6. Empirisk metod

6.3 Bortfallsanalys

Ett bortfall innebär att en del individer i urvalet inte har svarat på enkäten av olika anledning- ar och resultatet riskerar att bli missvisande om bortfallet är för stort eller om det inte kan an- ses representera den valda målpopulationen (Christensen et al., 2010; Bryman & Bell, 2011). Totalt sett bestod urvalet av 3 130 auktoriserade revisorer, sedan exkluderades revisorer från FAR samt Riksrevisionen då deras verksamhet inte innebär rekommendationsgivning av det slag som studien undersöker, här föll två respektive 17 individer bort. Vidare exkluderades även de auktoriserade revisorer som tidigare deltagit i pilotundersökningen för att på så sätt minska risken för ett missvisande resultat, därav föll ytterligare två individer bort. När kon- taktuppgifterna erhölls från RN saknades även e-postadresser till en del revisorer, av denna anledning föll ytterligare 126 individer bort. Då enkäten skulle skickas ut var det 183 stycken som tidigare hade avregistrerat sig från SurveyMonkey vilket innebär att de vid ett tidigare tillfälle har valt att inte lägre vara tillgängliga för att delta i undersökningar från denna hemsi- da. Efter dessa bortfall skickades enkäten slutligen ut till 2 800 auktoriserade revisorer. Ett bortfall kan bestå utav att respondenter helt avstår från att besvara enkäten eller att de av- står från att besvara enskilda frågor (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Efter att enkä- ten skickats ut fick vi tio stycken automatiska svarsmejl om att revisorn inte var tillgänglig via mejl förrän efter enkäten avslutats, dessa mejl fick vi efter både det första enkätutskicket samt efter påminnelsen. Tio personer svarade via mejl att de av olika anledningar inte ville eller hade tid till att svara på enkäten. 36 respondenter har valt att inte besvara enkäten fullständigt utan har av okänd anledning valt att avsluta enkäten i förtid. Utöver dessa bortfall har vi även valt att räkna bort de respondenter som inte är involverade i uppdrag för kunder som omfattas av den frivilliga revisionen (fråga 12), dessa var 27 stycken. Svarade respondenten Nej på denna fråga avslutades enkäten automatiskt och respondenten tackades för sin medverkan. Syftet med fråga 12 är att minska risken för ett snedvridet och missvisande resultat. Nedan visas en tabell över de olika bortfall som beskrivits här samt bortfallet från de som valt att inte svara på enkäten. Det totala bortfallet inklusive de som valt att avsluta enkäten i förtid är 2 882 stycken vilket innebär att svarsfrekvensen är 6,77 procent. Till följd av de 27 responden- terna som svarat Nej på fråga 12 är den applicerbara svarsfrekvensen 5,91 procent.

38

Tabell 2 Bortfall

Populationsstorlek 3130

Riksrevisionen & FAR 19

Pilotstudiedeltagare 2 Saknade e-postadress 126 Avregistrerade 183 Ej tillgängliga 10 Vill ej/hinner ej 10 Har ej svarat 2532 Totalt bortfall 2882 Svarsfrekvens 7,92% Avslutad i förtid 36 Total svarsfrekvens 6,77% Nej på fråga 12 27

Data att analysera 185

Applicerad svarsfrekvens 5,91%

Det är viktigt att ett bortfall inte är systematiskt eftersom det kan leda till att en särskild grupp av individer blir underrepresenterade vilket gör att det empiriska resultatet kan vara direkt missvisande (Djurfeldt et al., 2010). För att kontrollera att det inte föreligger ett systematiskt bortfall blir det intressant att undersöka dels könsfördelningen och dels fördelningen mellan revisorerna på Big 4 och icke-Big 4. Av den lista som vi erhöll från RN över Sveriges samtli- ga auktoriserade revisorer bestod cirka 34 procent av kvinnor och 66 procent av män. Köns- fördelningen över de respondenter som besvarat enkätundersökningen är 27 procent kvinnor respektive 73 procent män, detta kan anses stämma överens med könsfördelningen över auk- toriserade revisorer, med en liten större andel män än vad urvalet består av. Eftersom köns- fördelningen överensstämmer med urvalet kan resultatet anses vara rättvisande ur könsfördel- ningssynpunkt. Angående byråtillhörigheten för de auktoriserade revisorerna är 53 procent anställda på Big 4 respektive 47 procent anställda på icke-Big 4. Av respondenterna som sva- rade på enkäten var cirka 41 procent anställda på Big 4 respektive 59 procent anställda på icke-Big 4, detta innebär att revisorer tillhörande Big 4 är underrepresenterade i studien. Då revisorer tillhörande Big 4 är underrepresenterade är detta något som kan leda till ett missvi- sande resultat och hänsyn bör tas till detta i den kommande analysen. Djurfeldt et al. (2010) skriver att det inte finns någon optimal lösning på när grupper av individer blir underrepresen- terade, dock kan det ibland vara möjligt att ge större tyngd åt de respondenter som har liknan- de egenskaper som den grupp som är underrepresenterad. I vår studie skulle det vara tänkbart att ge en större tyngd till de byråer som klassificeras som större medelstora, vi anser dock att dessa större medelstora byråer inte är tillräckligt stora för att likställas med Big 4 och det re- sulterar i att vi därmed inte kommer att genomföra detta.

39 Christensen et al. (2010) menar att det är svårast att uppnå en hög svarsfrekvens genom an- vändning av enkäter i jämförelse med exempelvis telefonintervjuer och att 50 procent i svars- frekvens för postenkäter kan anses vara tillfredsställande. Jacobsen (2002) menar även han att en svarsfrekvens på 50 procent bör ses som godtagbart för en enkätundersökning, men menar dock att det är svårt att ange en generell gräns. Han menar vidare att det är viktigare att veta vilka som inte svarar då ett systematiskt snedvridet resultat är vad som orsakar ett opålitligt resultat. Svarsfrekvensen för denna studie ligger på 5,91 procent och bör anses vara låg, Saunders et al. (2007) menar dock att en låg svarsfrekvens är vanligt gällande webbenkäter. Som beskrivits ovan har vi kontrollerat svarsfrekvensen fördelat på kön samt byråtillhörighet och kan därför konstatera att denna fördelning inte bör påverka resultatet nämnvärt. Den låga svarsfrekvensen bör dock ändå tas i beaktning då den påverkar tillförlitligheten i svaren och detta bör has i åtanke när analysen genomförs. Vidare bör det stora bortfallet tas i beaktning när möjligheten till generalisering utvärderas.

In document Frivillig revision - Vad avgör rekommendationen? : En studie ur revisorns perspektiv (Page 45-47)