Dessa miljöer karakteriseras av att det ofta rör sig om ganska små ytor, men av stor betydelse för dem som bor och vistas i dess närhet. För företag kan det handla om små gröna områden som välkomnar gäster och kunder och samtidigt bidrar till att medarbetare är friskare och mer välmående. Det kan innebära sociala platser för lunch- och fikapauser. Forskningen visar att om man går genom gröna miljöer på väg till och från jobbet, eller varför inte på lunchpausen, så blir man sjuk mer sällan och blir man sjuk så återhämtar man sig snabbare. Inom vården har utemiljöns betydelse för hälsan uppmärk- sammats och många sjukhus och rehabiliteringsanläggningar använder sig idag av utemiljön som en del av vården.
För boende handlar det om utsikten från fönstret och vad man möts av när man går ut. En välskött utemiljö ökar känslan av trygghet och identifiering med platsen. Dessutom ökar värdet på fastigheten och bidrar till att man bor kvar längre. Detta kan förstärkas ytterligare av möjligheter att odla på går- den, för dem som är intresserade av det.
För stadsrummet handlar det ofta om små pärlor i den täta stadsväven. Det kan vara gröna rum där vi kan stanna upp, mötas, vila, reflektera. Platser som ger identitet till ett kvarter eller en stadsdel. Alla dessa platser handlar om olika typer av vardagsmiljöer, som vi möter ofta och som spelar stor roll för oss. För att göra dessa platser riktigt attraktiva spelar lokalklimatet stor roll, till exempel att det går att hitta lä och sittplatser i solen eller solskydd på heta sommardagar. Alla dessa miljöer ställer dessu- tom höga krav på förvaltningsarbetet. För att maximera dessa effekter som har att göra med välmå-
70
ende, attraktivitet och rekreation, så är det viktigt att det är platser där vi känner oss trygga, mår bra och trivs.
Förutom dessa kulturella värden kan den här typen av miljöer, om de konstrueras rätt, också bidra till att hantera dagvatten och skyfallsproblematiken, som i exemplen tidigare i denna skrift med regnbäd- dar i Munka Ljungby, Sankt Annæ Plads i Köpenhamn och bostadsområdet Augustenborg i Malmö. I Chicago har man arbetat med strategisk plantering av träd på sydsidan av ålderdomshem och sjuk- vårdsinrättningar, för att försäkra sig om att de skuggas vid värmeböljor. Den här typen av miljöer bidrar också med andra reglerande ekosystemtjänster som att reglera luftkvalitén, minska buller och så vidare. Dessa små gröna miljöer bidrar dessutom till de stödjande ekosystemtjänsterna genom att stödja den biologiska mångfalden och bidra med habitat för olika arter.
Tyvärr utsätts en del av dessa små men viktiga gröna platser av alltför hårt användartryck, på grund av förtätningsåtgärder. Det blir helt enkelt för många människor per kvadratmeter grönyta. När vi löser detta problem genom att ersätta naturliga material med plastgräs och gummibetong, förlorar vi eko- systemtjänsterna. Naturligtvis blir det ännu värre när dessa material dessutom ställer krav på att vi tar bort träd och annan vegetation i närheten, för att inte förstöra materialet eller för att underlätta sköt- seln.
I planeringsavsnittet skrev vi om att identifiera gränsen för när vi planerar för framtida områden med så låg kvalitet på livsmiljöerna att ingen vill bo och vistas där. När vi skapar parker och bostadsgårdar med den här typen av material för att klara användartrycket, så bör vi fundera över om vi inte är farligt nära den gränsen.
Exempel: Bostadsgård – Fastigheten Ugglan 14 på Södra Esplanaden, Lund
Beskrivning
Huset, som har elva bostadsrättslägenheter, byggdes 1929. Det är en fyravånings tegelbyggnad i 20- tals klassicism med en lummig och spännande gård. Till Ugglan 14 och dess grannfastigheter hör stora, regelbundet anlagda trädgårdar med lindbersåer, odlingslotter som inhägnas av låga avenboks- häckar, en mängd fruktträd samt i något fall ett vårdträd mitt på gården. Väl avgränsade små träd- gårdslotter ligger intill varandra längs tomtgränserna; en trädgård till varje lägenhet. I mitten av gården finns en långsträckt öppen gräsyta som ger umgänges- och lekmöjligheter. Fastigheten är en bostads- rättsförening där de boende har gemensamt ansvar att sköta gården. Trädgårdslotterna är lägenhetsin- nehavarnas enskilda ansvar att sköta.
Marken i kvarteret användes för ”stadsodlingar” tills husen byggdes på 1920-talet. In på 1980-talet fanns det ett trädgårdsmästeri i mitten av det stora kvarteret Ugglan.
Inblandade ekosystemtjänster
Högst prioriterade:
Biologisk mångfald
• Att alla lägenhetsinnehavare har möjlighet att plantera vad de vill i sin trädgårdslott ger möj-
lighet för stor biologisk mångfald. Bostadsgårdens storlek och ålder har gjort att en mycket stor artrikedom finns.
Rekreation samt mental och fysisk hälsa
• Denna bostadsgård som både har plats för utrymmeskrävande aktiviteter och en mer privat del
i form av trädgårdslotter ger väldigt goda möjligheter för rekreation. Många människor upple- ver det avkopplande och stimulerande att kunna odla och att få ”påta” i jorden.
71
• Grannar och grannkontakter är viktiga för trivsel och social hälsa. Bostadsgården och grann-
skapet är de viktigaste mötesplatserna för både spontana och avsiktliga aktiviteter, och ska vara ett socialt rum som behärskas av de boende. Bostadsgården har olika roller och bör vara anpassad för olika aktiviteter då ett stort antal människor delar på ett gemensamt utrymme. Denna gård som både har gemensamma ytor och en mer privat ”trädgård” ger mycket goda förutsättningar för social sammanhållning.
Estetik och sinnliga upplevelser
• Det är en välplanerad och ganska stor gård med ett tydligt ramverk; en gemensam gräsyta i
mitten och runt denna finns små brokiga trädgårdslotter som styrs och sköts av lägenhetsinne- havaren. Det är en lummig och vacker gård, med flera gamla fruktträd. Att gården inte är un- derbyggd och anlades redan 1929 har förstås gett goda möjligheter för träd att utvecklas och bli gamla.
Dessutom följande: Habitat, Lokalklimat och luftkvalitet, Bullerreglering, Upptag och inlagring av kol, Mildra extrema väderhändelser, Pollinering, Biologisk bekämpning, Naturpedagogik, Spirituella upplevelser och platsanknytning, Mat.
Erfarenheter
Denna ”traditionella” bostadsgård har unika kvaliteter genom sin storlek, form och innehåll med en gemensam del i mitten och runt denna de privata trädgårdslotterna med möjlighet till egna uttryck och odling. Det är en gård som ger en mängd ekosystemtjänster, inte minst de för bostadsmiljön viktiga kulturella ekosystemtjänsterna. Det gemensamma ansvaret för gårdens skötsel ger en bra samman- hållning i huset.
De flesta trädgårdslotter utnyttjas som bersåer till sittplatser och blomplanteringar. Fruktträden erbju- der sin skugga under sommarens varma dagar och kvällar. Lotterna är relativt små och det kan vara svårt att odla grönsaker mellan de uppvuxna häckarna och under fruktträden, men möjligheten att i ett flerfamiljshus ha en egen trädgård med odlingsmöjligheter att sköta om är väldigt sympatisk. Att kunna producera sin egen mat är en värdefull tillgång för vissa boende som ser odling som en rekrea- tiv och social aktivitet. Gårdens ålder visar att stadsodling verkligen inte är någon ny företeelse. Den tydliga indelningen med klippta häckar gör att det inte spelar någon större roll om några av trädgårds- lotterna blir eftersatta.
Genom att gården inte är underbyggd ges goda möjligheter för biologisk mångfald och dagvattenom- händertagning. Hög biologisk mångfald är lösningen för boendes önskningar om att ha en grönskande, blommande och levande gård. Det ger också ett rekreativt, estetiskt och identitetsskapande värde och underbygger många av de andra ekosystemtjänsterna.
Om den urbana miljön ska vara trivsam och hållbar är det viktigt att man försöker få in ekosystem- tjänster där det går, alla behöver dra sitt strå till stacken. Flera av ekosystemtjänsterna på en bostads- gård blir ofta i liten skala och kan behöva ses ur ett större perspektiv.
Läs mer
Lägenhetsträdgårdar av Charlotte Horgby och Lena Jarlöv, Formas, 1991.
Kristensson, Rymlighetens betydelse: en undersökning av rymlighet i bostadsgårdens kontext., 2003.