Bokstavstrogen tolkning

Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen utövas den offentliga makten under lagarna.

Dessa har alltså en unik ställning som rättskälla.⁴²² I den svenska rättsordningen innebär respekt för lagarna också en stor respekt för deras lydelse, vilket också gäller andra författningar.⁴²³ En lagtext ska kunna läsas utifrån antagandet att den är omsorgsfullt utarbetad och språkligt och logisk

418 Se Strömholm, S., Rätt, rättskällor och rättstillämpning, a.a., s. 454 f. Strömholm är dock skeptisk till båda dessa kategorier, eftersom de omedvetet kan präglas eller färgas av domarens subjektiva värderingar när denne inte kan finna något stöd till avgörande.

Welinder C. påpekar också att den objektiva lagtolkningsprincipen kan ge möjlighet för lagtolkaren att använda sig av subjektiva värderingar, se Welinder C., Något om motivens betydelse för lagtolkning, SvJT 1953, s. 78-89, s. 80.

419 Frändberg, Statutory Interpretation, a.a, s. 247.

420 Se bl.a. Lindblom, a.a., s. 441, Lehrberg B., Praktisk juridisk metod, Iustus 1996, s. 139 och Ekelöf, Semantik och Juridik, a.a., s. 501.

421 Se Lindblom, a.a., s. 441. Ekelöf har påpekat att ett lagstadgandes mening alltid måste fastställas mot bakgrund av dess kontext. Vissa kontextelement tillmäts ett högre bevisvärde än vad en lekman skulle vara benägen att göra. Som exempel nämner han den betydelse som vid s. k. objektiv lagtolkning tillerkänns det tillämpliga lagstadgandets språkliga kontext på bekostnad av övriga kontextelement, Se Ekelöf, Semantik och juridik, a.a., s. 501.

422 Se Leijonhufvud, M., Förarbeten (kap. 5) i Finna rätt – Juristernas källmaterial och arbetsmetoder, Norstedts juridik 2014, s. 112.

423 Se Lindblom, a.a., s. 441.

korrekt.⁴²⁴ Samma ord används inte för olika begrepp, och olika ord används inte för samma begrepp. Lagen bör alltså vara konsekvent i sitt uttryckssätt, och lagtolkaren bör kunna utgå från det.⁴²⁵ Att en bestämmelse är omsorgsfullt formulerad, hindrar dock inte att tolkningsproblem uppstår. Språkliga uttryck kan som nämnts vara flertydiga och vaga och vaghet innebär att ett uttryck har ett obestämt tillämpningsområde.⁴²⁶

Respekt för lagens lydelse i sin mest konservativa mening innebär att dess språkliga innebörd aldrig kan korrigeras eller fyllas ut. Ett uttryck för detta synsätt har t.ex. historiskt funnits i den svenska grundlagen. Här har t.o.m.

förekommit direkta instruktioner till domstolarna att hålla sig till en bokstavstrogen tolkning. I regeringsformen från 1809, som ersattes av regeringsformen från 1974, stod det först i 83 §, punkt 2, och sedermera i 84

§, att grundlagarna skulle tillämpas i enlighet med dess lydelse. Enligt Westerberg innebar denna formulering att när bestämmelser i grundlagen var klara och tydliga (och även om de stred mot den avsedda meningen) skulle de

”tillämpas enligt sitt språkliga innehåll”.⁴²⁷ Som stöd för denna tolkning hänvisar han till diskussioner som förekom vid de första riksdagarna efter regeringsformens antagande där det framkom att tillämpning enligt ordalydelsen eller bokstaven avser tillämpning enlig det språkliga innehållet.⁴²⁸ Om däremot orden var vaga eller oklara stred det inte mot denna

424 Strömholm talar också om logisk lagtolkning. Enligt detta synsätt måste ett juridiskt avgörande följa logiskt av åtminstone en generell norm jämte vissa tillagda premisser.

Härigenom främjas kraven på generalitet och sammanhängande motiveringar vilket leder till att rättsliga beslut blir förutsebara, Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, a.a., s. 333. Strömholm framhåller vidare att logisk deduktion inte är tillräckligt för att komma fram till ett beslut men som ”negativt kontrollinstrument behåller” den ”sin giltighet: ett motsägelsefullt juridiskt resonemang är ohållbart”, se s. 451.

425 Se Hellner, Rättsteori, a.a, s. 87. Strömholm menar i likhet med Hellner att det är rimligt att utgå från att när ett begrepp återkommer i lagtexten för tredje gången så har det samma innebörd som de två tidigare förekomsterna har ansetts ha, om det inte finns goda skäl för en annan tolkning (Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, a.a., s. 448).

426 Se Hellner, Rättsteori, a.a., s. 76.

427 Westerberg O., RF 84§ Grundlagarna skola efter deras ordalydelse i varje enskilt fall tillämpas, Bonnier 1953, s. 55. Samma åsikt framförs också av Lind, L. F. i Domarens pröfning efter Sweriges lag; eller: Sättet, at utröna lagens rätta förstånd, mening och grund, Bonniers 1848, s. 36.

428 Westerberg O., a.a., s. 81. Samma åsikt ger JK uttryck för i proposition 1973:90 s. 77 där det hänvisas till att ”Det krävs klara och koncisa regler samt ett språkbruk och ordval som inte leder till tolkningssvårigheter. Enligt 84 § nuvarande regeringsform skall grundlag tolkas efter bokstaven, en princip vars giltighet för fram tiden inte av beredningen ifrågasatts, ehuru den inte kommit till uttryck i förslaget till ny regeringsform.”

paragraf att tillämpningen skedde t.ex. enligt lagens mening.⁴²⁹ I nuvarande regeringsform är denna paragraf emellertid borttagen då det vid införandet av denna ansågs att grundlagarna skulle tolkas på samma sätt som annan lag.⁴³⁰ Ett annat exempel på att lagstiftaren velat påverka domstolarnas tolkning är lagen (1996:161)⁴³¹ med vissa bestämmelser om tillämpning av dubbelbeskattningsavtal (tillämpningslagen). Syftet med denna lag var att klargöra rättsläget när det gällde förhållandet mellan svensk skattelag och bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtalen. Lagen kan ses som en reaktion på Regeringsrättens ställningstaganden i RÅ 1995 ref. 69, vilka senare modifierades i pleniavgörandet RÅ 1996 ref. 38.”⁴³² Lagen upphävdes den 1 januari 2000.⁴³³

Vid en bokstavstrogen tolkning finns emellertid vissa sätt att tolka texten som är språkligt acceptabla, medan andra som inte är det. Vidare framstår en bestämmelses ordalydelse vanligen tydligare vid jämförelse med annat språkligt material.⁴³⁴ Detta synsätt går även att uttrycka som att lagen respekterar ordboken, språklära, och elementärlogik inom det enskilda stadgandet eller den enskilda lagen om det inte finns goda skäl för en annan tolkning.⁴³⁵ Enligt Strömholm är utgångspunkten i begreppet bokstavstrogen tolkning, som han föredrar att kalla logisk-grammatisk tolkning, dels, att det

429 Westerberg O., a.a., s. 55, 131 ff.

430 Det verkar som dåvarande regering hade samma uppfattning som grundlagsberedningen SOU 1972:15, Ny regeringsform Ny riksdagsordning, gav uttryck för på s. 319, nämligen att ”Det naturliga är att grundlag tolkas efter samma principer, som gäller för lagtolkning i allmänhet”, eftersom det inte finns någon diskussion i proposition 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning om att bestämmelserna i den nya

regeringsformen skulle tolkas enligt ordalydelsen så som följde av 84 § 1809 års regeringsform.

431 Proposition 1995/96:121, Vissa bestämmelser om tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal

432 I propositionen på sidan 13 konstaterade regeringen att ”Den angivna osäkerheten om rättsläget och den möjlighet till skatteundandragande – hur stort detta undandragande kan bli, är emellertid beroende på hur Regeringsrättens dom skall tolkas – som en tillämpning av bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal kan resultera i är inte godtagbar.” Diskussion har förts inom doktrinen, se Mutén L., Rättsfallskommentarer, Ovanligt inskränkt skattskyldighet, SvSkT 1995 s. 778-780, Pelin L., En ny lag om tolkning och tillämpning av dubbelbeskattningsavtal, SN 1996 s. 291-299 och Pelin L., Tillämpning och tolkning av skatteavtal, Förvaltningsrättslig tidskrift 1997, s. 125-154, s. 125.

433 SFS1999:1230

434 Se Peczenik, Vad är rätt?, a.a., s. 330 f.

435 Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, a.a., s. 452. Se också, Peczenik, Vad är rätt?, a.a., s. 332.

språkliga, grammatiska sammanhanget ska ge information om en oviss innebörd i ett stadgande, dels att lagen är motsägelsefri.⁴³⁶

Vad som är språkligt korrekt är dock inte alltid givet. Den språkliga tolkningen kan vålla problem i och med att det vardagliga språket inte alltid är så precist till sin innebörd. Två intressanta artiklar (Ekelöf och Heuman) tar upp detta ämne och där visas det hur svårt det kan vara att göra en språklig analys.

Heuman framhåller att en lingvistisk tolkning bör göras först, men han anser inte att dess resultat eller dess förhållande till annan tolkningsdata ska ges större betydelse än andra faktorer.⁴³⁷ Han anser snarare att resultatet av den språkliga analysen blir så osäkert att andra tolkningsdata blir avgörande istället.⁴³⁸ Ekelöf tar som exempel upp hur vagt begreppet skog är och vilka problem som uppstår med detta ord i lagstiftning.⁴³⁹

Något som stödjer en bokstavstrogen tolkning är legalitetsprincipen.

Frändberg menar t.ex. att bokstavstolkning ska uppfattas som en ”in dubio principle” som innebär att i svåra fall ska bestämmelsen tolkas restriktivt eller e contratio och inte analogt eller extensivt, i överensstämmelse med legalitetsprincipen.⁴⁴⁰ Härtill kan läggas Sterzels uttalande att till följd av legalitetsprincipen krävs en strikt lagtolkning. Detta innebär för det första att om förutsättningarna i ett mål inte omfattas av lagtexten i dess vanliga språkbruk är lagen inte tillämplig, eftersom kravet på författningsstöd annars åsidosätts. För det andra kan inte en lag tillämpas i strid med dess lydelse bara för att detta framstår som förenligt med dess syfte. Även om ett sådant förhållningssätt kan förefalla lojalt mot lagstiftaren, får det till följd att förutsebarheten i det rättsliga systemet minskar. Enligt Sterzel har maktutövningen i samhället ökat ”genom att den offentliga förvaltningens omfattning, komplexitet och specialisering” och det är kravet på författningsstöd som förhindrar att myndigheterna utökar sitt revir utan klart stöd från statsmakterna.⁴⁴¹ Heuman har framhållit att om man ser till de olika rättsområdena innebär den straffrättsliga lagtolkningsmetoden, som bygger på

436 Strömholm, a.a., s. 448.

437 Heuman L., Språklig tolkning av juridiska texter, JT 2014- 2015, s. 569-608, s. 570, 579.

438 Ibid., s. 608.

439 Paul Craig gör för övrigt samma analys angående begreppet fordon i sin artikel Pringle and the Nature of Legal Reasoning, Maastrich Journal of European and Comparative Law, 2014, s. 205-220, s. 210. Craig kommer fram till att den semantiska analysen inte är tillräcklig utan att den behöver kompletteras med en teleologisk tolkning.

440 Frändberg, Statutory Interpretation, a.a., s. 245-7.

441 Sterzel F., Legalitetsprincipen i Offentligrättsliga principer, Iustus 2012, s. 73-95, s. 94.

legalitetsprincipen, att lagtextspråket får en helt avgörande betydelse och att vissa tankeled inte ska ingå i lagtolkningen, t.ex. rimlighetsbedömningar och teleologiska resonemang.⁴⁴²

Ett problem med bokstavstrogen tolkning är dock att den i vissa fall kan leda till orimliga resultat som inte är avsedda av lagstiftaren. En sådan tolkning kan enligt Spaak uppfattas som icke systematisk, eftersom den inte tar hänsyn till andra faktorer än själva bestämmelsen. Detta leder till antagandet att kärnan i ord, uttryck och meningar är helt oberoende av det sammanhang inom vilket de förekommer.⁴⁴³ Han anser vidare att en bokstavstrogen tolkning inte bör få leda till absurda och uppenbart orättvisa resultat och i detta sammanhang hänvisar han till NJA 1980 s. 743, s. 745.⁴⁴⁴ Frändberg framhåller härtill att även om bokstavstolkningsprincipen är den utan tvivel mest självfallna av tolkningsprinciper för jurister är den otjänlig i majoriteten av från tolkningssynpunkt svåra fall, nämligen de där tolkningssvårigheter just beror på språkets vaghet, dunkelhet eller mångtydighet. Han menar att det är absurt om den defekt som finns i själva lagtexten och som är orsaken till att denna är svårtolkad ska användas just för att tolka texten.⁴⁴⁵

Som tas upp längre fram används ofta bokstavstrogen tolkning i kombination med förarbeten i en svensk kontext. Andra sätt att undvika orimliga resultat är att ta större hänsyn till systematisk eller teleologisk tolkning.