde en speciell typ av släktskap att försvagas. 82 Dopfaddertraditionerna har efterhand utvecklats olika i olika delar av Europa och världen, men även inom regioner skiljer sig traditionerna åt både i fråga om faddrarnas antal, kön och typ av anknytning till föräldrarna.
Antropologen D. B. Paul skiljer mellan två huvudgrupper av dopfadderrelationer. Dels de som baserades på släktrelationer, (intensive relations) dels de där faddrarna valdes utanför släkten (extensive relations). I den senare gruppen, menar Paul, kan man tala om horisontella relationer då faddrarna tillhör samma sociala grupp som föräldrarna och vertikala relationer när man väljer faddrar ur en annan samhällsgrupp. 83
81 Vissa tidiga resultat från denna undersökning finns även publicerade i Fagerlund 1999 och Fagerlund 2000.
82 Mimz/Wolf 1950 sid 341 ff.
83 Se Paul 1942 sid 56-58, Mintz/Wolf 1950 sid 342.
Fadderskapet kan därmed fylla olika sociala funktioner. För det första den som det ursprungligen varit till for, en social och religiös försäkring for barnen om föräldrarna skulle gå bort. De vertikala banden kan ses i termer av patron/klientrelationer. Sådana klass-överskridande band, byggda på olikformigt men ömsesidigt utbyte av hjälp, tjänster och lojalitet, har under de senaste åren rönt stor uppmärksamhet inom forskningen, och man betonar betydelsen av dessa band före den moderna statens födelse. Dessa relationer kan ta olika former, en del kan vara kortvariga, medan andra kan vara livslånga och även spänna över generationer, en del kan förvandlas till starka vänskapsrelationer medan andra vilar på rent ekonomiska grunder. 84 De horisontella banden kan också de vara rituella bekräftelser på både vänskap och ekonomiska relationer.
I början av 1700-talet valde man främst extensiva faddrar i det tyska Neckarhausen. Bara 20% av faddrarna var släkt med föräldrarna och släktrelationerna byggde inte på blodsband utan på giftermålsband i tredje eller fjärde led, exempelvis faderns broders hustrus systers make.
Enligt David Warren Sabean tjänade de extensiva banden olika syften.
De fattiga familjerna valde faddrar som kunde erbjuda dem lantbruksarbete, eller sådana som med sin politiska ställning kunde underlätta for dem att få arbete i lokalsamhället, medan andra valde att stärka banden med prästen. Många fadderrelationer varade i generationer där ett barn tog över fadderskapet till en familj efter sina föräldrar, medan andra var tillfälliga förbindelser. Medan de fattigaste familjerna enbart valde rika dopfaddrar kunde de rika ibland välja faddrar från lägre inkomstklasser, dock inte från de lägsta. Vanliga bybor hade ofta bara två eller tre faddrar, medan nobiliteten kunde ha ända upp till 10 faddrar, och de valde också ofta faddrar utanför byn.
Förutom att många faddrar verkade som mellanhänder vid egendomsöverforing mellan sina gudbarn, visar inte Sabean om ett fadderskap var tillräckligt for att garantera föräldern någon av de fördelar han nämner eller om det bara var speglingar av fåfänga förväntningar, eller tack for redan givna fördelar. Om detta, skriver Sabean, finns det for lite bevis i källorna. I samband med att man under loppet av 1800-talet alltmer övergick till kusingiften förändrades faddrarnas sammansättning, och vid slutet av århundradet var faddrarna ofta syskon till föräldrar eller kusiner. Frändskap och dopfadderskap avlöstes såtillvida av blodsbandsrelationer.85 I den engelska staden
84Se 61.a. Englund 1993 sid. 86-89, Persson 1993, Lind 1996 123-147, Sabean 1998 sid 23, Hardwick 1998 sid 16 f.
85 Sabean 1998 sid 23, 144 ff. 1990 sid 379-383, 404 ff.
44
Terling var det under 1500-talet inte ovanligt att gudbarn nämndes som förmånstagare i testamenten. Under 1600-talet försvinner dessa omnämnanden. 86
Julie Hardwick som studerat fadderrelationer bland notarier i den franska staden Nantes under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet ser alla typer av relationer i materialet. Men liksom i Neckarhausen valde de fattigare oftare faddrar ur högre sociala skikt än de själva tillhörde. Över en tredjedel av barnen vid vars dop notarierna var närvarande, och som var av lägre status än notarierna, hade faddrar ur högre sociala skikt medan notarierna själva valde släkt eller individer ur samma sociala skikt. Mindre än en fjärdedel av faddrarna i notariefamiljer var av högre social status än föräldrarna. 87
Under senare år har svenska historiker börjat upptäcka fördelarna med att använda födelseböcker och deras uppgifter om fadderrelationer som källor. Bengt Ankarloo har i Att stilla herrevrede använt sig av Strövelstorps dopbok både for att studera födelseintervallet i byn och de sociala relationerna där. I valet av dopfaddrar höll man sig mest inombys, men valet kunde bero både på hög social status, vänskaps-relationer och personliga egenskaper. 88 Bodil Persson gör i sin avhandling om pesten i Skåne en släktanalys av dopfaddrar i Strövelstorp i syfte att spåra pestens spridningsvägar. Hon finner att man valde dopfaddrar främst från byn, och att dessa i de flesta fall var lika med släktingarna.89 Etnologiska studier från Örkelljunga i Skåne visar att man där ofta valde prästhustrun eller klockarfrun som fadder under 1780-talet. 90 Det anses också att man valt faddrar som kunde ge en rik dopgåva i den mån man inte valde släkt.91 Enligt Lars Bondesson var det bruk i Skåne att låta barnets farmor vara gudmor till det första barnet och mormodern till det andra.92
Christina Dalhede har i sin studie Handelsfamijer på stormaktstidens europamarknad konstaterat att faddrarna till de 351 köpmansbarn som döptes i Christine församling i Göteborg under perioden 1655-1673 var knutna till föräldrarna genom ett flätverk av handels- och släktskapsrelationer.93 När det gäller utvecklingen efter 1700-talet finner
86 Wrightson/Levine 1979 sid 93.
87 Hardwick sid 169 f.
88 Ankarloo 1988 sid 66.
89 Persson 2001 sid 374-377.
90 Jeannsson 1968 sid 16.
91 Ankarloo 1988 sid 7, Bringeus 1971 sid 68.
92 Bondesson 1996 sid 34.
9·' Dalhede 2001 sid 326 ff. Med flätverk menar Dalhede att olika typer av nätverk, exempelvis fadderrelationer och handelsrelationer överlappas och flätas in i varandra. Se även Dalhede 1999.
man dels en ökad betydelse för släkten i valet av faddrar, först hos de högre skikten, senare även bland de lägre.94 Släktbanden kunde dock vara mindre betydelsefulla för vissa yrkesgrupper eller religiösa sammanslutningar under perioder då dessa strävade efter att stärka sin identitet.95 En strategi i denna identitetssträvan var att välja faddrar ur den egna gruppen, en annan att välja faddrar ur högre skikt. 96•
Även om faddrarnas sociala sammansättning har sett olika ut under en och samma tidsperiod och även inom samma regioner finns det sammanfattningsvis ändå en gemensam nämnare. Förutom att släkt-och yrkesrelationer kunde vara viktiga kriterier valde man dopfaddrar antingen ur högre sociala skikt än man själv tillhörde eller ur samma, sällan underifrån.